Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

Mam Yoḇ Yahwe I Ḇesya Kwar Ke?

Mam Yoḇ Yahwe I Ḇesya Kwar Ke?

”Faro Au yamam yoḇ ya, faro Au ḇekain ro karapesa ro nanki.”​—MAZMUR 123:1.

DOYA: 143, 124

1, 2. Rosai knam ro wos komam yoḇ Yahwe I?

KOISYA kokenem ro rasras ḇepupes, inja na kosmai ”kandera nabor”. (2 Timotius 3:1) Rofyor Yahwe kyakok dunya ḇeḇarḇor ine ma dun aski ḇekaku ḇe supswan ine ḇaime, na kankenem koḇena nsamswen syadi wer. Iso ḇefnai fandun fa kofuken mankunko, ’Mansei na yor fafnoḇek ma farkankin ro i?’ Imbude na kokarem ḇeri ”Yahwe I”. Inema kankarem ḇepyum rirya.

2 Rosai knam ro wos komam yoḇ Yahwe I? Ma rariso kofawi mnis koisya komam yoḇ I rofyor kosmai samswen? Ro fafisu ḇepon iwara, manḇefas Refo oso fyasnaiḇair fandun kaku fa komam yoḇ Yahwe I rofyor kofandun fafnoḇek. (Wasya Mazmur 123:1-4.) Doḇe rofyor komam yoḇ Yahwe I, komnis ra manfamyan ḇemam yoḇ tuan ḇyedi. Moḇsa ndariri? Manfamyan oso na myam yoḇ ḇaido ikyar kaku faro tuan ḇyedi fa ismai roḇean ma fadadiren. Ḇape, fandun fa myam pdef ḇe tuan ḇyedi kako fa ifawi pyum rosai tuan ḇyedi imarisen na, mura ifrur mnis na. Rarirya kako, fandun fa kofarkor mnis Allah Wos Ḇyena ro ras ḇe ras insa kofawi rosai Yahwe imarisen fa kofrur na, ramnai kofrur na ḇeri. Inja, na kokyar kaku Yahwe nari ifnoḇek ko rofyor kofandun fafnoḇek.​—Efesus 5:17.

3. Rosai na ḇefnai ko fa komam yoḇ Yahwe I werḇa?

3 Kofawi fandun fa komam yoḇ Yahwe I ḇesya kwar, ḇape fyorno ido ono ḇefrur fa komam yoḇ I werḇa. Ine iso ḇekur Yesus bati ḇyedi, Marta i. Refo doḇe, ”Syombirek kaku kuker afuffarmyanya”. (Lukas 10:40-42) Marta bin ḇesoasuser, fafisuya Yesus kyainus i mboi ono ḇefrur fa myam nawayan ḇe roi ḇefandun syadi ḇa na. Inja roi ḇeradine na nkur ko kako. Rarirya ido, rosai na ḇefrur fa komam yoḇ Yahwe I werḇa? Ro artikel ine, na kawos rariso roi snonkaku ḇese sifrurna na nawyae ko ma moḇsa komam yoḇ Yahwe I pdef raya.

MOSES ISMAI FAKAMAMAN ḆYEDI WERḆA

4. Rosai ḇefnai fa na kokandor rofyor kofawi Moses ismai fakamaman fa syun ḇe Sup Ḇaḇeasas ya werḇa?

4 Moses ima snon ḇemam yoḇ Yahwe I fa ismai farkankin. Refo ikofenḇadir ḇe ko ima ’dores nako pdef, imnis raris isya myam Allah ḇepok ḇyeḇemam ḇa’. (Wasya Ibrani 11:24-27.) Refo ikofen kako ”nabi oso isya ro Israel ḇemnis Moses i ḇa, ḇefanam kaku kuker Yahwe I”. (Ulangan 34:10) Moses ima ḇyebati fanam kaku kuker Yahwe I, ḇape ismai fakamaman fa syun ḇe Sup Ḇaḇeasas ya werḇa. (Bilangan 20:12) Rosai ḇefnai ya?

5-7. Rosai ḇeḇesya fyoro ḇa rofyor snonkaku Israel sisaebur sup Masir kwar, ma rosai Moses ifrur ya?

5 Fanam ḇe paik risuru fyor snonkaku Israel sisaebur sup Masir kwar, ma fyor skofyafer ro Bon Sinai ḇaim, roi oso ḇeḇejadi. Kawasa ansi sisurem snar sna war fa sinem ḇa. Sawos sasurem yoḇ Moses i ma simsor fafayaḇa, inja ”Moses dor naba ḇe Yahwe I ḇo doḇo, ’Rosai na yafrur yoḇ kawasa ansinendi? Kero wer nari sikso aya kuker karui!’” (Keluaran 17:4) Yahwe ḇyuk akurfasna ḇesnaibos kaku ḇe Moses i. Yahwe ikofen ḇe i fa dun ankyon ḇyedi ma ḇyukikuk karui ro Horeb. Refo doḇe, ”Moses ifrur ryarirya ro ḇarpon manfarkin Israel sya.” Mura war na nasasyar nabor kaku ḇe kawasa Israel sya fa sinem, inja sisasurem werḇa.​—Keluaran 17:5, 6.

