Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

Wamambir Kaku Yahwe I raris Nuh, Daniel, ma Ayub Sko Ke?

Wamambir Kaku Yahwe I raris Nuh, Daniel, ma Ayub Sko Ke?

”Snonkaku ḇeḇarḇor fyawi napnapes yaḇa, ḇape snonkaku ḇesewar Yahwe na fyawi bos roi nakam.”​—AMSAL 28:5.

DOYA: 126, 150

1-3. (a) Rosai ḇefnoḇek ko fa kosouser faro Allah ro ras ḇepupes ine? (b) Rosai na kofarkor ro artikel ine?

FAFISU ine kokenem ro ras papupes ya, inja komam kada snonkaku ḇeḇarḇor sya sibor syadiwer. Refo ikofen ”sisur simnis aḇris”. (Mazmur 92:7) Inja, kokandor awer rofyor komam snonkaku ḇeborsya spampum Allah wos Ḇyena. Paulus danun ḇe snonkaku Kristen sya, ”Ro roi ḇeḇarḇor iḇye naek srar mkomnis romawa kasun,” Ḇape ”ro kakara, naek mkomnis snon kuf.” (1 Korintus 14:20) Rariso koso ananun ine?

2 Kosmai kankaremya ro mnuk tema artikel ine, ḇekofen, ”Snonkaku ḇesewar Yahwe fyawi bos roi nakam.” (Amsal 28:5) Ine kyurfasna na sifawi kaku rosai fandun fa sifrurna insama Yahwe imarisen. Ro Amsal 2:7, 9 Ikofenḇair ḇeko Yahwe ḇyuk fawawinanem faro snonkaku ḇefrur roi ḇeḇye. Ma fainda ya, bisa ’sifawi rosai ḇekaku ma ḇenapes, ma nyan ḇeḇye nakam’.

3 Nuh, Daniel, ma Ayub skosma fawawi ḇerama ro Allah. (Yehezkiel 14:14) Fafisu ine Allah kawasa Ḇyesya saksma na kako. Au ido rarso? Waksma fawawi ro Allah kwar ke? Insama ’wafawi bos roi nakam’ ḇefnoḇek Au fa wafrur Yahwe imarisen, fandun fa wamambir kaku I. Inja ro artikel ine, nari kofarkor (1) rariso Nuh, Daniel, ma Ayub skomambir Yahwe I, (2) rariso fawawi skosma ro Allah nafnoḇek sko, ma (3) rariso kakfaduru kakyar koḇena raris sko.

NUH IMBRAN KUKER ALLAH RO DUNYA ḆEḆARḆOR

4. Rariso Nuh myambir kaku Yahwe I, ma rariso fawawi isma ro Allah nafnoḇeki?

Nuh fyarkor Allah rari-rari Ḇyena rofyor myam Allah braur Ḇyena

4 Rariso Nuh myambir kaku Yahwe I? Fafisu Adam ma Eva suna romawa, snonkaku sya sifawi Yahwe I roro nyan rikior, isoine roro braur Ḇyeja, manfamyan ḇesouser Ḇyesya, ma fainda sismana snar sisouser I. (Yesaya 48:18) Rofyor Nuh myam Allah braur Ḇyena, ikyar kaku Allah ima isya ma i kako fyarkor Allah rari-rari Ḇyena. Inja, ine nafnoḇeki fa ifawi Yahwe ima syambraḇ kaku ma iso monda Allah ḇekakuya. (Roma 1:20) Ḇape, Nuh ikyar faro Allah monda ḇa, mboi fyaduru pdef kakyar ḇeba ḇyedi faro I.

