Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

Buk Kankinfir Bena kuker Nyan Ḇepyum

Buk Kankinfir Bena kuker Nyan Ḇepyum

”Romoḇsai [Yahwe, NW] Rur ḇyedi isya roya moḇ ani ḇaḇemkeiya isya kako.”2 KORINTUS 3:17.

DOYA: 62, 65

1, 2. (a) Rosai kakara snonkaku sya kuker kankinfir ya? (b) Rosai Refo fyarkor kuker kankinfir koḇena, ma fakfuken rosai monda nari kokarem na?

ROFYOR bin oser imbe ifrur kankinfir ro mankundi, dawos ḇe bati ḇyedi, ”Ayama yakmome, wakofen mura rosai yafrur ya. Na yaso monda.” Bin ani imewer ḇyuk sasuref ḇemaeja ḇerama ro Manbedaw koḇedi, isoine kankinfir ya. Au ido, rarso? Wamarisen wun snemuk ro mankundaw ke, ḇaido wamarisen snonkaku ḇesesya siso ḇeyun snemuk ḇe Au? Rariso mamam Bedi kuker kankinfir ine?

2 Snonkaku sna kakara ḇeḇeseyae kuker kankinfir ya. Sino sikofen kona ḇaḇemkei fa kokinfirḇa snar kankenem koḇena Allah iso ḇefara na. Sino sisya skara wer, na koḇemkei fa kokinfirḇa snar ḇaḇemkei koḇena nasyadiḇa. Ḇape, Refo fyarkor snar snonkaku sya sna kankinfir mankun, isoine bisa sun snemuk ro mankunsi kuker kakara ḇepyum. (Wasya Yosua 24:15.) Refo kyarem kako fakfuken-fakfuken nane: Ḇaḇemkei koḇena ine nasyadi ke roḇa? Rariso koḇuk ḇaḇemkei koḇena fa kofrur snemuk? Rariso snemuk koḇena nfasnaḇair snar koswar Yahwe I? Rariso koḇesyowi snemuk snonkaku ḇesesya?

ROSAI KOFARKOR RO YAHWE MA YESUS SU?

3. Rariso Yahwe fyasnai ḇaḇemkei ḇyena nakaki syadi?

3 Ḇaḇemkei Yahwe ḇyenama nakaki syadi. Rosai na kofarkor kuker rariso fyasnai ḇaḇemkei Ḇyena rai? Imnis raris, Yahwe kyinfir er Israel sya fa sḇe ’kawasa mankundi ḇyedi’. (Ulangan 7: 6-8) Yahwe kyinfir si snaro imarisen ifrur asas Ḇyena faro bati Ḇyedi, Abraham i. (Kejadian 22:15-18) Osower, Yahwe fyasnai ḇaḇemkei ḇyena kuker saswar ma nanapes. Ine komam na ro moḇ ḇyuk samamyai ḇe er Israel sya snar sasar sena. Snaro simbror kaku, inja Yahwe fyasnai sawarwar faro si. Ikofen, ”Nari yabuk pararei ḇe soasuser sena ḇa. Nari yaswar si ro ḇaḇemkei mankun yena.” (Hosea 14:4) Yahwe ḇyuk farari ḇepyum faro ko kuker ḇyuk ḇaḇemkei ḇyeja fa ifnoḇek snonkaku ḇesesya!

Fyor ryama ḇe supswan ḇaim, Yesus kyinfir fa isoasuser pdef ḇe Allah ma imewer ḇyeoser kuker Setan ma ḇaḇembroḇ ifrurna

4, 5. (a) Mansei ḇesmai randak kankinfir ine, ma rariso fyasnai na? (b) Fakfuken rosai fandun fa kokara na?

4 Fyor Yahwe ifrur malaikat ma snonkaku sya, imarisen ḇyuk kankinfir ḇesi. Randak ya ifrur ḇepon Yesus i. Yahwe ifrur Yesus imnis kuker fanir Ḇyeja ma ḇyuk kankinfir ḇe i. (Kolose 1:15) Rariso Yesus fyasnai ḇaḇemkei ḇyena rai? Fyor ryama ḇe supswan ḇaim, Yesus kyinfir fa isoasuser pdef ḇe Allah ma imewer ḇyeoser kuker Setan ro ḇaḇembroḇ ifrurna. Rofyor Yesus ryama ḇe supswan, kyinfir fa pyampum Setan fafrowes ḇyena. (Matius 4:10) Ramnai, ro roḇ fyor imar ḇaim, Yesus ikofen snaro imarisen ifrur Kmari marisen Ḇyena. Doḇe, ”O Mami, rofyor wamarisen ido, kandera ḇekur aya ine wuni bur aya, ḇape Mami waso marisen ayedi awer, mboi marisen bedi ryarirya mura.” (Lukas 22:42) Na ko kako bisa kofarari Yesus ma koḇuk ḇaḇemkei koḇena fa koḇesyowi Yahwe ma kofrur marisen Ḇyena ke?

