Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

FARKARKOR 5

Buk Pyum Kaku Oras Bena

Buk Pyum Kaku Oras Bena

”Mkokara naḇye kaku, mkokenem rariso, mkomnis awer snonkaku ḇefawi royoḇa, mboi mkokenem imnis snonkaku ḇemamkarkir, mkofandun fafisuna kuker aunos.”​—EF. 5:15, 16.

DOYA 8 Yahwe Iso Moḇ Fadadiren Koḇedi

ROI NA KOFARKOR *

1. Rariso kobuk oras koḇena kuker Yahwe I?

 KOMARISEN koḇepake oras koḇena kayam kuker snonggaku koswar sya. Imbeswa na sumarisen fa suḇekayamyam ro manggunsu monda. Romawa babo sya na simarisen siryur kuker bati ḇepyum sesya monda. Ma, kokam komarisen koḇebati kuker naek srar ro sidang sya. Ḇape ḇepon kaku, komarisen koḇuk oras koḇena kayam kuker Allah koḇedi, Yahwe I. Bisa kofrurna kuker koḇenadi, kowasya Allah Wos Ḇyena, ma kokarauser marisen Ḇyena ma rari-rari Ḇyena. Fafisu ḇerarirya na nesyowi kaku faro ko!​—Mz. 139:17.

2. Rosai ḇefnai fa fyorno ido samswen fa kosewar swaf ro roi ḇeḇerohani na?

2 Imboḇae, komarisen kobuk oras koḇena kayam kuker Yahwe I. Ḇape inoido napyan ḇa. Snar fararur koḇena ro rasras na inja, samswen fa kosewar swaf faro ḇaḇerur na. Imbude fandun fa kofararur, komam kina koḇansi, ḇaido kombran fakamamar ḇese koḇena, ma koḇaḇir kona oras wer ḇa fa koḇenadi, kofarkor Refo, ma kokarauser.

3. Rosai wer bisa ḇefrur oras koḇena nabro monda?

3 Roi ono wer bisa ḇefrur oras koḇena nabro monda. Kosasor ko ḇa ido, bisa koḇe sibuk kofrur fararur ḇesasar ḇa na imboi nafrur oras koḇena nabro monda. Imnis ra kombran farma ḇaido komam hiburan. Kokame na komarisen fa kakḇesante ro ras oso. Ḇape, kombran farma ḇaido komam hiburan nsasar ḇa ḇoi bisa nafrur oras koḇena nabro monda inja komam roi ḇeḇerohani na ḇa. Inja, fandun fa komam mnis oras koḇepake na fyor kombran farma ḇaido komam hiburan na.​—Ams. 25:27; 1 Tim. 4:8.

4. Rosai nari kawos ro farkarkor ineni?

4 Ro farkarkor ine, nari kawos roi fandun ro kokinfir kuker fawawinanem. Nari kawos kako moḇ kobuk pyum oras ḇaido swaf koḇena faro Yahwe ma payamyum nari kosmai na.

WAKINFIR PYUM KUKER FAWAWINANEM

5. Rariso Efesus 5:15-17 bisa nafnoḇek romawa babo saya fa skinfir nyan kenem ḇepyum kaku na?

5 Nyan kankenem ḇepyum. Roma inai babo mgoya, na mgomarisen mgokinfir nyan ḇepyum na. Imboi, na guru-guru ma kina ḇena kakyar oser kuker mgo ḇa imbude sidif mgofa mgoḇekuliah insa mgosmai fararur ḇepyum. Ḇape, farkarkor ḇekaki nama nafnak oras mgoḇena monda. Ramnai wer, sinan mgoḇesi ma bati ro sidang imbude sikofen ḇe mgofa mgomam monda fararmyan mgoḇena faro Yahwe I. Inja, mgobe romawa babo ḇeswar Yahwe ido, moḇsa na mgun snemuk ḇepyum rai? Mgowasya pan kada ro Efesus 5:15-17 ma mgokarauser mnuk-mnuk anna. (Wasya.) Mgokara fakfuken ḇeradine: ’Rosai ”Yahwe imarisen” ro aya? Nyan kankenem risaiso nari ḇefrur Imarisen ya? Kankinfir rosai nari ḇefrur yabuk pyum kaku oras yena?’ Waswarepen, ”fafisu ine fafisu ḇeḇarḇor” ma dunya Setan ḇyepoik anine nari ipromes. Mgobuk kenem mgoḇena fa mgobukifrur marisen Yahwe ido, ima mgokinfir pyum kaku kwar.

