Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

FARKARKOR 5

Rarama Koḇedi ro Fananjur Fyasnai Rari Koḇena

Rarama Koḇedi ro Fananjur Fyasnai Rari Koḇena

”Mkoḇaryas Manseren marmar ḇyedi isof iwerma.”​—1 KOR. 11:26.

DOYA 18 Kasumasa faro Fasaspar ya

ROI NA KOFARKOR *

1-2. (a) Rosai Yahwe myam na rofyor snonkaku seyuta siryur fa sifrur Munara Swarapepen? (Mam sonin ro ram ḇarpon.) (b) Rosai na kawos ro farkarkor ine nya?

KWARAPAN rosai Yahwe myam ya rofyor snonkaku seyuta ro supswan ḇesiper siryur fa sifrur Munara Swarapepen. Myam faro barbor ro snonkaku ḇerama sya monda ḇa mboi myam si oser-oser. Imnis raris, myam snonkaku ḇerama ker ro taun nakam. Imbude rofandu si sismai wayam ḇemarḇak kaku mboi srama. Sino sisya srama ker ro fananjur ḇesena ḇa, ḇape skara fandun fa srama ro munara Swarapepen. Ḇerama randak snar siḇe sifawi roi sifrur ro munara ine sya, Yahwe myam si kako.

2 Kakuḇae, Yahwe imarisen fa myam snonkaku sibor kaku srama ro munara Swarapepen. (Luk. 22:19) Imbape, Yahwe fyandun faro barbor ro snonkaku ḇerama sya monda ḇa. Imarisen syadi fa ifawi roi ḇefnai fa srama ya. Iso roi ḇefandun kaku ḇe I nairi. Ro farkarkor ine na kawos fakfuken ḇefandun kaku: Rosai ḇefnai fa korama ro munara Swarapepen sifrur ro taun oser rarwan oser monda ḇa, ḇape ro fananjur ro minggu nakam Yahwe fyasos kwar faro snonkaku ḇeswar I sya?

(Mam paragraf 1-2) *

SNE ḆERUN NAFNAI FA KORAMA

3-4. (a) Rosai ḇefnai fa korama ro fananjur? (b) Rosai neḇefasna ro rarama koḇedi ro fananjur ya? (c) Raris 1 Korintus 11:23-26 ikofen ya, rosai ḇefnai fandun fa koso munara Swarapepen ya?

3 Roi ḇepon kaku ḇefnai fa korama ro fananjur ya iso snar fananjur ima ḇar ro ḇaḇesamsyom koḇena irya. Osower ido, snar Yahwe isya fyarkor ko ro fananjur na. Snonkaku ḇeararer sya skara sima fandun fa ḇesesya sfakor si ḇa. (3 Yoh. 9) Ḇape, koma komarisen Yahwe ma organisasi Ḇyedi fyarkor ko.​—Yes. 30:20; Yoh. 6:45.

4 Rarama koḇedi ro fananjur fyasnai kona sne ḇerun, isoine kofasos ko ma komarisen fa kosma farkarkor. Korama ro roḇ sifrur munara Swarapepen Yesus marmar ḇyedi, snar kofawi inema munara ḇefandun kaku monda ḇa. Ḇape snar kona sne ḇerun fa kosouser Yesus parenta ḇyenane, ”Mkofrur rarirya fa mkoswarepen aya.” (Wasya 1 Korintus 11:23-26.) Fananjur ani syambraḇser saneraro koḇena faro fafisu iyama ma iswarapepen faro ko Yahwe iswar kaku ko. Imbape, Yahwe ifawi kofandun samaraḇraḇ ma kakakyar ḇebor syadi, na kosmai ro munara sifrur ro taun oser rarwan oser monda ḇa. Inja, Yahwe fyasos fananjur ro minggu nakam ma idif ko fa koso na. Kona sne ḇerun ido na kosouser na. Koḇuk oras koḇena fa kofrur fasasos ma korama ro fananjur anna.

5. Rosai ḇefnai fa snonkaku ḇena sne ḇerun sya simarisen faro Yahwe fararyor ḇyena?

5 Ro taun nakam, Yahwe dor snonkaku sya infa fyarkor si ma ḇena sne ḇerun sya simarisen. (Yes. 50:4) Simarisen srama ro munara Swarapepen, ma siso kako fananjur ḇesena. (Za. 8:20-23) Kokame, ḇefawi kakaku fyoro kwar ke ḇerama babo si, koryaḇ kaku snar ”Man ḇesaramper ma Manfaspar [koḇedi]”, Yahwe, fyarkor ma fyarkin ko. (Mz. 40:17) Kakuḇae, na komarisen kaku snar Yahwe ma Yesus suyor ko fa suḇuk farkarkor ḇe ko. Wakḇaḇir rarirya ke?​—Mat. 17:5; 18:20; 28:20.