5 Ko kako bisa kofarari Yesus snar Allah ifrur ko raris fanir Ḇyeja. (Kejadian 1:26) Ḇape, kona ḇaḇemkei raris Yahwe I ḇa, ḇaḇemkei koḇena nasyadiḇa. Refo ikofen snar Yahwe ḇyuk sasoser ḇeko ma imarisen kosouserna. Imnis raris, ro kina dori, binswa fyandun kaku fa kyunem faro swari ma romawa sya kako sisouser sna-kma sesi. (Efesus 5:22; 6:1) Fandun fa kosouser sasoser anna ke? Kankarem faro fakfuken anna na ḇeyun koḇe kankenem fyoroya.

KANKINFIR ḆEPYUM MA ḆEḆYEḆA

6. Buk contoh ḇefasnaḇair fainda rosai kosmai ro sasoser ine.

6 Rofyor sidwarek ḇaḇemkei koḇena ido, nari komkei kaku ke? Imbo, snar kakuya ḇaḇemkei ḇesyadiḇa na ḇyuk fadadiren ḇeko. Raris, kokara kada, imbe kora ḇe moḇ ḇeḇinkwane. Ḇape, ro sampak rambu-rambu lalu lintas noḇa, erwas fa sifrar nasyaḇa, ma snonkaku syakam bisa sifrar famfnom ro sampak imnis marisen sena. Wafrar ro sampak ani ido, na wamkak ke? Imboḇae. Inja, ḇaḇemkei ḇesyadiḇa ine ḇyefandun insama snonkaku syakam bisa sismai ḇaḇemkei ya. Mkorama, komam contoh ḇero Refo ḇefasnaḇair snar ḇaḇemkei ḇesyadiḇa ine ḇyuk fainda ḇeko.

7. (a) Rosai ḇeḇese ro Adam ma Aiwan sya? (b) Rariso Adam ḇyuk ḇaḇemkei ḇyedi kuker nyan ḇepyum?

7 Rofyor Yahwe ifrur Adam i, ḇyuk kankinfir ḇe i, raris ḇyuk ḇe malaikat sya. Allah ḇyuk roi ine faro aiwan sya ḇa. Rariso Adam fyasnai ḇaḇemkei ḇyedi ine? Adam imarisen fyor Allah iwan i fa ḇyuk snonsnon ḇe aiwan sya. Allah ”dunsi ḇe snonkaku ani fa myamepen rariso dap si oser-oser raya”. Ramnai, Adam myamepen aiwan oser-oser, insape ḇyuk snonsnon ḇemnis faro si. Yahwe fyadwer snonsnon sena ḇa. Inja, ”apap rosai monda snonkaku ani ḇyuk ḇesi na, isoine ḇekenem oser-oser ansi iso ḇe snonsnon sena”.Kejadian 2:19.

8. Rariso Adam ḇyuk sasar ḇaḇemkei ḇyena, ma rosai bon ya?

8 Yahwe ḇyuk parenta ḇe Adam i fa ifrur supswan ḇye firdaus. Doḇe, ”Mukapar romawa ma kpu isof sibor syadi ma mufrur fo supswan ma mukafyo na, in ḇero soren sya ma man ḇeroḇ ro farsyos ma aiwan ḇekenem ḇedis ro supswan mufrur si fa skunem.” (Kejadian 1:28) Ḇape, Adam kyinfir fa dan aibon Allah idwarekna. Imewer iso Yahwe sasoser Ḇyena. Nafnai fa, snonkaku sya sḇekandera taun syaran ḇe syaran. (Roma 5:12) Ine ḇye swarapepen ḇeko. Inja, komarisen kofasnai ḇaḇemkei koḇena kuker nyan ḇepyum ma kosouser sasoser Yahwe ḇyuk kwarna.

Er Israel skinfir fa sḇe Allah kawasa ḇyesi ma simarisen siso sasoser Allah ifrur kwarna

9. Kankinfir rosai Yahwe ḇyuk ḇe er Israel sya, ma rosai sḇeasas kwarna?

9 Snar sasar ro Adam ma Eva su, snonkaku syakam sismai ḇaḇemnisḇa ma marmar. Ḇape, bisa kokinfir ro mankunko kaker. Komam ine ro moḇ Allah ifrur er Israel sya raya. Yahwe ḇyuk kankinfir ḇesi na simarisen fa sḇe Allah kawasa mankundi ke roḇa. (Keluaran 19:3-6) Skinfir fa sḇe Allah kawasa Ḇyesi ma siso sasoser ḇyuk kwarna. Sḇeasas, ”Rosai Yahwe ikofen nakam, nkomarisen fa nkofrurna.” (Keluaran 19:8) Ḇape, ḇarpur muma skinfir fa sifrur rosai sḇeasas kwarna ḇa. Ine farkarkor ḇefandun faro ko. Mkorama koḇuk kankinfir koḇena kuker nyan ḇepyum. Kofanam pdef ḇe Yahwe ma kosouser sasoser Ḇyena.1 Korintus 10:11.