6. Rosai Maria kyinfir na, ma rosai ḇefnai fa kyinfir pyum kwar?

6 Wakinfir roi ḇefandun syadi na. Insama kobuk pyum kaku oras koḇena, fyorno ido fandun fa kokinfir ḇepon fararur oser ro fararur risuru imbe kofrur na. Bisa kofarkor ro rosai ḇejadi rofyor Yesus imbran farma ḇe Maria ma Marta su. Marta na imarisen kaku fyor Yesus ryama ḇe rum suḇena. Inja, kuker sne mura fyasos roḇean nabor faro Yesus i. Ḇape, Maria srar kasun ḇyani kyain fanam ḇo imnaf Yesus farkarkor ḇyena. Imbo, rosai Marta ifrur nane nsasar ḇa, ifrur roi ḇepyum ḇae. Infama, Yesus doḇe Maria ”kyinfir kwar rarwas ḇeḇye syadi”. (Luk. 10:38-42.) Ḇarpurya, Maria imbude ḇyefnder kwar roḇean rosai san ro fafisu ani. Ḇape, na iswarepen kaku rosai Yesus fyarkor ḇe i na. Maria ifnak oras ismai nane ḇa fa fyarkor ro Yesus i. Imnis rarirya, fandun fa kobuk pyum kaku oras koḇena fa koḇebati fanam kuker Yahwe I. Moḇsa na kofrur na rai?

BUK PYUM KAKU ORAS BENA KUKER YAHWE I

7. Rosai ḇefnai fa koḇenadi, kofarkor Refo, ma kokarauser na ima roi ḇefandun kaku?

7 Koswarepen snar koḇenadi, kofarkor Refo, ma kokarauser na ima bar ḇero samsyom koḇenairi. Rofyor koḇenadi, kakuya kosya kawos kuker Kma koḇedi ro nanggi, ḇeswar kaku ko. (Mz. 5:7) Rofyor farkor Refo, bisa kosmai ”fawawi ḇekur Allah”, iso Knam fawawi. (Ams. 2:1-5) Rofyor kokarauser, kokara mura ro Yahwe rari-rari ḇepyum ma fararur ḇeba Ḇyena nari ifrur faro ko ma braur Ḇyesya kam. Nasnai kwar, koḇenadi, kofarkor Refo, ma kokarauser nama roi ḇefandun kaku. Iso nyan ḇekaku fa kobuk pyum kaku oras koḇena. Ḇape, oras ḇaido fafisu koḇena nabor ḇa. Inja, rosai na kofrur ya insa kobuk pyum kaku oras koḇena?

Bisa wasewar moḇ ḇeḇeursba rofyor wafrur farkarkor manggun Bedi ke? (Mam syos ḇe 8-9)

8. Rosai kofarkor ro Yesus nyan ḇepyum ḇyenaine?

8 Bisa ido, swewar moḇ ḇekankunes. Mgomam pan Yesus nyan ḇepyum ḇyena. Rofyor imbran fararmyan ḇyena ro supswan ya ḇaime, Yesus ryaḇe moḇ ḇeḇeursba ma isya ro diwa swaf ras ri 40. (Luk. 4:1, 2) Ro moḇ ḇekankunes ani, Yesus ḇyenadi ḇe Yahwe ma kyarauser rariso bisa ifrur Kmari marisen Ḇyena. Bon ḇyena, Yesus fyasos ikwar fa ismai fafrowes nari ḇerama ya. Moḇsa waksofarari Yesus nyan ḇepyum ḇyena rai? Ro rum yadori kina Bedi sisya ido, imbude na samswen fa wasmai moḇ ḇekankunes na. Rarirya ido, bisa swewar moḇ ḇekankunes ro rum ya bandi. Iso Julie ifrur ya rofyor ḇyenadi faro Yahwe I. I ma swari suḇarek ro apartemen kasun ro Prancis, ma samswen fa syewar moḇ fa ḇyenadi roya kukro rakrok nabore. Julie ikofen ḇo doḇe ”Inja, yaraḇe taman ras ḇe ras” ikofen wer. ”Ro diwa, bisa yaḇenadi kuker kananon ma yawos roi ḇero sneri faro Yahwe I.”