6 Refo doḇe Moses dap moḇ ani ḇe Masah, knam ya iso ”Fafrowespan”, ma Meriba, knam ya iso ”Famfaḇri”. Rosai ḇefnai ya? ”Snaro snonkaku Israel sfamfaḇri kuker [Moses i] ma sifrowespan Yahwe I. Soḇe, ’Yahwe isya kaku rofandu ko ke?’”—Keluaran 17:7.

7 Moḇsa na Yahwe ḇyaḇir rai rofyor myam roi ḇeḇesya ro Meriba anya? Myam snonkaku Israel sembroḇ faro Moses i monda ḇa, mboi sembroḇ I ma papoik Ḇyeja kako. (Wasya Mazmur 95:8, 9.) Roi snonkaku Israel sifrur anna, nama roi ḇesasar nairi. Ḇape, Moses ima ifrur roi ḇekaku. Myam yoḇ Yahwe I ma iso pyum akurfasna Ḇyena.

8. Roi risai ḇerarirya wer ro fafisu snonkaku Israel sifrur marandan sena fa simbranuk moḇ ḇeursḇa kero wer na namnai?

8 Imbape, indokada taun ri 40 ḇenande mura roi ḇeradine ndarirya wer. Snonkaku Israel marandan sena fa simbranuk moḇ ḇeursḇa kerower na namnai. Skofyafer ro moḇ oso ḇefanam ḇe Kades, fanam ḇe moḇ ḇeḇerwas Sup Ḇaḇeasas ya. Moḇ ine sfawi i kako ḇe Meriba. * (Mam fasfas kasun ro sop.) Rosai ḇefnai ya? Kukro snonkaku Israel sisurem wer snar sna war fa sinem ḇa. (Bilangan 20:1-5) Ḇape, fyor inema Moses ifrur sasar ḇeba kaku.

9. Rosai Yahwe iwan ḇe Moses i, ḇape rosai Moses ifrur ya? (Mam sonin ro randak artikel ine.)

9 Rosai Moses ifrur rofyor kawasa ansi sembroḇ i? Myam yoḇ Yahwe I wer fa dor farkankin. Ḇape, kirine Yahwe iwan Moses i fa iprer karui ani ḇa. Ikofen ḇe Moses i fa dun ankyon ḇyedi ḇo dun kawasa ansi fa sores fanam karui ani, ma dawos yoḇ karui anya. (Bilangan 20:6-8) Moses ifrur rarirya ke? Oroḇa. Fyafayaf ma imsor fafayaḇa, inja dar naba ḇe kawasa ansi ḇo doḇo, ”Ne, snonkaku ḇembroḇ mkoya, mkorower! Fandun fa nusasyar war ro karui fofen ine ḇe mko ke?” Ramnai, iprer karui ani rarwan oser ḇa mboi suru.​—Bilangan 20:10, 11.

Moses isouser faro akurfasna ḇebabo Yahwe ḇyuk ḇe i na ḇa

10. Rosai ḇefnai fa Yahwe imsor fafayaḇa faro Moses i?

10 Yahwe imsor fafayaḇa faro Moses i. (Ulangan 1:37; 3:26) Rosai ḇefnai ya? Roi oso ḇefnai ya iso Moses isouser faro akurfasna ḇebabo Yahwe ḇyuk ḇe i na ḇa.

11. Rosai ḇefnai fa rofyor Moses ikuk karui ani, na nafrur fa snonkaku Israel sya skara ima mujisat ro Yahwe risyaḇa?

11 Ḇape, roi ḇese isya wer ḇefnai fa Yahwe imsore. Karui ḇeba ḇero Meriba ḇepon ya, ima karui ḇepakrek kaku nairi. Inja, snonkaku oso syewar kaku fa ikuk karui ani mboi na jadi fa war ya isyae ḇa. Mboi karui ḇero Meriba ḇesuru iḇese kaku. Karui ḇebor ḇero dia sap na ḇe karui praf. Snar karui ḇemnis radinema npakrek ḇa, inja war na namis mundum ma nḇarek ro dori. Snonkaku sya na sun war anya kuker sifrur der ro karui fofen ani. Inja, snar Moses dawos ḇe karui fofen ani ḇa ḇo ikuk i, imbude snonkaku Israel sya na skara war anya syae ro mankundi mboi mujisat ro Yahwe I ḇa. * (Mam fasfas kasun ro sop.) Ḇape, kofawi mnis na ḇa.