6. Rariso sne ḇerun nafnoḇek snon oso fa ryama ḇe munara Swarapepen?

6 Ro taun nakam, kosewar kaku fa kor snonkaku ḇebor syadi fa sakrama ro Munara Swarapepen Yesus marmar ḇyedi. Snonkaku ḇena sne ḇerun sya sisma fainda rofyor srama. Komam fawar oso. Taun riḇeso naiwara, naek koḇani ḇyuk undangan munara Swarapepen ḇe snon oso, mboi ikofen na jadi fa ryama ḇa. Imbape, ro roḇ sifrur munara Swarapepen, naek ani kyandor fyor myam snon ḇesmai undangan anya syun ḇe Balai Karajan. Imarisen kaku snar naek srar sya sisaser i. Iso ḇefrur fa dakso ro fananjur koḇena sifrur ro minggu nakam. Kakuya, ro swaf taun ya isiper, fananjur rikyor monda iso na ḇa. Rosai ḇefnoḇek i fa iso ro fananjur nakam? Naek ḇeḇuk undangan anya doḇe, ”Snon ani fyasnai sne ḇerun kaku.” Iso ḇefrur fa fyadwer kakara ḇyedi ḇo dakrama. Kaku, Yahwe iyer snon ani fa isyom ḇe I, ma kirine ḇye naek koḇedi ḇebaptis kwar.​—2 Sam. 22:28; Yoh. 6:44.

7. Rariso roi kofarkor ro fananjur ma roi kowasya ro Refo na nafnoḇek ko fa kona sne ḇerun?

7 Roi kofarkor ro fananjur ma roi kowasya ro Refo na nafnoḇek ko fa kona sne ḇerun. Ro swaf minggu ḇeḇeso fyor sifrur munara Swarapepen ḇaim, roi sawos ker ro fananjur koḇena nkur ḇe Yesus fawar ḇyeja ma moḇsa fyasnai sne ḇerun fa imarwarek snonkaku sya raya. Ma ro ras-ras fanam ḇe munara Swarapepen, sanun ḇe ko fa kowasya fawar ḇero Refo ḇekur sarisa fanamfam Yesus marmar ḇyedi ma kaḇakḇok ḇyedi. Roi kofarkor ro fananjur ma ḇaḇewasya Refo anna na nafrur fa koḇesyowi kaku farsarser Yesus ifrur kwar ḇe ko na. Nane nadif ko fa kakfasnai rari sne ḇerun raris Yesus i ma kofrur Yahwe marisen Ḇyena, iba syadi fyor nesamswen ḇe ko.​—Luk. 22:41, 42.

ḆAḆEḆRI NAFNOḆEK KO FA KORAMA

8. Rariso Yesus fyasnai ḇaḇebri ya?

8 Kosewar kako fa kakso Yesus i fa kofasnai ḇaḇebri ya. Kokarapan kada fyasnai imkak ḇa kaku ro ras-ras fanam ḇe marmar ḇyedi. Ifawi kaku mbroḇ ḇyesya na sifrur mamyai i, smun i, ma sewayam i. (Mat. 20:17-19) Ḇesyaḇo, Yesus imarisen fa imar. Fyor fafisu ya imnis kwar, ikofen ḇe manfamyan ḇesoasuser ḇyesi, ḇera kayam fnoḇek i ḇe Getsemani, ”Mkokḇok, mkorama kora. Ḇeḇoḇ Aya ani fyanam kwar.” (Mat. 26:36, 46) Mura fafisu sarar ḇeyun romamun srama fa sfor i, imbran ḇe ḇarpon, fyasnaiḇair mankundi, ma iwan si fa sfor manwawan ḇyesi awer. (Yoh. 18:3-8) Inema fasasna ro Yesus ḇaḇebri ḇyenairi! Baboine, snonkaku Kristen ḇesma ramrem sya ma domḇa-domba ḇese sisewar kaku fa sakfasnai ḇaḇebri raris Yesus i. Moḇsa sifrur na rai?