10. Contoh rosai ḇero Ibrani fasal 11 ḇefasnai snar snonkaku ḇemnisḇa bisa sḇuk kankinfir sena fa sesyowi Allah I? (Mam sonin ro randak artikel ine.)

10 Ro Ibrani fasal 11 ya, fyas snon ma bin ḇesouser ri 16 ḇeso Yahwe sasoser Ḇyena. Rosai bon ya? Sismai barakas ma sna saneraro ḇekaku. Imnis raris, Nuh nya kakyar ḇeba ma kyinfir fa isouser Allah parenta Ḇyena fa ḇyawes wai ḇeba oso. Inja, kina ḇyesi simar ro fafisu anya ḇa, ma snonkaku syakam sisya kaker isof ro rasine. (Ibrani 11:7) Abraham ma Sara sumarisen susouser Allah ma suraḇe moḇ ḇyeasas ḇesu kwarna. Susmai ’fafisu kwar fasukaḇer’ ḇe mnu ḇeba Ur. Ḇape, sumam monda faro Allah asas Ḇyena. Refo ikofen suḇensewar fa susmai ”mnu oso ḇeḇye syadi”. (Ibrani 11:8, 13, 15, 16) Moses pyampum arasai ḇero Masir ma kyinfir fa ”ḇyekandera kuker Allah kawasa ḇyesi rofafisu kermkun ikenem ro marisen kankenem ḇesasar”. (Ibrani 11:24-26) Mkorama kofarari kakyar sena kuker koḇuk kankinfir koḇena fa kofrur rosai Allah imarisen na.

11. (a) Rofyor snonkaku ḇese sifrur snemuk ḇeko, swaf rosai nari neḇepromes ro ko? (b) Sai ḇefnai fa ḇuk kankinfir Bena kuker nyan ḇepyum?

11 Kakuḇae, rya napyan fyor snonkaku ḇese sifrurpyan snemuk ḇeko. Rarya ido, nari roi ḇemaeja kaku oso napromesbur ko. Rosairirya? Kankarem ḇyena nasya ro Ulangan 30:19, 20. (Wasya.) Ro mnuk ḇeḇe 19 ya, Allah ḇyuk kankinfir ḇe snonkaku Israel sya. Ro mnuk ḇeḇe 20, sismai swaf fa sifasnaḇair rariso saswar sena faro I. Ko kako bisa kokinfir fa kosyom ḇe Yahwe I ke roḇa. Ma ko kako kona swaf ḇepyum kaku fa koḇuk ḇaḇemkei koḇena fa koḇesyowi Yahwe ma kofasnai snar koswar kaku I!

BUK SASAR AWER ḆAḆEMKEI BENA

12. Rosai kofrur awer kuker ḇaḇemkei koḇena?

12 Wawasen kada buk sasuref ḇemaeja oso ḇe bati Bedi. Ḇape, sasuref ani isaweni. Ḇaido ḇeḇyeḇa syadi ya, ḇyuk sasuref ani fa ḇyukimun snonkaku ḇese. Na ḇesneso kaku. Yahwe I kako ḇyuk ḇeko sasuref ḇemaeja kaku, isoine kankinfir ya. Rofyor sasuref ine sḇukisasarna ma sḇukimun snonkaku ḇesesya ido, Yahwe nari ḇyesneso kaku. Refo ikofen snar ”ro ras ḇepupesna”, snonkaku nari ”sifawi sikofen kasumasa ḇa”. (2 Timotius 3:1, 2) Inja, rariso na kofasnai kasumasa faro sasuref ḇerama ro Yahwe ine ma rariso koḇuk sasarna ḇa?

13. Rariso koḇuk ḇaḇemkei koḇena kuker nyan ḇepyum?

13 Kokame kona ḇaḇemkei fa kokinfir bati koḇesya, sansun koḇena, karamas, ma hiburan na. Ḇape, bisa koḇuk ḇaḇemkei koḇena ḇe nyan fa kofrur rosai Allah imarisenḇa na ḇaido koso rosai snonkaku simarisen ro dunya ine. (Wasya 1 Petrus 2:16.) Na komewer koḇuk sasar kankinfir koḇena. Komarisen ’kofrur nakam fa kosandik Allah’.1 Korintus 10:31; Galatia 5:13.