5. Roro mansei Nuh fyarkor fa ifawi rosai Allah imarisen faro snonkaku sya?

5 Refo ikofen ”snonkaku sikyar snar simnaf ḇararyas”, ine kyurfasna rosai korower ro snonkaku ḇesesya na nafnoḇek ko fa kokyar. (Roma 10:17) Imbude Nuh fyarkor fa ifawi Yahwe ro kina ḇyesya. Kmari Lamekh i, ikyar faro Allah ma ḇyeḇeaben rofyor Adam imar ḇaim. (Mam sonin ro randak artikel ine.) Apus ḇyedi isoine Metusalah i ma kpu up ḇepon ḇyedi Yeret i, sumar fafisu taun ri 366 fyor Nuh ḇyeḇeaben kwar.  * (Mam fasfas kasun ro sop.) (Lukas 3:36, 37) Snon anskoine ma swa sesya imbude ḇefarkor Nuh i fa ifawi Yahwe iso ḇedaw snonkaku sya ma imarisen sna romawa sibor syadi ro supswan, ma sifarmyan ḇe I. Nuh kako fyarkor Adam ma Eva susouser Yahwe I ḇa, ma bisa myam bon ḇeḇyeḇa ro snemuk suḇena. (Kejadian 1:28; 3:16-19, 24) Nuh iswar rosai fyarkorna, inja nadif i fa ifarmyan ḇe Yahwe I.​—Kejadian 6:9.

6, 7. Rariso saneraro syambraḇser Nuh kakyar ḇyedi?

6 Saneraro bisa syambraḇser kakyar ro snonkaku oso. Nuh kakyar ḇyeja syambraḇ syadi rofyor ifawi snonsnon ḇyedi, knam ḇyedi iso ”Mnaisu” ḇaido ”Wos sneprei” ḇeḇefasnaḇair saneraro. (Kejadian 5:29) Yahwe iwan Lamekh i fa fyas wos ine faro romawa ḇyedi Nuh i, ”Romawa ine nari ḇyuk saneprei faro koro fararur koḇena ma ro dafduf koḇrasna snar saprop Yahwe ifras kwar ine.” Inja, Nuh ikyar kaku Allah nari ifrur mnis roi nakam. Raris Habel ma Henokh su, i kako ikyar snaro ”up” ḇyedi nari darefwef Setan bruri.​—Kejadian 3:15.

7 Nuh ifawi mnis ḇaim Allah asas Ḇyedi ḇeḇefas ro Kejadian 3:15. Ḇape, ifawi ḇardadi ine nḇuk saneraro faro fafisu iyama. Henokh ikofenḇair anun ine kako. Ikofen snar Yahwe nari myun pres snonkaku ḇeḇarḇor sya. (Yudas 14, 15) Kakubae, Henokh wos ḇyena nari ndarirya kaku ro ras Harmagedon, na nasambraḇser Nuh kakyar ma saneraro ḇyedi!

Kakyar ma fawawi ro Allah nakadaunwarek ko ro denem Setan ḇyeja ma awyae dunya ine

8. Rariso fawawi ḇekaku ro Allah nakadaunwarek Nuh i?

8 Rariso fawawi ḇekaku ro Allah nafnoḇek Nuh i? Snar Nuh ifarkor ro Yahwe I, inja nya kakakyar ma Allah fawawi Ḇyena. Ine nakadaunwareki ro fararur rosai monda na ḇefrur Yahwe imarisen ḇa. Rariso Nuh ifrurna rai? Nuh imarisen ḇyebati kuker Allah I, imewer ḇyebati kuker snonkaku ḇena kakyar faro Yahwe I ḇa ma ḇepampum I sya. Nuh imnis si ḇa, imewer ikyar faro hantu-hantu ḇerama ḇe supswan sya. Fafisuya, snonkaku smanen kaku faro samambraḇ hantu-hantu sya ma sisewar fa sisyom si. (Kejadian 6:1-4, 9) Ḇape, Nuh ifawi Yahwe imarisen snonkaku sya sna romawa ma sibor syadi ro supswan. (Kejadian 1:27, 28) Inja, rofyor hantu-hantu sine sifarḇuk ma sna romawa, Nuh fyawi ine roi ḇesasar dirya. Isyadiwer rofyor myam romawa ansine sibamantar kaku ma sisambraḇ syadi ro romawa ḇesesya. Ḇarpur mura, Yahwe ikofen ḇe Nuh nari ifrur faḇruḇ ḇeba fa myunpres snonkaku ḇeḇarḇor sya. Snar ikyar faro Yahwe swarapepen Ḇyeja, ḇyawes wai ḇeba oso, inja i ma kina ḇyesya sisma fasaspar.​—Ibrani 11:7.

9, 10. Rariso kakfaduru kakyar koḇena raris Nuh i?