Ḇaḇebri bena fa rwama ro fananjur na nasambraḇser ḇesesya (Mam paragraf 9) *

9. (a) Rosai ḇefnai fa na kofandun ḇaḇebri fa korama pdef ro fananjur ya? (b) Rariso farari ḇepyum koḇena na nsambraḇser naek srar ḇesmai ro bui sya snar kakyar sena rai?

9 Ro fafisu ḇesamswen na, kofandun ḇaḇebri fa korama pdef ro fananjur ya. Naek srar ono sisya sekandera snar sifafardun, sesanekar, ḇaido siduf. Sisya wer, kina sesi ḇaido ḇepoik ro pamarenta sya sidwarek kaku si ḇape simkak ḇa ḇo siso fananjur ya. Kokarapan rariso farari ḇepyum koḇena na nsambraḇser naek srar ḇesmai ro bui snar kakyar sena. (Ibr. 13:3) Rofyor srower komkuepen ro samswen koḇena fa kofarmyan ḇe Yahwe I, na sisambraḇ fa sfaduru kakyar, ḇaḇebri, ma soasuser sena. Manwawan Paulus ismai roi ḇeradirya. Fafisu ismai ro bui ro Roma, iryaḇ kaku fyor ryower naek srar sisya sifarmyan ḇe Allah kuker soasuser. (Flp. 1:3-5, 12-14) Fyoro ḇa fyor ismai ro bui ḇaim ḇaido isae kwar, Paulus fyas syapram ḇe naek srar Ibrani sya. Danun kaku ḇe naek srar Kristen ḇesoasuser ansine fa ’siswaryae si imnis raris kawasa Kristen ḇeḇemanbekanaek’ ma sḇinkwanbur fananjur sena awer.​—Ibr. 10:24, 25; 13:1.

10-11. (a) Manseiso fandun fa kor si fa srama ro munara Swarapepen ya? (b) Ro Efesus 1:7, rosai ḇewar fa kofrur roi ine?

10 Kofasna ḇaḇebri fafisu kor karyer, min fararur, ma ḇeḇarek fanam kuker konsya fa srama ro munara Swarapepen. Rosai ḇefnai fa kor si? Kokofen kasumasa kaku faro roi Yahwe ma Yesus sufrur kwar ḇe ko na. Naiso nafrur fa komarisen kaku fa kor ḇesesya fa srama ro munara Swarapepen. Komarisen insama sfarkor moḇsa na sisma fainda ro Yahwe ”saswar-fakamaman Ḇyena” roro farsarser fasaspar ya.​—Wasya Efesus 1:7; Why. 22:17.

11 Rofyor kofasnai ḇaḇebri kuker korama kayam ro fananjur ya, kakfasnai rari ḇepyum ḇese Allah ma Rumkun Ḇyedi sufasnai kaku na.

SASWAR NADIF KO FA KORAMA

12. (a) Rariso fananjur nasambraḇser saswar koḇena faro Yahwe ma Yesus su? (b) Rariso 2 Korintus 5:14, 15, nafnoḇek ko fa kakso Yesus nyan ḇyena?

12 Saswar faro Yahwe ma Yesus nadif ko fa korama ro fananjur ya. Mura, roi kofarkor ro fananjur nasambraḇser saswar koḇena faro su. Ro fananjur sḇuk swarepen ḇe ko ker ḇekur rosai sufrur kwar ḇe ko na. (Rm. 5:8) Iba syadi, ro munara Swarapepen iswarepen ko suswar kaku ko, ma kako snonkaku ḇesyowi fasrsarser fasaspar ya ḇa. Kofasna kasumasa kuker kosewar kaku fa kakso Yesus nyan ḇyena ro kankenem koḇena ras ḇe ras. (Wasya 2 Korintus 5:14, 15.) Osower ido, kosnesna neḇedif fa kosandik Yahwe faro farsarser fasaspar fyasos kwar ḇe ko na. Nyan oser kosandik I iso koḇuk kankarem ro fananjur kuker sne ḇesiper.

13. Rariso na kofasna koswar kaku Yahwe ma Rumkun ḇyedi? Fasnaḇair pan.

13 Na kofasna koswar kaku Yahwe ma Rumkun Ḇyedi kuker komarisen kofrur rosairirya monda faro su. Fyorno ido, kosewar kaku insama koso ro fananjur koḇena. Sidang ḇebor sifrur fananjur ro oras ḇefararur sya simnai ro fararur sena, fafisu ono sisya simbrus kwar. Sidang ḇese wer sifrur fananjur ro pupes minggu oso fafisu ḇesesya siḇe simnaisu. Na Yahwe isya myam ko ke fyor kombrus mboi korama ro fananjur koḇena? Imboḇae! Kakuya, Yahwe myam ma ḇyesyowi sasewar koḇenakam fa korama ro fananjur ya.​—Mrk. 12:41-44.

