Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

FARKARKOR 4

Rosai Ḇefnai fa Korama ro Munara Swarapepen?

Rosai Ḇefnai fa Korama ro Munara Swarapepen?

”Mkofrur radine fa mkoswarepen aya.”​—LUK. 22:19.

DOYA 20 Buk Rumkun Bedi Waswar Ani

ROI NA KOFARKOR *

1-2. (a) Fafisu risai kosya koswarepen snonggaku ḇemar kwar sya? (b) Rosai Yesus ifrur ro roḇ imar ḇaim?

 FYOR snonggaku oso koswar ya imarbur ko, nari koḇefnder i ḇaḇeri, snar fyoro ke roḇa imar kwar. Kokako koswarepen kaker roi risai ḇekur i, syadiwer fyor koswarepen tanggal marmar ḇyedi.

2 Ro taun ḇe taun, ko ma snonggaku ḇese riyuta ro supswan ḇesiper koryur ro tanggal marmar snonggaku oso koswar kaku, isoine Yesus Kristus. (1 Ptr. 1:8) Koryur fa koswarepen i, snar byuk kenem ḇyedi kwar fa fyaspar koro sasar ma marmar ya. (Mat. 20:28) Ma Yesus imarisen manfamyan ḇyesi sifrur rarirya kaku. Ro roḇ imar ḇaim, ifrur anan roḇ tuan ma iwan fa ’kofrur radine fa koswarepen i’.” *Luk. 22:19.

3. Rosai nari kawos ro farkarkor ine?

3 Rofandu snonggaku ḇerama ro Swarapepen marmar Kristus, kermgun monda bena saneraro fa ḇekenem ro nanggi, ḇoi yuta ḇesesya sna saneraro fa sikenem ro supswan. Ro farkarkor ine, nari kawos rosai ḇefnai fa kokam kowaf munara Swarepepen ḇefrur ro taun ḇe taun. Ko kako nari kofarkor rosai payamyum ro korama ro munara ani. Kirine, mgorama kawos ḇepon roi ḇefnai fa snonggaku sya nari ḇekenem ro nanggi srama ro munara Swarapepen.

ROSAI ḆEFNAI FA SNONGGAKU ḆESMAI RAMREM SRAMA RO MUNARA SWARAPEPEN?

4. Rosai ḇefnai fa snonggaku ḇesmai ramrem san mamami ma sinem anggur ro munara Swarapepen?

4 Ro taun ḇe taun, snonggaku bena saneraro fa sikenem ro nanggi, ḇaido snonggaku ḇesmai ramrem sya, san mamami ma sinem anggur ro munara Swarapepen. Rosai ḇefnai fa sifrur na? Mampan rosai ḇeḇejadi ro roḇ ḇepupes kankenem Yesus ḇyedi ro supswan. Rofyor sifrur Paskah ramnai, Yesus ifrur munara ras ḇeba ḇebabo, ḇarpur ya sap Anan ro Roḇ kuker Tuan. Yesus irwas mamami ma anggur ḇe manwawan ḇesouser ri 11 ma dor si fa san ma sinem. Mboi roi nane monda ḇa iso Yesus ifrur na. Ikako ikofenḇair ḇe si kuker asas risuru, isoine ḇaḇeasas ḇebabo ma ḇaḇeasas Karajan. * (Luk. 22:19, 20, 28-30) Snar ḇaḇeasas risuru suine, manwawan sya ma ḇebor ro snongggaku ḇesesya bisa sḇeraja ma imam ro nanggi. (Why. 5: 10; 14:1) Kirine, ḇesun ro ḇaḇeasas risuru suine iso snonggaku ḇesmai ramrem ḇesya kaker ro supswan si monda. Inja, si monda sbuk fa ḇeyan ma ḇeyinem ro munara Swarapepen.