MOSES PYAMPUM ALLAH FARKANKIN ḆYENA

12. Roi oso ḇese risai wer imbude ḇefnai fa Yahwe imsor kaku faro Moses ma Harun su?

12 Ḇape, imbude roi oso ḇese wer ḇefnai fa Yahwe imsor kaku faro Moses ma Harun su. Moses ikofen faro kawasa ansi, ”Fandun fa nusasyar war ro karui fofen ine ḇe mko ke?” Rofyor Moses ikofen ”nusasyar”, rya roi ine kyur ḇe mankundi ma Harun i. Rosai Moses ikofen anya nfasnai ḇyesyowi Yahwe I ḇaḇeri snaro ḇyuk sanandik faro Yahwe I ro mujisat ani ḇa. Mazmur 106:32, 33 doḇe, ”Sifrowespan masasor Ḇyena ro War Sun Meriba, ma roi sifrur nane nafnai fa Moses ismai samswen. Sifrur fa imsor, inja dawos ḇo kyara na ḇa.” * (Mam fasfas kasun ro sop.) (Bilangan 27:14) Moses ḇyuk sanandik ma ḇyesyowi Yahwe I ḇa. Yahwe ikofen ḇe Moses ma Harun su, ”Mupampum parenta Yena kwar”. (Bilangan 20:24) Nanema sasar ḇeba kaku nairi!

13. Rosai ḇefnai fa nyan Yahwe ḇyuk samamyai ḇe Moses i nama roi ḇenapes nairi?

13 Yahwe ikyar kaku faro Moses ma Harun su kukro suiso ḇefarkin kawasa Ḇyesya. (Lukas 12:48) Ḇepon ya, Yahwe ḇyuk samamyai ḇe kawasa Israel syakam na sipok fa sisun ro Sup Ḇaḇeasas ḇa snar sembroḇ faro I kwar. (Bilangan 14:26-30, 34) Moses dakḇembroḇ, inja, rofyor Yahwe ḇyuk samamyai ḇemnis rarirya faro i ido, nama roi ḇenapes nairi. Rarirya, raris kawasa ḇembroḇ ansya, Moses i kako daksun ro Sup Ḇaḇeasas ya ḇa.

ROI ḆEYUN ḆE SAMSWEN ANYA

14, 15. Rosai ḇefnai fa Moses pyampum Yahwe sasoser Ḇyena?

14 Rosai ḇefnai fa Moses pyampum Yahwe sasoser Ḇyena? Komam wer wos ḇero Mazmur 106:32, 33, doḇe, ”Sifrowespan masasor Ḇyena ro War Sun Meriba, ma roi sifrur nane nafnai fa Moses ismai samswen. Sifrur fa imsor, inja dawos ḇo kyara na ḇa.” Ḇekaku ya, kawasa Israel sya sima sembroḇ faro Yahwe I, mboi Moses iso ḇemsor. Fyarmku mankundi ḇa, mboi dawos famfnom ma kyara ḇepon rosai na ḇekur i ro ḇarpur ya ḇa.

15 Moses myam yoḇ Yahwe I werḇa kukro myam monda yoḇ rosai snonkaku ḇese sifrur na nawyae i. Randak ya, rofyor kawasa ansi sisurem snar sna war fa sim ḇa, Moses ifrur roi ḇepyum kwar. (Keluaran 7:6) Mboi, imbude imor kwar ma fyafayaf snar snonkaku Israel sembroḇ ro swaf taun ḇe taun kwar. Imbude roi nane naiso ḇefnai fa Moses kyara monda rosai ḇyaḇir na ḇo kyara ḇa rariso na ḇyuk sanandik faro Yahwe I.

Fandun fa komam yoḇ Yahwe I ma kosouser I ḇesya kwar

16. Rosai ḇefnai fandun fa kokarauser faro rosai Moses ifrur kwar na?

16 Moses ima nabi ḇesouser diri, mboi swaruser ḇyena nawayan ma ifrur sasar. Roi ḇeradine napyan fa nkur ko kako. Moses ima kero wer daksun ro Sup Ḇaḇeasas, mboi koma kero wer kaksun ro dunya babo. (2 Petrus 3:13) Kakuḇae, komewer fakamaman koḇenane napromesbur ko. Ḇape, insama kosun ro dunya ḇebabo, fandun fa komam yoḇ Yahwe I ma kosouser I ḇesya kwar. (1 Yohanes 2:17) Farkarkor rosai kun ro Moses sasar ḇyena?