9. Moḇsa Yesus fyasnai snar wis ḇyena kuker Yahwe nama nesyowi kaku?

9 Yesus ḇyesibuk kaku. Ḇape, myam pyum insa nya oras fa ḇyenadi faro Yahwe I. Ro fararmyan ḇyena ro supswan ya, snonggaku ḇebor siso ker i, ma simarisen insa Yesus syewar swaf fa ḇyekayam kuker si. Ras oso, ”kawasa ḇero mnuḇeba anya sya kame, siryur ro rum ya rawendi” fa sisrow kukeri. Rariryano, byuk swaf fa syambraḇser wis ḇyena kuker Yahwe I. Ro arwo prim ya, oridek ḇaim, isasyar ḇe ”moḇ ḇeḇeursḇa” insa ḇyenadi faro Kmari insama roi osoḇaḇeri nakyaren i ḇa.​—Mrk. 1:32-35.

10-11. Namnis kuker Matius 26:40, 41, anun ḇefandun rosai Yesus byuk ro Taman Getsemani, ḇape rosai ḇejadi ya?

10 Isof ro fararmyan ḇyena imnai, Yesus byuk oras ḇaido swaf fa dawos ker ḇe Kmari. Ro roḇ papupes kankenem ḇyedi ro supswan ya, syewar moḇ ḇeḇeursba fa ḇyenadi ma kyarauser. Yesus ryamura ḇe Taman Getsemani. (Mat. 26:36) Ro diwa, byuk wos farkin ḇaido anun snar nadi ima roi ḇefandun kaku.

11 Yesus ma manfamyan ḇyesi imbude srama ro Taman Getsemani imbe roḇ kwar. Yesus ikofen ḇe si ḇo doḇe ”mkowaren fnoḇek Aya”, ramnai ryafa ḇyenadi. (Mat. 26:37-39) Ḇape rofyor Yesus isya ḇyenadi ya, siwaren ḇa ḇoi senef. Fyor myam srow senef mura, Yesus ikofen ḇe si wer, ”Mkowaren ma mkoḇenadi.” (Wasya Matius 26:40, 41.) Yesus ifawi sisya simbrus ma siḇoryae. Yesus fyawi kako snar siryaḇ raryano, ’ḇaken kraf senan napok ḇa’. Yesus ryafa ḇyenadi rarwan risuru wer, ma fafisu kyaḇer ya, myam senadi ḇa ḇoi sisya senef.​—Mat. 26:42-45.

Bisa benadi fafisu wambrus manggenem ḇaim ke? (Mam syos ḇe 12)

12. Samswen fa benadi snar wambrus ḇaido bestres manggenem ido, rosai na wafrur ya?

12 Kwinfir oras ḇaido swaf ḇesrow na. Rofyor koḇestres manggenem ḇaido kombrus ido inoido koḇaḇir komyaren koḇenadi ḇa. Iso wakḇaḇir ya ke? Naek srar ḇebor sakḇaḇir rarirya. Inja rosai na wafrur ya? Ono ḇeḇeso senadi ro roḇ na fa senadi fasaw ḇepon, fafisu simbrus ḇaim. Ono kako senadi kuker nyan ḇeḇeso insa bisa senadi pyum. Ḇape, wamyaren ḇenadi snar wamgakwarek syadi ḇaido ḇe snekar ido na rarso? Wakofenḇair roi ḇero snembri faro Yahwe I. Wakyare, Kma koḇedi ḇena saswar na fyawinepen sneḇaḇir Bena.​—Mz. 139:4.   