5. Rosai kofawi ro snonggaku ḇesmai ramrem faro saneraro sismai na?

5 Roi ḇese wer ḇefnai fa snonggaku ḇesmai ramrem siwafwaf munara Swarapepen ya. Ro munara ani, bisa skarauser saneraro sena. Yahwe byuk saneraro ḇepyum kaku ine kwar faro snonggaku ri 144.000 ḇesmai ramrem sya. Snonggaku ansine nari sikenem ro nanggi kuker baken na ḇepok ḇemar ḇa ma ḇepromes ḇa. Si kako nari sḇepoik kayam kuker Yesus Kristus ḇe Raja kwar ma snonggaku ḇese ḇesmai ramrem ḇeḇebawes kwar. Ma ḇeba syadi iso, nari smam kaku Allah Yahwe! (1 Kor. 15:51-53; 1 Yoh. 3:2) Snonggaku ḇesmai ramrem sya sifawi snar skinfir kwar si fa sismai saneraro ani. Ḇape, insa sikenem ro nanggi, fandun fa sisouser pdef isof pupes. (2 Tim. 4:7, 8) Snonggaku ḇesmai ramrem sya simarisen skarauser saneraro sena. (Tit. 2:13) Kirine, nari kawos ḇekur snonggaku nari ḇekenem ro supswan, ḇaido ”domba-domba ono ḇese”. (Yoh. 10:16) Rosai monda ḇefnai fa srama ro munara Swarapepen?

ROSAI ḆEFNAI FA DOMBA-DOMBA ONO ḆESE SRAMA RO MUNARA SWARAPEPEN?

6. Rosai ḇefnai fa domba-domba ono ḇese srama ro munara Swarapepen?

6 Domba-domba ḇese sakso warpu ḇa fa sanan mamami ḇaido sinem anggur ro munara Swarapepen. Ḇape, srama monda fa smam munara ani. Undangan khusus sakso randak ḇe munara ine ro taun 1938. Menara Pengawal 1 Maret 1938 doḇe, ”Domba-domba ono ḇese fandun fa srama ro munara sarawrow ine ma smam munara ya. . . .Si kako bisa sakraryab ro swaf ḇaido fafisu ani.” Imnis raris snonggaku sor fa ḇerama ḇemam munara fakawawin na simarisen, domba-domba ono ḇese kako sakmarisen fa siso ḇaido srama ma smam munara Swarapepen.

7. Rosai ḇefnai fa domba-domba ono ḇese simarisen srower faya ro munara Swarapepen?

7 Raris snonggaku ḇesmai ramrem, domba-domba ono ḇese kako skarauser saneraro sena ro munara Swarapepen. Simarisen simnaf kaku faya sikofen na, snar faya ani sun na sfasnaibair barakas nari sismai na fafisu Yesus Kristus ḇyepoik ḇe Raja swaf taun 1.000. Ro ras ani, Kristus ma 144.000 min ḇesmai ramrem ḇyesi nari sfadwer supswan ya ḇe Firdaus ma sifnoḇek snonggaku ḇesouser fa sinapes. Rofyor simnaf faya ro munara Swarapepen, Yuta ro domba-domba ono ḇese sisnesna naprei fyor skarauser rariso ḇardadi-ḇardadi ḇero Refo, imnis ra ḇardadi ro Yesaya 35:5, 6; 65:21-23; ma Fasasna 21:3, 4. Siwasenuser ras fyor si ma snonggaku siswar sya sikenem ro dunya babo. Ine nafrur saneraro sena nasnai kaku ma nasambraḇser snemuk sena fa sifarmyan ḇe Yahwe.​—Mat. 24:13; Gal. 6:9.

8. Rosai wer ḇefnai fa domba-domba ono ḇese srama ro munara Swarapepen?

8 Domba-domba ono ḇese kako srama ro munara Swarapepen fa sfasnaibair snar siswar ma sisonem snonggaku besmai ramrem sya. Allah Wos Ḇyena nbardi kwar snar snonggaku ḇesmai ramrem sya nari sfararur kayam kuker pyum kaku. Korama kawos bardadi ribeso ani.