14. Rosai ḇefnai fandun fa kokyar faro Yahwe rofyor koḇuk ḇaḇemkei koḇena?

14 Yahwe ikofen, ”Aya, Yahwe Allah bedi, Ḇaḇemankun ḇeḇuk farkarkor kuker roi ḇeyun fainda faro au, ḇaḇemankun ḇefrur fa wambran ro nyan ḇekaku ya.” (Yesaya 48:17) Inja, fandun fa kokyar faro Yahwe ma koso sasoser ḇyena insama kofrur kankinfir ḇepyum. Fandun kako kona sne ḇerun, kokofen snaro ”snonkaku nya papoik fa kyinfir nyan mankundi ḇa. Snonkaku ḇembran ya nya papoik fa fyara wewur ḇyena ḇa”. (Yeremia 10:23) Adam ma snonkaku Israel simewer siso Yahwe sasoser Ḇyena. Simarisen sifrur snemuk ro mankunsi. Ine ḇyuk swarapepen ḇeko. Inja, kokyar awer mankunko, ḇape ’kokyar faro Yahwe kuker sne ḇesiper’.Amsal 3:5.

KOḆESYOWI ḆAḆEMKEI SNONKAKU ḆESESYA

15. Rosai kofarkor ro Galatia 6:5?

15 Fandun fa koḇesyowi snonkaku ḇese hak sena fa sifrur snemuk ro mankunsi. Rosai ḇefnai ya? Snaro kokame kona kankinfir. Inja, ro kenem ma farsamsyom koḇena, snemuk kunna namnisyae ker ḇa. Koswarepen farkankin ḇero Galatia 6:5. (Wasya.) Rofyor kofawi snonkaku oser-oser nari kyamar rosai ifrurna ido, nari koḇesyowi kankinfir snonkaku ḇesesya sunna.

Kona ḇaḇemkei fa kofrur snemuk ro mankunko, ḇape na kopok kodif snonkaku ḇesesya fa sakfrur snemuk ḇemnis ra ko (Mam paragraf 15)

16, 17. (a) Rariso ḇaḇemkei fa skinfir nafnai famfabri ro Korintus? (b) Rariso Paulus ifnoḇek snonkaku Kristen ḇero diwa sya, ma rosai farkarkor ḇyena faro ko?

16 Mkorama kofarkor contoh ḇero Refo ḇefasnaḇair fandun kaku koḇesyowi ḇaḇemkei snonkaku ḇesesya. Ro Korintus, mamfnai nasya sfarserna faro karwarsya. Ramnai, sḇoḇ mamfnai anna ro pasar. Snonkaku Kristen ono sisya san mamfnai sḇoḇ anna snar sifawi karwar anna nasyaḇa. Ḇape, snonkaku Kristen ḇesyom faro karwar ḇepon siwara sḇaḇir san mamfnai anna ido, imnis sisyom faro karwarsya. (1 Korintus 8:4, 7) Roi nane nafnai pakpef ro sidang. Rariso Paulus ifnoḇek si fa sifrurmnis famfabri kuker mamfnai anna?

17 Oserya, Paulus ḇyuk swarapepen ḇesi snar mamfnai anna nari nafrur fa sfanam syadi ḇe Allah I ḇa. (1 Korintus 8:8) Ramnai, Paulus ḇyuk swarapepen ḇesi insama ḇaḇemkei sena nakyaren awer snonkaku bena kakyar ḇesambraḇ ḇaim sya sneuser sena. (1 Korintus 8:9) Ḇarpurya, ikofen faro ḇena sneuser ḇemankara fasawsaw sya, semankara awer ḇeyan mamfnai anna. (1 Korintus 10:25, 29, 30) Ro roi ḇefandun syadi, ḇefesepen kuker farsamsyom koḇena bisa kun snemuk ro mankunko, syadiwer faro roi ḇekasun kako. Inja, fandun kaku koḇesyowi snemuk naek srar kobansi.1 Korintus 10:32, 33.

18. Rariso wafasnai kasumasa faro sasuref ḇepyum, isoine kankinfir ya?

18 Yahwe ḇyuk sasuref ḇeko isoine kankinfir ya, inja nafrur fa koḇemkei kaku. (2 Korintus 3:17) Komarisen kaku kuker sasuref ḇemaeja ine snar nafnoḇek ko fa kofrur snemuk ḇefasnaḇair saswar ḇeba koḇena faro Yahwe I. Inja, mkorama kofrur kankinfir ḇeyun sanandik faro Yahwe I, ma koḇesyowi pdef ḇaḇemkei snonkaku ḇesesya.