9 Rariso kakfaduru kakyar koḇena raris Nuh i? Ḇefandun yaiso kuker kofarkor Refoya, koswar rosai kofarkorna, ma koḇukifadwer kenem koḇena ma kun snemuk ḇepyum ro kankenem koḇena. (1 Petrus 1:13-15) Kakyar ma Allah fawawi Ḇyena nakadaunwarek ko ro denem Setan ḇyeja ma awyae dunya ine. (2 Korintus 2:11) Snonkaku ḇebor ḇero dunya ine siswar syadi faro roi ḇeḇarḇor ma amoralitas, simarisen monda faro roi ḇesasarna. (1 Yohanes 2:15, 16) Siḇefnder snar kofanam kaku kuker papupes dunya ḇeḇarḇor ine. Rofyor kakyar koḇena syambraḇ ḇa ido, nari kakkara rarirya. Koswarepen rofyor Yesus ikofen fafisu koḇedi ine imnis Nuh fafisu ḇyedi, dawos ḇa kuker roi ḇeḇarḇor ḇaido amoralitas ḇape roi ḇeḇyeḇa nari kosmana rofyor kofarmyan ḇe Allah werḇa.​—Wasya Matius 24:36-39.

10 Kofuken mankunko, ’Ro kankenem yedi yafasnaḇair yamambir kaku Yahwe I kwar ke? Kakyar yedi nadif aya fa yafrur rosai Yahwe imarisenna ma yafarkor snonkaku ḇesesya fa sakfrur rosai Allah imarisenna ke?’ Kankarem koḇena faro fakfuken nane nari nafnoḇek ko fa kofawi kosya kombran kuker Allah ḇekaku raris Nuh i ke roḇa.

DANIEL FYASNA FAWAWINANEM ROFYOR KYAIN RO SUP KAFIR, BABILON

11. (a) Rosai kofarkor ro Daniel sinan ḇyesuya? (b) Rari rosai wamarisen wafarari ro Daniel i?

11 Rariso Daniel myambir kaku Yahwe I? Daniel sinan ḇyesuya sufarkor i fa iswar Yahwe I ma Wos Ḇyena. Ma ro kankenem ḇyena ifrur rosai ifarkorna. Syadiwer rofyor ḇyesinan kwar, ifarkor pdef Syap Ḇesren ine. (Daniel 9:1, 2) Daniel myambir kaku Yahwe I. Ifawi kako rosai Yahwe ifrur faro er Israel sya. Komam sne ḇerun Daniel fyasnana roro nadi ḇyena ḇeḇefas ro Daniel 9:3-19. Wawasya ma kwarauser nadi ḇyedine. Ramnai wafuken mankundaw, ’Farkarkor rosai yasma ro Daniel nadi ḇyenane?’

12-14. (a) Rariso Daniel fyasnaḇair nya fawawi ro Allah? (b) Rariso Yahwe ḇyebarakas ḇaḇeḇri ma soasuser Daniel fyasnana?

12 Rariso fawawi ḇekaku ro Allah nafnoḇek Daniel i? Samswen ḇe snonkaku Yahudi ḇesouser sya fa sifarmyan ḇe Allah ro Sup kafir ro Babilon. Imnis raris, Yahwe ikofen ḇe snonkaku Yahudi sya, ”Mkosewar ḇaḇeaski ro sup ani moḇ yarir mko fa mko ḇeḇeyun ḇe moḇ ḇaḇemanfyan.” (Yeremia 29:7) Ḇape, Yahwe ikofen ḇe si fa sisyom faro I monda kuker sne ḇesiper. (Keluaran 34:14) Rariso Daniel isouser faro parenta risuru suine? Fawawi ro Allah nafnoḇek Daniel i fa isouser syadi faro Yahwe I ro papoik snonkaku sya. Taun utin ma utin ramnai, Yesus fyarkor Yahwe kakara Ḇyenane faro snonkaku sya.​—Lukas 20:25.

13 Kwarapan rosai Daniel ifrurya rofyor sḇuk parenta insama snonkaku osoḇaḇeri ḇyenadi faro Allah, ḇape faro raja i monda ro swaf ras ri 30. (Wasya Daniel 6:7-10.) Daniel syewar alasan ḇa kuker kyara ine, ’Swaf ras ri 30 monda’. Ḇape faro Daniel i, farsamsyom ḇyedi faro Allah ḇyefandun syadi ro isouser sasoser snonkaku sya. Daniel bisa ḇyenadi ḇe Yahwe ro moḇ snonkaku sya smam i ḇa. Ḇape, imarisen snonkaku sya smam ḇyenadi ro ras ḇe ras. Kakubae, rosai ifrur nane bisa nun samswen ḇeba ḇe i, ḇape Daniel ḇyenadi ḇesya kwar ro moḇ snonkaku sya bisa smam i snaro imewer snonkaku sya skara ifarmyan ḇe Yahwe I werḇa.