ROSAI SNONKAKU ḆESE SIFRUR NA NAWYAE AWER KO

17. Rariso insama kofarmku mankunko pdef rofyor kofafayaf?

17 Kofarmku mankunko pdef rofyor kofafayaf. Fafisu ono, samswen oso kyur ko ker. Ḇape, Refo ikofen, ”Komor awer ro kofrur roi ḇeḇye, snar rofyor fafisuya ryama, nari kinek bon na rofyor ani.” (Galatia 6:9; 2 Tesalonika 3:13) Rofyor roi oso ḇaido snonkaku oso ifrur fa kofafayaf ker ido, na kawos famfnom ke? Na kofarmku masasor koḇena ke? (Amsal 10:19; 17:27; Matius 5:22) Fafisu snonkaku ḇesesya sifrur fa komsor ido, fandun fa kofarkor insa koḇuk swaf ḇe Yahwe I snar iso nari ḇemunsu ya. (Wasya Roma 12:17-21.) Rosai nairi? Komam yoḇ Yahwe I ido, nari kokḇaḇ fa kowaf Yahwe I isof ifrur samswen ḇekur ko na fa namnis. Kopok komsor awer ma kofrur snonkaku ḇese sfafayaf awer, snar kofrur roi nane ido nama nfasnai koḇesyowi Yahwe I ḇa.

18. Rosai fandun fa koswarepen ro koso mnis akurfasna ya?

18 Koso mnis akurfasna ḇebabo na. Koso mnis akurfasna ḇebabo Yahwe ḇyuk ḇeko na ke? Kopok kofrur awer rosai monda imnis kuker moḇ kofrur ker ro fafisu iwara snar kokara iso nyan ḇepyan nairya. Ḇape, fandun fa koso fasaw akurfasna ḇebabo nakam Yahwe ḇyuk ḇe ko ro organisasi Ḇyedi. (Ibrani 13:17) Fandun kako fa kosasor ko ’insa kokara syadi awer . . . ro rosai ḇeḇefas kwar’ na. (1 Korintus 4:6) Rofyor koso mnis akurfasna ro Yahwe I ido, kofasnai komam yoḇ I pdef.

Farkarkor risai kun ro rosai Moses ifrur rofyor snonkaku ḇese sifrur sasar? (Mam paragraf 19)

19. Rariso insama snonkaku ḇese sasar sifrur na nafnai fa ḇaḇebati koḇena kuker Yahwe I namuk ḇa?

19 Kopok komam awer snonkaku ḇese sasar sifrur na nafnai fa ḇaḇebati koḇena kuker Yahwe I namuk. Rofyor komam yoḇ Yahwe I pdef ido, nari koḇebati kuker I ḇesya kwar ḇaido komsor ḇa faro rosai snonkaku ḇese sifrur yoḇ ko na. Iḇye syadi, raris Moses i, kofasnai roi ine rofyor kuf fararur ḇefandun kaku ro Allah organisasi Ḇyedi. Kakuḇae, ko oser-oser fandun fa kofararur marḇak ma kosouser faro Yahwe insama kosmai fasaspar. (Filipi 2:12) Ḇape, kona fakamaman nabor syadi ido, nari Yahwe dor nabor syadi ro ko. (Lukas 12:48) Ḇape koswar kaku Yahwe I ido, roi oso na ifnai fa koḇesanekar ḇa ḇaido nadwarek Allah saswar ḇyuk maḇekonya ḇa.​—Mazmur 119:165; Roma 8:37-39.

20. Snemuk rosai fandun fa kofrur ya?

20 Kokenem ro fafisu ḇesamswen. Inja, fandun kaku fa komam yoḇ Yahwe ”ḇekain ro karapesa ro nanki” ḇesya kwar insama kofawi pyum rosai imarisen fa kofrur na. Komam awer rosai snonkaku ḇesesya sifrur na nafnai samswen faro ḇaḇebati koḇena kuker Yahwe I. Kun farkarkor ḇefandun kaku ro roi ḇekur Moses i. Na komsor syadi ḇa rofyor ḇesesya sifrur sasar, mboi kun snemuk fa ’komam yoḇ Yahwe Allah koḇedi, isof ro fyasnai sawarwar ḇe ko’.​—Mazmur 123:1, 2.

^ par. 8 Meriba ine iḇese ro Meriba ḇefanam ḇe Refidim sor kako ḇe Masah ani. Ḇape, moḇ risuru suine sor su ḇe Meriba snar ro moḇ ansuine snonkaku Israel sya sfamfaḇri ḇaido sisasurem.​—Mam peta ro Lampiran B3 ḇero Kitab Suci Terjemahan Dunia Baru.

^ par. 11 Sarjana Refo oso doḇe ro fawar sinan, snonkaku Yahudi sya sikofen kawasa ḇembroḇ sya soḇe ima mujisat risyaḇa. Skara Moses ifawi kwar war ya isya ro karui ani dori. Inja, sor i fa ifrur kaḇer mujisat ani ro karui fofen ḇesena wer. Kakuḇae, inema fawar sinan monda.

^ par. 12 Mam ”Pertanyaan Pembaca” ro Watchtower, 15 Oktober 1987.