Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

”Wakyar Roi Nane faro Snon Ḇesouser Sya”

”Wakyar Roi Nane faro Snon Ḇesouser Sya”

”Wakyar roi nane faro snon ḇesouser sya, ma nari sifawinanem fa sifarkor snonkaku ḇesesya.”2 TIMOTIUS 2:2, Kitab Suci Terjemahan Dunia Baru (NW).

DOYA: 123, 53

1, 2. Rariso mamam snonkaku ḇebor sya kuker fararur sena?

SNONKAKU ḇebor sḇaḇir smamsi ḇe amber ke roḇa ndramuma ro fararur sena. Ro sup ḇeḇeso, rofyor sisrow snonkaku oso, nari sifuken: ”Wafararur ro?”

2 Fyorno ido, Refo fyasnaiḇair fararur rosai snonkaku sya sifrurna. Imnis raris, ”Matius ḇeyor som”, ”Simon snon ḇeyak aiwan kif”, ma ”Lukas dokter (ḇefawinanem aryawin faro ḇedufsya)”. (Matius 10:3; Farfyar 10:6; Kolose 4:14) Refo dap fararur snonkaku oso ro fararmyan ḇyena ḇe Yahwe. Imnis raris, Raja Daud i, Nabi Elia, ma Manwawan Paulus i. Snon anskoine skoḇesyowi fararur Yahwe ḇyuk ḇesi na. Rarirya kako, fandun fa koḇesyowi fararur ḇeḇeso kosmai ro fararmyan koḇena ḇe Yahwe I.

3. Rosai ḇefnai fa naek ḇesinan kwar sya fandun fa sifarkor naek ḇebabo sya? (Mam sonin ro randak artikel ine.)

3 Komarisen kofarmyan ḇe Yahwe ma koḇesyowi fararur koḇena. Ḇebor ro ko komarisen faro fararur koḇena ma komarisen kofrurna pdef fyor kosambraḇ fa kofrurna. Ḇape snonkaku ḇeḇeso sḇesinan kwar, jadi fa sifrur fararur sifrur rofyor sḇabo yaḇa. (Pengkhotbah 1:4) Ine iso roi ḇedwarek faro Allah kawasa Ḇyesi. Baboine, fararur ḇaḇebaryas nasur pdef, ma organisasi Yahwe ḇyuk teknologi ḇebabo fa sḇaryas ankankinem ḇeḇye ḇe snonkaku ḇebor sya. Ḇape, fyorno ido ine nesamswen faro naek ḇesinan kwar sya fa sfarkor nyan ḇebabo. (Lukas 5:39) Rofyor sḇesinan kwar, samambraḇ sena nari nabor ḇa. (Amsal 20:29) Iso ḇefnai fa naek ḇesinan kwar fandun kaku sfarkor naek ḇebabo sya fa sifrur fararur nabor ro Yahwe organisasi Ḇyedi. Iso nyan ḇefasnai saswar.—Wasya Mazmur 71:18.

4. Rosai ḇefnai fa snonkaku ḇeḇeso samswen fa sḇuk fararur ḇe ḇesesya? (Mam kotak ”Roi Ḇefnai Samswen fa Koḇuk Fararur ḇe Besesya”.)

4 Naek ḇena fararur sya samswen ḇesi fa sḇuk fararur sena faro naek ḇebabo sya. Imbude sesneso ma sfafko snar sifrur werḇa fararur simarisen kaku kwarna. Ḇaido simkakwarek nari fararur anna sifrur mnisna ḇa, snar siso ḇefawi mnis na. Imbude skara sna oras nabor ḇa fa sfarkor snonkaku ḇesesya. Ro fafisu ḇese, naek ḇebabo sya fandun fa skabaḇ rofyor sḇuk ḇaim fararur ḇesi.

5. Fakfuken rosai nari kawos ro artikel ine?

5 Rosai ḇefnai fa naek ḇesinan kwar fandun fa sfarkor naek ḇebabo sya fa skamar fararur nabor wer? Rariso sifrurna rai? (2 Timotius 2:2) Ma rosai ḇefnai fa naek ḇebabo sya fandun kaku sḇesyowi naek ḇesinan kwar ma ḇena fawawi nabor sya rofyor sifararur kayam ma sifarkor ro si? Mkorama komam rariso Raja Daud ifnoḇek pyan romawa ḇyedi faro fararur ḇefandun kaku.