14 Yahwe ḇyebarakas ḇaḇeḇri ma soasuser Daniel fyasnana. Ifrur mujisat kuker fyaspar Daniel ro singa imbe ḇemuni sya. Fainda ya, kawasa ḇero sup Media-Persia sakfarkor fa sakfawi Yahwe I!​—Daniel 6:25-27.

15. Rariso kakfaduru kakyar koḇena raris Daniel i?

15 Rariso kakfaduru kakyar koḇena raris Daniel i? Kowasya Allah Wos Ḇyena nari nasambraḇser kakyar koḇena ḇeriḇa. Fandun fa kofawimnis kakuna. (Matius 13:23) Rofyor kofrur roi nane, kofawi kaku Yahwe kakara ma sneḇaḇir Ḇyena. Inja, fandun fa kokarauser rosai kowasyana. Ma fandun fa koḇenadi ro ras ḇe ras ḇesya kwar, syadiwer rofyor kosma samswen. Nari kokyar kaku, kuker snemura Yahwe nari ḇyuk faro ko fawawinanem ma samambraḇ kofandunna rofyor kor kuker kakaku ro I.​—Yakobus 1:5.

AYUB IFRUR YAHWE IMARISEN ROFAFISU ḆEPYUM MA ḆEḆYEḆA

16, 17. Rariso Ayub myambir kaku Yahwe I?

16 Rariso Ayub myambir kaku Yahwe I? Ayub ima snonkaku Israel risyaḇa. Ḇape, Abraham, Isak, ma Yakub skoma karyer ḇyesisko, Yahwe fyarkor si fa sifawi I ma marisen Ḇyena faro snonkaku sya. Ro fafisu ḇeḇeso, Ayub fyarkor napnapes ḇemaeja kaku. (Ayub 42:5) Ikofen faro Yahwe I, ”Fafisu iwara yarower kuker Au kwar.” (Ayub 42:5) Ma Yahwe mankundi ikofen Ayub fyawar ḇe snonkaku ḇesesya manseiso I.​—Ayub 42:7, 8.

Kakyar koḇena nari syambraḇ rofyor komam Allah braur Ḇyena ma kofarkor nabor syadiwer kuker rari-rari Ḇyena (Mam paragraf 17)

17 Ayub i kako myambir Yahwe rari-rari Ḇyena rofyor myam Allah braur Ḇyena. (Ayub 12:7-9, 13) Roro braurna, Elihu ma Yahwe sufarkor Ayub i snar snonkaku sya seroyoḇaḇeri ro ḇarpon Allah I. (Ayub 37:14; 38:1-4) Yahwe wos Ḇyenane nadif Ayub sneri, inja kuker sne ḇerun ikofen faro Allah, ”Yafawi swambraḇ fa wafrur roi nakam ma aw Benakam nari wafrurna.” Ikofenwer ”yambror kaku ro fafen ma roref.”​—Ayub 42:2, 6.

18, 19. Rariso Ayub fyasnaḇair myambir kaku Yahwe I?

18 Rariso fawawi ḇekaku ro Allah nafnoḇek Ayub i? Ayub ifawi mnis kaku Allah marisen Ḇyena. Snar myambir kaku Yahwe I, inja imarisen fa ifrur rosai ḇeḇye ya. Imnis raris, fyawi nari ikofenḇa iswar Allah I ḇape dayin min ḇyesi. (Ayub 6:14) I kako kyara ḇaḇeri ipyum syadi ro ḇesesya, ḇape ifrurpyum si raris kina ḇyesya, imbude sima snonkaku ḇekayan ḇaido ḇesabarar. Ayub doḇe, ”Imboi Allah iso ḇedaw aya ma iso ḇedaw kako manfamyan ayesiwa? (Ayub 31:13-22) Ayub ḇyekayan ma isma papoik nabor raryano, dawawow i ḇa ma kyara ḇaḇeri isyadi ro si. Ine iḇesebur ro snonkaku ḇebor rofafisu ine ḇena arasai ma papoik nabore.

