Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

Ḇaḇekakyar​—⁠Rari Ḇesambraḇser Ko

Ḇaḇekakyar​—⁠Rari Ḇesambraḇser Ko

KAKYAR na ifrur fa kosambraḇ kaku. Imnis raris, Setan imbe ifrur wis koḇena kuker Yahwe fa namuk, mboi kakyar ifnoḇek ko fa ’kofasye ikoi ḇesak nakam ro Ibiris’. (Ef. 6:16) Snar kakyar, na kosambraḇ fa kokamar samswen ḇemnis ra urek ḇekaki na. Yesus ikofen ḇe manfamyan ḇyesi, ”Rofyor mkosmai kakyar ḇeba ḇemnis sasawi mor monda nari mkokofen faro Urek ine: Wakren bur moḇ ine ḇe diwara, ma urek ani nari ikren.” (Mat. 17:20) Snar kakyar na ifrur fa wis koḇena kuker Yahwe nasambraḇ, fandun fa kokarauser fakfuken nane: Kakyar ido rosairiri? Rariso sne ḇefo kuker syowi nafnoḇek ko fa kona kakyar? Moḇsa kosambraḇser kakyar koḇena rai? Ma manseiso fandun fa kokyar faro ya?​—Rm. 4:3.

KAKYAR IDO ROSAIRIRI?

Kakyar ima kokyar faro roi ḇekaku ro Refo na monda ḇa. Snar ”rodursya kako sikyar [Allah ima isya] ma sradai”. (Yak. 2:19) Rarirya ido, kakyar iso rosairirya?

Imnis ra kokyar meser ma roḇ ndrama ḇesya kwar, kokyar Allah asas Ḇyena na ndarirya kaku ḇesya kwar

Refo fyasnaiḇair kakyar ḇe roi risuru. Oser ya, ”kakyar iso kokyar nako roi komander na na ndarirya kaku”. (Ibr. 11:1a, Terjemahan Dunia Baru, [NW]) Nwa kakyar ido, na wakyar nako roi Yahwe ikofen na nkaku ma nari ndarirya. Imnis raris, Yahwe ikofen ḇe snonkaku Israel sya, ”Yafrur ḇaḇeasas kuker meser ma roḇ, rarirya meser ma roḇ ndrama ḇesya kwar ro oras ḇyena. Mkopok fa mkodwarek ḇaḇeasas ani mande, insape ḇaḇeasas yedi kuker manfamyan yedi Daud na yayer kaḇeri.” (Yer. 33:20, 21) Ras oso wamkak nari meser ma roḇ ndrama ḇa snar ori ya deke ma syun wer ḇa ke? Oroḇaḇeri. Wakyar kaku ori ya nari dek ma syun ro ras nakam ido, na wakyar ḇae Manḇefrur roi anna kam nari ifrur mnis asas Ḇyena.​—Yes. 55:10, 11; Mat. 5:18.

Ḇesuru ya, kakyar iso ”roi ḇefasnai bos rosai neḇemam ḇa na naisya kaku”. Dine doḇe kakyar na ḇye ”roi ḇefasnai bos” ro roi neḇemam ḇa na mboi naisya kaku. (Ibr. 11:1b, NW) Imnis raris, romawa oso ifuken ḇe Au, ’Moḇsa kofawi wam ya isya kaku rai?’ Mam wam ya ro ras oso ḇaim, mboi na wakofenḇair ḇe i roi ḇefasnai bos wam ya isya, rupa ra korower wam ḇeso, wam iso ro srairam na fa nawawai, ma ḇesena. Romawa ani ikyar roi nane nkaku ido, na ifawi bisa ikyar faro roi neḇemam ḇa na. Rarirya kako, kakyar ḇyeḇeknam ro roi ḇefasnai bos kaku.​—Rm. 1:20.