DAUD IFNOḆEK SALOMO I

6. Rosai Raja Daud imarisen fa ifrurna, ḇape rosai Yahwe ikofen faro I?

6 Ro swaf taun ḇe taun, siyawyaw Daud i ker inja ifrar ro moḇ oso ḇe moḇ ḇesena. Fyor ḇye raja kwar, ḇyarek ro rum ḇepyum ma ḇefo aski. Inja ikofen ḇe Natan i, ”Yabarek ro aidoram ai aras, ḇape tabut ḇaḇeasas Yahwe isya ro rum kruḇen na.” Daud imarisen ḇyawes bait ḇepyum ḇe Yahwe I. Natan ikofen yoḇ i, ”Rosai monda ḇero snembri, wafrurna mura, snar Allah ḇenapes ifnoḇek au.” Ḇape, inema Yahwe marisen Ḇyena ḇa. Yahwe iwan Natan i fa dawos ḇe Daud i, ”Au na ḇebawes rum yaḇa fa yabarek ro.” Yahwe ḇyuk kakyar faro Daud i, nari ifnoḇek i pdef. Ḇape, Daud ifawi kwar nari oso ro romawa ḇyedi ḇebawes bait ani. Rariso Daud mamam ḇyedi?1 Tawarikh 17:1-4, 8, 11, 12; 29:1.

7. Rariso mamam Daud faro akurfasna ḇerama ro Yahwe I?

7 Daud imarisen kaku ḇyawes bait faro Yahwe I. Inja na fyafko kaku. Ḇape kuker sne ḇesiper isonem fararur Salomo ifrurna. Daud fyasos ḇefararur sya ma iryurpyan mankarmom, tembaga, perak, brawen ma ai. Imkak ḇa mansei nari ḇesmai snonsnon faro ḇabawes bait ani, ḇarpur sap i ḇe bait Salomo. Iba syadiwer, ḇyuk wos samambraḇ faro Salomo, ikofen, ”Kirine, romawa yedi, iḇye kada Yahwe ifnoḇek au, ma nari wasmai bon fyor wabawes Yahwe, Allah bedi rum ḇyeja, imnis raris neḇekofen kwar faro au.”1 Tawarikh 22:11, 14-16.

8. Rosai ḇefnai fa Daud ḇyaḇir Salomo ḇyekir fa ḇyawes bait ḇa, ḇape rosai Daud ifrur ya?

8 Wasya 1 Tawarikh 22:5. Daud ḇyaḇir nari Salomo syambraḇ ḇaim fa ifrur fararur ḇefandun kaku ine. Bait ani fandun fa ”nasnai ma napyum”, ḇape Salomo ima ḇyabo kaker ma fawawi ḇyena nabor ḇa. Ḇape, Daud ifawi Yahwe na ifnoḇek Salomo i ro fararur ḇefandun kaku ine. Inja, Daud ifrur rosai monda fa ifnoḇek Salomo i fa fyasos fararur ḇeba ine.

NWA ASKI SNAR FARKOR ḆESESYA

Komarisen rofyor komam naek ḇebabo sya suf fakamamar nabor syadiwer (Mam paragraf 9)

9. Rosai ḇefnai fa naek ḇesinan kwar sfafko awer rofyor sḇuk fararur faro naek ḇebabo sya? Ḇuk sararḇer.

9 Naek ḇesinan kwar sya sefafardun ḇaido sfafko awer rofyor sḇuk fararur sena faro naek ḇebabo sya. Kokame kofawi snar roi ḇefandun kaku iso Yahwe fararur Ḇyena nambran kuker payamyum. Roi nane na nun bon rofyor kofarkor naek ḇeḇabo sya fa sifrur fararur nabor syadiwer. Kwarapan roi ine. Rofyor waḇaḇa ya, imbude mam kmami dun oto. Rofyor waba muryas, ikofenḇair ḇe Au rariso wun oto rai. Fafisu nwa SIM kwar ido, na wun oto ro mankundaw. Rarirya, kmami ḇyuk anun kaker ḇe Au. Fyorno ido, mufadadwer fa muyun oto ya. Ḇape fyor kmami ḇyesinan kwar, ras-ras ido Au iso ḇeyun oto ya. Inja na kmami ḇyesneso ke? Oroḇa, imarisen snaro wun farma i kuker oto ya. Rarirya kako, naek ḇesinan kwar sya na simarisen fyor smam naek ḇebabo sfarkor ansya bisa skamar fararur ḇerama ro Yahwe organisasi Ḇyeja.