9. Rosai ḇekurfasnai ro Zakharia 8:23 ḇekur domba-domba ono ḇese

9 Wasya Zakharia 8:23. Bardadi ine nbair pyum fasfesepen ro domba-domba ono ḇese kuker naek srar sesya ḇesmai ramrem sya. ”Snonggaku Yahudi” ma ”mgo” ine kyurfasnai ḇe snonggaku ḇesmai ramrem ḇesya kaker ro supswan. (Rm. 2: 28, 29) ”Snon risamfur ḇerama ro er ma wos nakam” kyurfasnai ḇe domba-domba ono ḇese. ”Suf nako sansun syatu” ro snonggaku ḇesmai ramrem sya. Ine fyasnaiḇair snar domba-domba ono ḇese ḇesouser ḇe snonggaku ḇesmai ramrem ma ḇemarisen ḇeryur kayam kuker si ro ḇaḇesamsyom ḇekaku. Inja ro roḇ munara Swarapepen, domba-domba ono ḇese sakrama kuker snonggaku ḇesmai ramrem sya.

10. Imnis kuker ḇardadi ro Yehezkiel 37:15-19, 24, 25, rosai Yahwe ifrur kwar na?

10 Wasya Yehezkiel 37:15-19, 24, 25. Angkyon risuru susya suḇeyap ro bardadi ani. Angkyon ḇerandak iso ”angkyon Yehuda”. Fyor iwara, raja-raja Israel skinfir ro keret Yehuda. Inja, ”angkyon Yehuda” kyurfasnai ḇe snonggaku nari ḇe raja ro naggi. Angkyon ḇesuru ya iso ”angkyon Efraim”, ma angkyon ani kyurfasnai ḇe snonggaku nari ḇekenem ro supswan. * Imnis bardadi ani, Yahwe nari ifrur raryur risuru suine suḇeoser insama suḇe ”angkyon oser”. Inema kyurfasnai nari sifarmyan kayam ro baḇ Raja oser, isoine Yesus Kristus. Kirine, bardadi ani ndarirya kwar. Yahwe ifrur snonggaku ḇesmai ramrem sya ma domba-domba ono ḇesesya sḇeoser kwar ma sfararur kayam pyum kaku. Ro taun ḇe taun, snonggaku ḇesmai ramrem sya ma domba-domba ono ḇesesya srama ro munara Swarapepen, infa seraryur risuru ḇesisye ḇa, ḇape ”senai oser kuker manfarandows oser”.​—Yoh. 10:16.

11. Rariso ”domba” ḇeyap ro Matius 25:31-36, 40 sisonem Kristus naek ḇyesi rai?

11 Wasya Matius 25:31-36, 40. Ro mnuk nane, ”domba” kyurfasnai ḇe kawasa Allah Ḇyesi ro fafisu ḇepupes ine ḇesmai saneraro fa ḇekenem ro supswan. Sisouser kuker sisonem Kristus naek ḇyesi ḇesya kaker ro supswan ine. Rariso nyan ya? Sifrur na kuker sifnoḇek snonggaku ḇesmai ramrem fa simbranuser fararur ḇeba oso, isoine sḇaryas ma sḇesnonggaku ḇero supswan ḇesiper fa sḇemanfamyan.​—Mat. 24:14; 28:19, 20.

12-13. Kuker nyan risai wer domba-domba ono ḇese sisonem Kristus naek ḇyesi?

12 Ro taun be taun, ro minggu ḇe minggu Swarapepen ya ḇaim, domba-domba ono ḇese ro supswan ḇesiper sisonem Kristus naek ḇyesi kuker sor snonggaku fa srama ro munara Swarapepen. (Mam kotak ” Wafasos Au Kwar faro Munara Swarapepen Taun Ine Ke?”) Si kako sifrur fasasos insama bisa sifrur ro sidang nakam ro supswan ḇesiper, rarirya ro sidang ḇebor naek srar ḇesmai ramrem sya nonoḇa. Domba-domba ono ḇese simarisen kaku bisa sifrur roi ani fa sisonem Kristus naek ḇyesi. Sifawi snar sifrur na ido, sisya sifnoḇek Yesus i kaku, raris roi Yesus manggundi ikofen na.​—Mat. 25:37-40.