14. Rariso Yesus fyasna nyan ḇe ko kwar fa kakfasnai saswar ḇefandun mankun ḇa?

14 Yesus fyasna nyan ḇe ko kwar fa kakfasnai saswar ḇefandun mankun ḇa. Imarisen imarwarek manfamyan ḇyesi monda ḇa, ḇape ro moḇ ikenem raya fyasnai syewar fandun sena ro fandun mankundi ḇardi. Imnis raris, rofyor imbrus kaku ḇaido ḇyaḇir iryarḇa kwar ḇesyaḇo isrow kuker manfamyan ḇyesi. (Luk. 22:39-46) Myam monda faro rosai na ḇyuk ḇe snonkaku ḇesesya, mboi rosai na sḇuk ḇe i na ḇa. (Mat. 20:28) Saswar koḇena faro Yahwe ma naek srar koḇesi nasambraḇ ido, na kosewar kaku fa korama ro munara Swarapepen ma fananjur nakam.

15. Mansei ḇepon syadi komarisen kofnoḇek sya?

15 Ko monda koḇe manḇekanaek Kristen ḇekaku siko, ma komarisen koḇuk oras nabor syadi fa kor ḇesesya fa siryur fnoḇek ko. Imbape, ḇepon syadi ya komarisen kofnoḇek ”min koḇesi ḇesma kakyar oser” ḇeso ḇaḇeḇaryas ḇaido fananjur ya werḇa. (Gal. 6:10) Kofasnai koswar si kuker kanun ḇe si fa sakrama ro fananjur koḇena, ḇesyadi ro munara Swarapepen. Raris Yahwe ma Yesus, na komarisen kaku fyor komam oso ro naek srar ḇeḇor ansine fa kyaḇer ḇe Yahwe, Kma ma Manfarandows ḇesaswar koḇedi.​—Mat. 18:14.

16. (a) Moḇsa na kanunyae ko rai, ma rosai na kosma ro fananjur koḇena? (b) Rosai ḇefnai fa ineiso swaf ḇepyum fa koswarepen Yesus wos ḇyena ro Yohanes 3:16?

16 Ro swaf minggu ḇerama na, swewar fa wor snonkaku ḇebor syadi fa sakrama ro munara Swarapepen ro ras Jumat, 19 April 2019 roḇ ya. (Mam kotak ”Na Wor Si fa Srama Ke?”) Rirya kada, kanunyae ko ḇesya kwar kuker korama ro fananjur nakam Yahwe fyasos ḇe ko kwar. Snar papupes dunya ine fyanam kwar, fananjur koḇena na nafnoḇek ko fa kofaduru sne ḇerun, ḇaḇebri, ma saswar ya. (1 Tes. 5:8-11) Mkorama, kuker sne koḇena nasiper kofasna kasumasa koḇena faro Yahwe ma Yesus snar suswar kaku ko kwar!​—Wasya Yohanes 3:16.

DOYA 126 Kowaren, Kores Nako, ma Kosambraḇ Pdef

^ par. 5 Munara Swarapepen Kristus marmar ḇyedi ro ras Jumat, 19 April 2019 roḇ ya, nari ḇye fananjur ḇefandun kaku ro taun ine isiper. Rosai ḇedif ko fa korama ro munara ani ya? Kaku beri, ine snar komarisen kofrur Yahwe imarisen. Ro farkarkor ine, na kawos rariso rarama koḇedi ro munara Swarapepen ma fananjur ro minggu ḇe minggu na nefasnai rari koḇena nraya.

^ par. 50 SONIN ḆERO ḆARPON: Snonkaku seyuta ro supswan ḇesiper sisaser si ro munara Swarapepen

^ par. 52 SONIN: Manbesrar oso ḇesmai ro bui snar kakyar ḇyena ismai samaraḇraḇ ro syapram ḇeramaker kina ḇyedi. Iryaḇ kaku snar ifawi kina ḇyesi sḇefnder i ḇa, ma famfaḇri polotik ḇero moḇ sena napok nafrur si ḇa fa simnai sfarmyan ḇe Yahwe I.