FANDUN FA KOḆESYOWI NAPNAPES YA

Snar kakyar ḇyeknam ro roi ḇefasnai bos kaku, insama snonkaku oso nya kakyar fandun fa ismai ’fawawi ḇemnis ro ḇaḇenapnapesya’. (1 Tim. 2:4) Ḇape, irya monda ḇa. Manwawan Paulus fyas, ”Snar kuker sneya, snonkaku sikyar.” (Rm. 10:10) Inja, snonkaku oso na ikyar faro napnapesya monda ḇa, mboi fandun fa ḇyesyowi kaku na. Insape na fyasnai kakyar ḇyedi isoine ikenem imnis napnapesya. (Yak. 2:20) Imbape, snonkaku oso ḇyesyowi kaku napnapesya ḇa ido, na imewer ikyar faro roi ḇefasnai bos kaku kwar. Ḇesyaḇo, damk nako faro roi ikyar fyoro kwar ḇaido ifrur pdef roi imarisen na monda. (2 Ptr. 3:3, 4; Yud. 18) Iso ḇefnai fa, ro awar Refo snonkaku ḇemam mujisat syakam ḇa ḇena kakyar ya. (Bil. 14:11; Yoh. 12:37) Rur papoik Allah Ḇyedi ḇyuk kakyar faro snonkaku ḇeswar roi ḇenapes kuker sne ḇesiper.​—Gal. 5:22; 2 Tes. 2:10, 11.

ROI ḆEWAR FA DAUD NYA KAKYAR ḆESAMBRAḆ

Raja Daud iso oser ro snonkaku ḇena kakyar ḇesambraḇ. (Ibr. 11:32, 33) Ḇape, Daud kina ḇyesi syakam ḇa ḇena kakyar raris i. Imnis ra ḇeba ḇyedi, Eliab. Fafisu oso fyor Daud imsor snar Goliat dawos pampum Yahwe I, Eliab kyursof i ḇo ikofen Daud nya marisen ḇesasar. Ine fyasnai Eliab nya kakyar oḇa. (1 Sam. 17:26-28) Snonkaku oso ḇa ḇena kakyar ḇeri ro ras ḇyeḇeaḇen ya ḇaido sinan ḇyesu suḇuk kakyar ya ḇe i. Inja, Daud nya kakyar snar nya wis ḇesambraḇ kuker Allah I.

Ro Mazmur 27, Daud fyasnaiḇair roi ḇewar fa nya kakyar ḇenako. (Mnuk 1) Daud kyarauser roi ḇeborkam ḇekur i ma rosai Yahwe ifrur yoḇ mbroḇ ḇyesi. (Mnuk 2, 3) Ḇyesyowi kaku moḇ sḇukisyom Yahwe I. (Mnuk 4) Daud isyom ḇe Allah ro tabernakel fnoḇek Allah kawasa Ḇyesi. (Mnuk 6) Ḇyenadi ḇesya kwar dor fafnoḇek ro Yahwe. (Mnuk 7, 8) Daud imarisen kako Yahwe fyarkori kuker nyan-nyan Ḇyena. (Mnuk 11) Ro Daud mamam ḇyedi kakyar ima roi ḇefandun kaku isof ikofen, ”Moḇsa yaḇerari fyor yana kakyar oḇa”?​—Mnuk 13.

NYAN KOSAMBRAḆSER KAKYAR KOḆENA

Na wakna kakyar raris Daud rofyor nwa kakara ma wafrur raris rosai Daud ifrur na neḇeyap ro Mazmur 27. Kakyar ḇyeḇeknam ro fawawi ḇemnis na. Inja, wafarkor myaren Refo ma roi nakam nḇeknam ro Refo ido, nari napyan ḇe Au nwa kakyar isoine bon ro Allah rur Ḇyedi. (Mz. 1:2, 3) Buk swaf fa kwarauser roi wafarkor na. Wafrur na ido, na wafasnai syowi beba syadi wer faro Yahwe. Mura, nari wamarisen syadi fa wafasnai kakyar kuker wasyom ḇe Yahwe ro fananjur ma wakofenḇair saneraro Bena ḇe snonkaku ḇesesya. (Ibr. 10:23-25) Kofasnai kakyar kako kuker ’komyaren konadi ḇesya kwar’. (Luk. 18:1-8) Inja, ’ḇenadi faswef’ faro Yahwe, ma wakyare ’I ḇefaduru [Au]’. (1 Tes. 5:17; 1 Ptr. 5:7) Kakyar na idif ko fa kofararure, ma roi kofrur na nasambraḇser kakyar koḇena kako.​—Yak. 2:22.