13 Roi ḇese ḇeḇeso ḇefnai fa srama ro munara Swarapepen, snar neḇemam ḇa ro saneraro risai kosmai na. Mgorama kawos na.

ROSAI ḆEFNAI FA KOKAM KORAMA RO MUNARA SWARAPEPEN YA?

14. Rariso Yahwe ma Yesus sufasnaiḇair saswar ḇeba suḇena ḇe ko rai?

14 Kokofen kasumasa faro Yahwe ma Yesus saswar sufasnai ḇe kona. Yahwe fyasnai kwar saswar Ḇyena kuker nyan sairirya monda. Ḇape ḇeba syadi ya iso, fyarser Romawa ḇyedi iswar kaku fa ḇyekandera ma imar faro ko. (Yoh. 3:16) Yesus i kako fyasnai saswar ḇyena kuker byuk kenem ḇyedi fa imarwarek ko. (Yoh. 15:13) Nari kopok ḇa fa koḇak Yahwe ma Yesus saswar sufasnai ḇe ko na. Ḇape, bisa kofasnai kasumasa koḇena roro nyan kankenem koḇena ro ras ḇe ras. (Kol. 3:15) Ma, korama ro munara Swarapepen fa koswarepen saswar suḇena ma kofasnaiḇair snar koswar su kako.

15. Rosai ḇefnai fa snonggaku ḇesmai ramrem ma domba-domba ono ḇese sesyowi fasarser fasaspar ya?

15 Koḇesyowi kaku farsarser fasaspar ya fa byukḇak namuk kawasa ḇebor. (Mat. 20:28) Faro snonggaku ḇesmai ramrem sya, farsarser fasaspar iso hadiah ḇemaeja kaku. Snar fasarser fasaspar ya isya, sismai saneraro ḇepyum kaku. Si kako sikyar faro farsarser fasaspar Kristus ḇyedi, sismai ”kankenem ḇeḇye kaḇer” ro Yahwe ma ’ifrur fa skoḇe rumkun faro Allah’. (Rm. 5:1; 8: 15-17, 23) Domba-domba ono ḇese kako sikofen kasumasa faro fasarser fasaspar. Sikyar faro fasarser fasaspar Kristus ḇyedi inja sismai fasfesepen ḇepyum kuker Allah, ”ssesyowi faro Allah”, ma ”besma koreri kwar, posa ro sisasyarbur kandera beba”. (Why. 7: 13-15) Nyan oser snonggaku ḇesmai ramrem ma domba-domba ono ḇese sfasnaiḇair kasumasa sena iso kuker srama ro munara Swarapepen ro taun ḇe taun.

16. Roi ḇese risai ḇefnai fa korama ro munara Swarapepen?

16 Roi ḇese ḇefnai fa korama ro munara Swarapepen iso snar komarisen kosouser faro Yesus. Inja, saneraro rosai kosmai ro fafisu iyama, ko oser-oser komarisen kosouser parenta Yesus byuk na fyor randak ifrur munara Swarapepen, isoine: ”Mkofrur rarirya fa mkoswarepen aya.”​—1 Kor. 11:23, 24.

PAYAMYUM RISAI KOSMAI NA FYOR KORAMA RO MUNARA SWARAPEPEN?

17. Rosai ḇefnai fa nari kofanam kaku kuker Yahwe fyor korama ro munara Swarapepen ya?

17 Nari kofanam kaku kuker Yahwe. (Yak. 4:8) Kawos kwar snar ro munara Swarapepen, bisa kokarauser saneraro Yahwe byuk na ma saswar ḇeba ḇyena faro ko. (Yer. 29:11; 1 Yoh. 4:8-10) Kuker kokarauser roi anna, nari koswar kaku Yahwe I ma kofanam kaku kuker I.​—Rm. 8:38, 39.