10. Rosai Moses ifrurya rofyor snonkaku Israel ḇeḇeso sifrur raris nabi, ma rosai ḇefnai ya?

10 Fandun kaku kosasor ko insama komamḇair awer faro fakamamar snonkaku ḇesesya. Bisa kofarkor ro Moses i, fyor snonkaku Israel ḇeḇeso sifrur raris nabi. (Wasya Bilangan 11:24-29.) Yosua imbe idwarek si ḇape Moses doḇe, ”Mamḇair si snaro aya ke? Oroḇa, yamarisen fa Yahwe kawasa ḇesiper ḇyesi sḇe nabi, snaro Yahwe nari ḇyuk rur ḇyedi faro si!” Moses fyawi snar Yahwe iso ḇefarkin fararur ani. Ḇardiḇur syewar ḇaḇesyowi faro mankundi, Moses imarisen Yahwe manfamyan Ḇyesi sna fararur. Ko ido rariso? Na komarisen fyor komam snonkaku ḇesesya sna fararur ḇerama ro YahweI ke?

11. Rariso mamam naek oso rofyor fararur ḇyena nefararwe?

11 Naek ḇebor sisya sifararur marḇak ro fararmyan sena faro Yahwe ro taun ḇe taun. Sfarkor kako naek ḇebabo sya fa sifrur fararur naḇor wer. Imnis raris, komam naek oso ḇenir ḇe Peter. Ifarmyan ro dinas oras nakam swaf taun ri 74 kwar, ma ifarmyan wer ro kantor cabang Eropa swaf taun ri 35. Ḇye pengawas ro Departemen Dinas kawan kaku. Ramnai fararur ine sḇuk ḇe Paul i, naek ḇebabo Peter fyarkor kwar ani. Peter fyafko kuker fararwe ine ke? Oroḇa. Ikofen, ”Yamarisen kaku snar naek ono sisya sifarkor si fa sifrur fararur ḇeba kaku. Ma sifrur mnis kaku fararur anna.”

KOḆESYOWI NAEK ḆESINAN KWAR SYA

12. Rosai kofarkor ro Rehoboam i?

12 Rofyor Salomo romawa ḇyedi Rehoboam i ḇye raja, dor anun ro snonkaku ḇesinan kwar rariso ifrur fararur ḇebabo ḇyedi. Ḇape pyampum ananun sena! Ma kyinfir fa iso ananun ro romawa babo ḇemnis kuker i. Bon ya iso isma roi ḇeḇyeḇa. (2 Tawarikh 10:6-11, 19) Rosai kofarkor ya? Kor ananun ma koḇesyowi kaku ananun ḇerama ro snonkaku ḇesinan kwar sya ma ḇena fawawi naḇor syadibur ko. Romawa ḇaḇo sya skara awer fandun fa sisomnis kaku nyan rariso naek ḇesinan kwar ani ifrur fararur ani. Ḇape, skara fasaw awer snar nyan sḇukifrur fararur anna namnis kuker fafisu ine werḇa.

13. Rosai naek ḇebabo sya sifrur rofyor sifararur kayam kuker naek ḇesinan kwar sya?

13 Fyorno ido, naek ḇeḇabo siwan si fa smamwarek fararur ro naek ḇesinan kwar sya ma ḇena fawawi naḇor. Ipyum ya, sifarkor ro naek besinan kwar ansya. Komam contoh kawos ro randak ani. Rofyor Paul fyadwer Peter i be pengawas ro departemen oso ro Betel, ikofen, ”Yor ananun ro Peter i. Yor naek ḇesesya kako fa sakfrur rarirya.”