KOKYAR FARO YESUS

Ro roḇ fyor Yesus imar ḇaime, ikofen ḇe manfamyan ḇyesi, ”Mkokyar faro Allah, mkokyar maro aya kako.” (Yoh. 14:1) Inja, kokyar faro Yahwe monda ḇa, mboi fandun fa kokyar faro Yesus i kako. Moḇsa kofasnai kokyar faro Yesus i rai? Rwama kawos nyan rikyor.

Moḇsa na kofasnai kokyar faro Yesus i rai?

Ḇerandak ya, mam farsarser farsaspar ḇe roi ḇepyum kaku Allah ḇyuk ḇe Au ḇardi. Manwawan Paulus doḇe, ”Kankenem ayedi . . . irya kankenem ro kakyarya faro Allah Rumkun ḇyedi ḇeswar aya kwar ma ḇyuk mankundi ḇefarsarser maro aya.” (Gal. 2:20) Nyan wafasnai kakyar faro Yesus iso wakyar kaku farsarser fasaspar ḇyuk fainda ḇe Au ḇardi, snar farsarser ani sasar bena neḇepyos, ḇyuk saneraro fa wakenem fyoro, ma ḇyefasnai bos kaku Allah iswar Au. (Rm. 8:32, 38, 39; Ef. 1:7) Wakyar roi nane ido, nari nasambraḇser Au insa kwara sasar mankundaw ḇa. 2 Tes. 2:16, 17.

Ḇesuru ya, kofanam ḇe Yahwe roro nadi. Snaro farsarser fasaspar Yesus ḇyedi, na ”komkak ḇa [koḇenadi] faro Allah ḇebuk sasoser kuker snemura. Nari Allah iswar ko ma ḇyebok ko ma kosmai fafnoḇek, rofafisu koḇefandunya”. (Ibr. 4:15, 16; 10:19-22) Nadi nasambraḇser snemuk koḇena fa kopampum farawrowes na.​—Luk. 22:40.

Ḇekyor ya, kosouser Yesus. Manwawan Yohanes fyas, ”Mansei ḇekyar faro Rumkunya, isma kankenem ḇekain fyoroya, ḇape mansei ḇeḇeuser Rumkunya ḇa, ipok isma koreriḇa, mboi Allah masasor ḇyedi kyuri ḇesya kwar.” (Yoh. 3:36) Komam kada, Yohanes isya ḇyukikara snonkaku ḇekyar faro Yesus ma ḇekyar i ḇa sya. Inja, na wafasnai wakyar faro Yesus fafisu wasouser i. Wasouser Yesus kuker wasomnis ”sasoser Kristus”, isoine roi fyarkor ma iwan ko fa kofrur nakam. (Gal. 6:2) Wasouser Yesus kako kuker wasomnis akurfasnai ro ’manfamyan ḇesyowi ma ḇefawi nananem’. (Mat. 24:45) Wasouser Yesus kada, na wasambraḇ fa wakamar samswen na.​—Luk. 6:47, 48.

”MKOKFIN MANKUN MKO RO . . . KAKYAR MKOḆENA NASREN KAKU”

Snon oso dar naba faro Yesus, ”Yakyare. Wafnoḇek snonkaku ḇekyar ḇa aya ine!” (Mrk. 9:24) Nya kakyar kwar, mboi fyasnai sne ḇerun fyor ikofen kaku fyandun fafnoḇek insama ikyar syadi wer. Raris snon anya, fyorno ido kofandun fafnoḇek insama kokyar syadi. Ro knikine kako, kokame bisa kosambraḇser kakyar koḇena. Kawos kwar, kofrur na kuker kofarkor Refo ma kokarauser na isof kona sne ḇefo kuker syowi faro Yahwe. Kakyar koḇena na nsambraḇ syadiwer fafisu kosyom ḇe Yahwe fnoḇek naek srar koḇansi, koḇaryas saneraro ḇepyum koḇena, ma koḇenadi faswef. Iba syadi, kakyar koḇena nako ido, na kosmai barakas ḇeba kaku. Refo doḇe, ”Naek srar ayesi, mko kada mkokfin mankun mko ro kankenem kakyarya kada; kakyar mkoḇena nasren kaku . . . ma mkokenem ḇesya kwar ro fadadiren Allah saswar ḇyedi.”​—Yud. 20, 21.