Rofyor waso fananjur ḇo SMS ma e-mail nsun ido na mam na ḇa ke? (Mam syos ḇe 13-14)

13. Rariso HP ḇaido tablet bisa nakyaren oras koḇena kuker Yahwe I?

13 Rofyor ausya wafarkor ḇesewar fa royo nakyaren awer au. Koḇenadi monda ḇa, ono wer na kofrur insama wis koḇena kuker Yahwe syambraḇ, isoine kofarkor Allah wos Ḇyena ma siso fananjur. Rosai bisa wafrur wer insama wasmai payamyum rofyor wafarkor ma waso fananjur ? Kwara pan: ’Rosai na ḇekyaren aya? Fyorno ido kosmai telfon, e-mail, ḇaido SMS ro HP ḇaido roi ḇesena nakyaren aya ke?’ Roi ḇeradirya nama nefainda ḇae, ma snonggaku miliar saksmai na. Ḇape, peneliti ḇeḇeso sikofen snar koḇepake HP koḇena ḇa imboi nfanam ko ido bisa nakyaren ko. Profesor psikologi oso ikofen radine, ”Na mampyum faro fararur Bena ḇa . . . Nafrur kwara roi ḇesena.” Ro randak munara sarawrow wilayah ma regional, kosmai anun fa komam pyum HP ḇaido tablet koḇena nakyaren awer snonggaku ḇesesya. Na mam pyum HP Bedi fa nakyaren awer manggundaw fafisu ausya wafrur farkarkor manggun Bedi ke? Roḇebor anna nakyaren awer oras Bena kuker Yahwe I.

14. Ro Filipi 4:6, 7 ya, moḇsa Yahwe ifnoḇek ko fa komam monda faro roi ḇefandun na?

14 Wor fafnoḇek ro Yahwe insama mam roi ḇefandun na. Rofyor kwarauser roi ḇesena fyor wafarkor ḇaido waso fananjur, wor Yahwe ifnoḇek Au fa wamnai roi anna. Fafisu ausya wamkakwarek ido, imbude samswen fa mamuser faro roi ḇeḇe rohani na. Ḇape, fandun wafrur na kaker. Benadi insa saswar ḇaḇye ro Allah bisa myamwarek sne Bedi ma kakara Bena.​—Wasya Filipi 4:6, 7.

WASMAI PAYAMYUM SNAR BUK PYUM KAKU ORAS BENA KUKER YAHWE I

15. Payamyum oser risai kosmai ya fyor koḇuk pyum oras koḇena kuker Yahwe?

15 Buk oras bena fa wawos faro Yahwe, mgonaf I, ma mgokarauser ḇekur I, nari wasmai fainda nabore. Rosai monda fainda ḇyena? Ḇepon ya, bisa wafrur snemuk ḇepyum. Refo byuk kakyar ḇe ko doḇe ”Snonggaku ḇembran kuker snonggaku ḇefawinanem nari fyawinanem”. (Ams. 13:20) Yahwe ima Manggun ḇefawinanem kaku. Inja, rofyor koḇuk ker oras koḇena kuker I ido, nari wafawinanem syadi. Ma nari wafrur marisen I kako ma nari wafrur sne Ḇyedi iduf ḇa.

16. Rosai ḇefnai fa bisa koḇe guru ḇepyum syadi rofyor koḇuk pyum oras koḇena kuker Yahwe I?

16 Ḇesuru ya, bisa be guru ḇepyum syadi. Fafisu wafnoḇek ḇefarkor Refo oso ido, roi oser imbe kofnoḇek i isoine insa ḇyebati kuker Yahwe. Rofyor koḇenadi ker ma kofarkor ḇekur Kma koḇedi ro nanggi ido, nari koswar syadi I. Payamyum kosmai yaiso, nyan kobukifarkor ya nari nsun kaku ḇefarkor Refo sneri ma na nafrur i fa iswar Yahwe kako. Iso ḇefrur Yesus ḇyeguru ḇepyum ya. Rofyor dawos ḇekur Kmari, wos ḇyena namyaren ma nsun ro sneri inja nafrur fa manfamyan ḇyansi siswar kaku Yahwe I.​—Yoh. 17:25, 26.