Paulus isewar oras fa fyarkor Timotius, ma Timotius fyarkorpyum ro Paulus i

14. Rosai kofarkor ro fararur kayam rofandu Timotius ma Paulus su?

14 Timotius ḇyabo syadi ro Paulus i, ḇape sufararur kayam taun ḇe taun kwar. (Wasya Filipi 2:20-22.) Paulus dawos ḇe naek ma srar ḇero Korintus sya, ”Yawan kwar Timotius mufa ḇemko. Raris ḇeso Kristus, ikada imnis romawa karyer yaswar kaku. Ikada romawa kokyar rirya. Nari ḇyuk swarepen faro mko ro moḇ yakenem raya rofyor yakyar faro Kristus, isoine kankenem yafarkor kwar faro jemaat ro moḇ rosairya kaker.” (1 Korintus 4:17) Ro wos nane, nasnaibos kaku snar Paulus ma Timotius sufararur kayam ma susonemyae su. Paulus isewar oras fa fyarkor Timotius nyan farkarkor kuker Kristus ma Timotius fyarkorpyum ro Paulus i. Paulus iswar kaku Timotius i ma ikyar nari ifnoḇek pyum naek srar ro Korintus sya. Penatua sya bisa sifarari manwawan Paulus rofyor sḇuk farkarkor ḇe naek ḇesesya fa suf fararur ro sidang.

KOKAME KONA FARARUR ḆEFANDUN KAKU

15. Rariso Roma 12:3-5 bisa ifnoḇek ko rofyor fararur koḇena nefararwe?

15 Kokenem ro fafisu befararwe fasaw kaku snaro organisasi Yahwe ḇero supswan imbran fasaw kaku. Ine kyurfasna snar fararwe nari nasya ker. Ḇeḇeso ro fararwe anna nawyae ko kako ma napyan ḇa fa kofrurmnis nakam. Ḇape rofyor kona sne ḇerun ma komam monda faro Yahwe fararur Ḇyena ḇardiḇur marasrisen mankun koḇena, nari kofararur kayam pdef kuker naek ma srar koḇesi. Paulus fyas ḇe snonkaku Kristen ro Roma sya, ”Eḇedari yanun naek srar mkokam: Mkoḇaḇir mankunmko mkokaki syadi awer ro roi ḇekakuna.” Ramnai fyasnaḇair wer imnis bar ro baken koḇena nya fainda ḇeḇeseyae, naek srar ro sidang si kako sna fararur ḇesisye.Roma 12:3-5.

Yahwe kawasa Ḇyesi kam simarisen sisonem Karajan ma sifrur rosai monda dor ro si

16. Rosai snonkaku Kristen oser-oser sifrurna fa sfaduru aski ma ḇaḇeoser ro Yahwe organisasi Ḇyedi?

16 Yahwe kawasa Ḇyesi kam simarisen sisonem Karajan ma sifrur rosai monda Yahwe dor ro si. Naek ḇesinan kwar sya bisa sḇuk farkarkor ḇe naek ḇebabo sya. Naek ḇebabo sya bisa suf fararur nabor, ḇape fandun fa sfasnai sne ḇerun ma sḇesyowi ḇesinan kwar sya. Ma faro naek ḇefarbuk kwar sya sḇesyowi farfnoḇek ro swa sesya rofyor sismai fararwe ro fararur sena. Binswa sya bisa sifarari Priskila i, kuker souser ifnoḇek swari, Akuila i.Farfyar 18:2.

17. Yesus fyarkor manfamyan ḇesya fa sifrur rosai?

17 Yesus ḇyuk contoh ḇepyum kaku kuker imarisen fyarkor ḇesesya. Yesus fyawi sfandun snonkaku ḇesesya sifrur pdef fararur ḇyena. Kakuḇae, fyawi snar manfamyan ḇyesi sima snonkaku ḇesasar kako. Ḇape ikyar nari sifrur fararur ḇeba syadi ḇardibur ifrur kwarna. (Yohanes 14:12) Fyarkor pyum si kaku, inja bisa sirwas abar Karajan ḇe sup ḇeba ḇebore.Kolose 1:23.

18. Fararur rosai nari kosma ro kirine ma fafisu iyama?

18 Yesus imar ramnai, Yahwe ḇyawes kaḇer i ma ḇyuk ḇe i fararur naḇor. Ḇyuk ḇe i kako kankain ḇekaki syadibur ro ”sasoser ḇeborsya kam, ḇesma papoiksya kam, ḇeḇeḇrusya kam”. (Efesus 1:19-21) Rarirya kako, rofyor kosouser pdef ḇape komar rofyor Armagedon ḇaim, nari kosmai kabakbok ma nari kona fararur ḇeyun raryaḇ ro dunya babo ya. Kirine kokame kona fararur ḇeyun raryaḇ ro ḇaḇeḇaryas ankankinem ḇeḇye ma kofarkor si fa sakḇe manfamyan. Inja kobabo ḇaido koḇesinan kwar ke, kokame bisa ’kofararur pdef kaku ḇeri faro Manseren’.1 Korintus 15:58.