Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

Wafawi Ke?

Wafawi Ke?

Sinagoga ḇero Abad Randak: Sonin ine fyasnaiḇair ḇar ḇeḇeso ro sinagoga ḇero abad randak sisrow na ro Gamla (Gamala), indokada kilometer ri 10 ro timur laut Soren Galilea. Ine ifnoḇek ko fa kowasenkara moḇsa sinagoga ḇero fyor iwara isnai raya

Moḇsa sinagoga ḇerandak ya isya rai?

WOS ”sinagoga” iso wos Yunani, knam ya iso ”fananjur” ḇaido ”sifanjur”. Apap ine isrow kaku snar sinagoga ima moḇ ro snonkaku Yahudi ḇero fafisu iwara sya sḇukifanjur fa sfarkor ma seari ro ya. Syap-Syap Ibrani nekofenḇair mnis sinagoga ya ḇa. Ḇape, ro Syap-Syap Yunani Kristen, kofawi moḇ sḇukifanjur nane naisya kwar ro abad randak Masehi.

Manḇefawinanem sya sikyar sifrur randak sinagoga fyor snonkaku Yahudi seḇesawen ḇe Babilon. Encyclopaedia Judaica ikofen, ”Snonkaku ḇeḇesawen ansine sroro sup mankun sedi ḇa, ma sna Bait oḇa, sifafardun ma sifandun ḇaḇesneprei ya. Inja, fyorno ido sifanjur, imbude ro ras Mananai ya, ma siwasya Syap Ḇesren.” Rofyor simkei kwar mura, rya snonkaku Yahudi sfanjur ker fa sḇenadi ma siwasya Syap Ḇesren, ma siḇawes sinagoga ro moḇ saiso sisya ro na.

Inja, ro abad randak Masehi, sifrur sinagoga ḇe moḇ ḇeknam faro ḇaḇeari ma fararur ras-ras na ro kawasa Yahudi ḇeḇeryewen ḇe Laut Tengah, Timur Tengah isiper, ma Israel mankundi. Professor Lee Levine ro The Hebrew University of Jerusalem doḇe, ”Sḇe [sinagoga] ine fa sḇukifarkor ro ya, sinan kayam ro ras ḇeba na, sifrur kankain kakara, siryur kumpan faro fandun kawasa sya, ma sifrur sarawrow polotik ma ḇesena.” Ikofen wer, ”Kakuḇae, ḇefandun syadi ya iso sifrur ḇaḇeari sena.” Iso ḇefnai fa, ḇarpur mura Yesus ryama ker ḇe sinagoga, ḇaido ”rum ari”. (Mrk. 1:21; 6:2; Luk. 4:16) Ro diwa, Yesus ḇyuk farkarkor, ananun, ma syambraḇser snonkaku ḇerama sya. Sidang Kristen dores raposa, Manwawan Paulus ḇyaryas ker ro sinagoga. Snonkaku ḇemarisen fanam ḇe Allah sya na srama ker ḇe sinagoga. Inja, rofyor syun ḇe kota oso, Paulus na rya ḇepon ḇe sinagoga ma ḇyaryas ro diwa.​—Kis. 17:1, 2; 18:4.