17. Rosai ḇefnai fa nari kosambraḇ syadi fyor konadi ma kofarkor ya?

17 Ḇekyor ya, kakakyar Bena nari nsambraḇ syadi. Raso benadi wor Yahwe fyarkin, byuk sneprei, ḇaido isaramper Au ke? Rofyor Yahwe kyarem nadi Bena, kakyar Bena faro I nasambraḇ syadi. (1 Yoh. 5:15) Rosai wer nari ḇesambraḇser kakyar Bena? Farkarkor manggun. Raris Refo ikofen na, nari kokyar fyor korower, ḇaido kofarkor ḇekur Allah I. (Rm. 10:17) Ḇape, kofarkor monda ḇa, ono wer fandun fa kofrur na.

18. Rosai bisa kofarkor ro ḇefas Mazmur 77 farfyar ḇyena?

18 Fandun fa kokarauser rosai kofarkor na. Mam pan kada farfyar ro manfasfas Mazmur 77. Myam ḇoi Yahwe imarisen faro snonggaku Israel sya wer ḇa. Roi ine ifnai ra, nafrur ḇyesnekar ḇo denef pyum ḇa. (Ayat 2-8) Imbo, ifawi rosai Yahwe ifrur faro kawasa Ḇyesine kwar. Rarirya, ifakfuken, ”Allah ḇyefnder fa iswar inggo ke, ḇaido sawarwar ḇyena napromes kwar snar masasor Ḇyena ke?” (Mnuk 9) Inja, rosai ifrur ya? Ikofen ḇe Yahwe I ”Yakauser fararur Bena kam ma yakarauser roi wafrur kwar na.” (Mnuk 12) Ikako kyarauser rariso Yahwe iswar ma ḇyenaḇye faro kawasa Ḇyesi kwar ro fafisu naiwara. (Mnuk 11) Kyarauser roi anna kwar, ikyar snar Yahwe ipok ibur kawasa Ḇyesi ḇa. (Mnuk 15) Imnis rarirya, rofyor kwarauser rosai Yahwe ifrur kwar faro kawasa ḇyesi ma manggundaw ido, kakyar Bena nari nasambraḇ syadi.

19. Kobuk oras koḇena kayam kuker Yahwe ido payamyum rosai wer nari kosmai na?

19 Ḇefyak ya, ḇefandun syadi, saswar faro Yahwe nari syambraḇ syadi. Saswar iso ḇedif kaku ko fa kosouser Yahwe, kofrur pengorbanan fa kofrur imarisen, ma kofarmku ro fafrowes. (Mat. 22:37-39; 1 Kor. 13:4, 7; 1 Yoh. 5:3) Saswar koḇena faro Yahwe syambraḇ kaku ido, na kosmai ḇaḇebati ḇefanam kaku kuker I. Ono ḇekakur syadi ro roi ani!​—Mz. 63:1-8.

20. Rosai na wafrur ya insamaido bisa buk pyum oras bena kuker Yahwe I?

20 Koswarepen snar koḇenadi, kofarkor Refo, ma kokarauser nama bar ḇero samsyom koḇena nairi. Imnis ra Yesus i, kobuk swaf ma kosewar moḇ ḇekankunes fa kofrur roi anna. Roi oso ḇaḇeri nakyaren awer swaf bena. Wor Yahwe fa ifnoḇek Au insa mam monda faro fararur rohani na. Buk oras bena kuker pyum kaku ido, Yahwe nari byuk kankenem ḇekain fyoro dunya ḇebabo ḇyeasas kwar ani.​—Mrk. 4:24.

DOYA 28 Koḇebati kuker Yahwe I

^ Yahwe ima Bati ḇepyum koḇedi. Koḇesyowi kaku ḇaḇebati koḇedi kuker I, ma komambir syadi I. Inoido, infa mambir snonggaku oso ma ḇebati kuker i, fandun fa nwa swaf kuker i. Iso fandun fa kofrur rofyor imbe koḇebati kuker Yahwe I. Ḇape, kokame koḇesibuk. Inja, moḇsa kona swaf fa koḇebati kuker Yahwe kaku? Ma, kofrur na ido rosai payamyum kosmai na?