18. Fyor kokarauser roi Yesus ifrur kwar na, nadif kofa kofrur roi risai?

18 Komarisen kun snemuk fa kosofarari Yesus nyan ḇepyum ḇyena. (1 Ptr. 2:21) Ras riḇeso munara Swarapepen ya ḇaim, na koḇerandak fa kowasya mnuk-mnuk ḇekur minggu ḇepupes kankenem ro Yesus ḇyedi ro supswan, marmar ḇyedi, ma kaḇakḇok ḇyena. Ramnai ro roḇ munara Swarapepen ya, na korower faya ḇebuk swarapepen ḇe ko snar Yesus ima iswar fafaya ko. (Ef. 5:2; 1 Yoh. 3:16) Ras kowasya ma kokarauser kuker roi Yesus ifrur kwar na, nari nadif ko kako fa ”kankenem byedi imnis raris Yesus kada”.​—1 Yoh. 2:6.

19. Rariso bisa ’kokenem ḇesya kwar ro fadadiren Allah saswar byedi’ rai?

19 Komarisen kun snemuk fa ’kokenem besya kwar ro fadadiren Allah saswar byedi’. (Yud. 20, 21) Bisa kokenem ḇesya kwar ro fadadiren Allah saswar ḇyedi kuker koḇensewar kaku fa kosouser I, kofasren snonsnon Ḇyedi, ma kofrur sne Ḇyedi imarisen. (Ams. 27:11; Mat. 6:9; 1 Yoh. 5:3) Ro ras nakam, fandun fa kofasnai faro Yahwe snar kokenem ḇesya kwar ro fadadiren Allah saswar Ḇyedi isof fyoro. Munara Swarapepen ine bisa syambraḇser snemuk koḇenane.

20. Rosai monda ḇefnai fa korama ro munara Swarapepen ya?

20 Kona saneraro kankenem fyoro ro nanggi ke ḇaido supswan ke, kosmai sano fa korama ro munara Swarapepen. Koryur ro taun ḇe taun fa koswarepen marmar ro snonggaku oso koswar ya, isoine Yesus Kristus. Ma ḇepon syadi, kokarauser Yahwe saswar ḇeba Ḇyedi, fyasnai kuker byuk Romawa Ḇyedi fa ḇyefarsarser fasaspar. Taun ine, munara Swarapepen nari sifrur ro ras Jumat, 15 April 2022. Koswar kaku Yahwe ma Romawa Ḇyedine. Inja ro tanggal marmar Yesus ḇyedine, kofawi snar roi oso ḇaḇeri ḇefandun kaku syadi buro korama ro munara Swarapepen ine.

DOYA 16 Sandik Yahwe faro Roma Ḇyedi, Ḇesmai Ramrem

^ Kokam bena kankenem ro nanggi ḇaido firdaus ro supswan kowaf kaku munara Swarapepen ḇefrur ro taun ḇe taun. Rosai ḇefnai fa korama ya? Ro farkarkor ine, nari kawos kankarem ro Refo. Kokako nari kawos rosai payamyum ya fyor korama ro munara ani.

^ Wos ”infa koswarepen” ine kako bisa koḇeterjemahkan iḇe ”insama mkoswarepen” (Alkitab Bahasa Indonesia yang Disederhanakan) ma ”nbeswarapepen” (Terjemahan Baru-LAI).

^ Infa kofawi nabor syadi kuker ḇaḇeasas ḇebabo ma ḇaḇeasas Karajan, mam artikel ”Kamu Akan Menjadi ’Kerajaan Imam’’” ro Menara Pengawal 15 Oktober 2014, ram 15-17.

^ Infa wafawi nabor syadi wer kuker ḇardadi ḇero Yehezkiel fasal 37 ḇekur angkyon risuru, mam syap Ibadah yang Murni kepada Yehuwa—Akhirnya Dipulihkan!, ram 130-135, par. 3-17.