19 Ayub imewer arasai ḇyena ḇeḇefandun syadi ro Yahwe I. Ifawi rofyor syewar syadi arasai ido, na pyampum ”Allah ḇekaku ro nanki”. (Wasya Ayub 31:24-28.) Faro Ayub i, farḇakḇuk ima asas ḇesren ro fandu snonswa ma binswa. Ma i kako ḇyensewar fa myam bin ḇese kuker rmomen nafsu ḇa. (Ayub 31:1) Ine snemuk ḇepyum kaku, snar fafisu ani Yahwe ḇyuk ijin kaker faro snon sya fa sna binswa syadi rioser. Ayub ifawi ro randakya Yahwe fyasos farḇakḇuk ro fandu snon oser ma bin oser. Inja, Ayub imarisen iso akurfasna ine. * (Mam fasfas kasun ro sop.) (Kejadian 2:18, 24) Ro swaf taun ri 1.600 ramnai, Yesus ḇyuk farkarkor ḇemnis kuker Allah marisen Ḇyena insama: Seks ma farḇakḇuk ḇeḇefasos faro snonswa oser ma binswa oser monda.​—Matius 5:28; 19:4, 5

20. Rariso komambir Yahwe ine ḇeḇefesepen kuker kokinfir bati ḇepyum ma hiburan?

20 Rariso kakfaduru kakyar koḇena raris Ayub i? Osower ido, fandun fa komambir Yahwe I ma kofrur marisen Ḇyena. Imnis raris, Refo ikofen snar Yahwe ”dayin manseiso monda ḇeswar faro ḇaḇemamun”. Refoya kako danun ḇeko insama koḇebati awer kuker snonkaku ḇeankarkar sya. (Wasya Mazmur 11:5, 26:4.) Kofuken mankunko: ’Ro mnuk suru suine, rosai yafarkor kuker Yahwe marisen Ḇyena? Rosai yarir ro ḇarpon ro kankenem yedi namnis kuker Allah marisen Ḇyena kwar ke? Rariso moḇ yaḇepake internet, yakinfir bati ma hiburanna?’ Kankarem Bedi nfasnaḇair mambir kaku Yahwe I ke roḇa. Insamaido dunya ḇeḇarḇor ine nawyae ko ḇa, fandun fa kona swaruser ḇepyum. Ine kyurfasna, fandun fa komambir rosai ḇekaku ma ḇekakuḇa, ḇefawinanem ma ḇefawinemḇa.​—Ibrani 5:14; Efesus 5:15.

21. Rariso na ’kofawi bos roi nakam’ insa kofrur Yahwe marisen Ḇyena?

21 Nuh, Daniel ma Ayub skoḇesewar kaku fa skomambir Yahwe I. Inja, Yahwe ifnoḇek skofa ’skofawi bos roi nakam’ insa nun marisen faro I. Farari ḇepyum sena nfasnaḇair snonkaku ḇeso Allah farkankin Ḇyena nari sisma aski. (Mazmur 1:1-3) Inja, kofuken mankunko: ’Yamambir kaku Yahwe I raris Nuh, Daniel ma Ayub sko ke?’ Baboine, bisa komambir kaku Yahwe I snaro ḇyuk ḇeko fawawi nabor kuker mankundi. (Amsal 4:18) Inja, farkor Refo kuker kakaku ma wawasenkara rosai wafarkorna. Ramnai, Benadi wor Allah rur ḇesren Ḇyeja. Wafrur rarirya ido, dunya ḇeḇarḇor ine dawyae Au ḇa. Nari wasma fawawi ro Allah ma wafanam syadi kuker Kma koḇedi ro nanki.​—Amsal 2:4-7.

^ par. 5 Nuh kpu up ḇyedi Henokh i, i kako ”imbran pdef kuker Allah ḇekaku”. Ḇape imar swaf taun ri 69 fafisu Nuh ḇyeḇeaben ḇaim.​—Kejadian 5:23, 24.

^ par. 19 Fafisu Adam ma Eva sumbroḇ faro Allah, snonkaku sya sifarḇuk sapsaper kwar. Ḇape Nuh ima nya binswa oser monda.​—Kejadian 4:19.