Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

”Mansei Ḇewaira ḇe Yahwe I?”

”Mansei Ḇewaira ḇe Yahwe I?”

”Yahwe Allah mkoḇedi iso fandun fa mkoḇesyowi I.  Iso fandun fa mkofarmyan ḇe I. Fandun fa mkosoasuser faro I ḇesya kwar.”​—ULANGAN 10:20.

DOYA: 28, 32

1, 2. (a) Rosai ḇefnai fandun kaku fa kowaira ḇe Yahwe I? (b) Rosai na kawos ro artikel ine?

KOFANAM pdef ḇe Yahwe I ido, nama nfasnai kofawinanem. Osoḇaḇeri ḇesambraḇ, ḇefawinanem, ma ḇesaswar syadi ro Yahwe I! Kakuḇae, komarisen kosouser faro I ma kowaira ḇe I ḇesya kwar. (Mazmur 96:4-6) Ḇape, ḇesyom faro Allah sino sisya sifrur rarirya ḇa.

2 Ro artikel ine, na kawos farfyar ḇeḇeso ro snonkaku ḇekarem sima siwaira ḇe Yahwe I mboi ro fafisu anya kako sifrur roi imewer na. Farkarkor ḇefandun kaku kun ro farfyar sena nari nafnoḇek ko fa kosoasuser pdef faro Yahwe I.

YAHWE MYAMKUKEḆ KOSNESNA

3. Rosai ḇefnai fa Yahwe syewar fa ifnoḇek Kain i, ma rosai Yahwe ikofen yoḇ i?

3 Kokarapan Kain farfyar ḇyeja. Isyom ḇa ḇe allah ḇekaku ḇa, ḇape Yahwe imarisen faro farsamsyom ḇyena ḇa. Rosai ḇefnai ya? Yahwe myam mboi roi ḇeḇarḇor naisya ro Kain sneri. (1 Yohanes 3:12) Yahwe ḇyuk swarapepen ḇe Kain i, ”Kwaḇer fa wafrur roi ḇepyum kada, nari yamarisen wer faro au ḇae. Mboi oroḇa ido, sasarya isya kyain fanam kuker au kwar ma imarisen kaku fa ḇyepoik au. Fandun fa kwafyo i.” (Kejadian 4:6, 7) Yahwe fyasnaibos rofyor Kain imbror ma iwaira ḇe Allah ido, nari imarisen faro Kain i wer.

4. Kain nya swaf fa iwaira faro Yahwe I, mboi rosai kyinfir fa ifrur ya?

4 Kain fyadwer nyan kakara ḇyena kada, nari Yahwe imarisen faro farsamsyom ḇyena wer. Ḇape, Kain ryower Allah ḇa, kakara ḇesasar ma marisen ḇefandun mankun ḇyena nafnai fa ifrur roi ḇesasar. (Yakobus 1:14, 15) Fafisu Kain ḇye snonkbor kaker, na kyara ḇaḇeri fa ḇyembroḇ faro Yahwe I. Ḇape ḇarpur mura ryower Allah swarapepen Ḇyena ḇa, isampum Allah, ma myun ḇedar ḇyedi!

5. Kakara ḇesasar risai na ḇefnai fa Yahwe imarisen faro ko werḇa?

5 Raris Kain i, imbude snonkaku Kristen oso kyarem daksyom Yahwe I, mboi kaku ya isya ifrur roi Yahwe imewer na. (Yudas 11) Rya imyaren ro ḇaḇeḇaryas ma dakso fananjur ya pdef. Mboi ro swaf anya kako, kyara ker roi ḇeḇyeḇa na, faḇri mankun, ma dayin naek srar ḇyesya. (1 Yohanes 2:15-17; 3:15) Kakara ḇeradinena nari nun i ḇe fararur ḇesasar. Snonkaku ḇesesya na sifawi rosai kokara ma kofrur na ḇa, mboi Yahwe I mande. Ifawi pyum kaku fafisu kowaira ḇe I kuker sne ḇesiper ḇa.​—Wasya Yeremia 17:9, 10.

6. Rariso Yahwe ifnoḇek ko fa kopampum marisen ḇesasar koḇena?

6 Iḇye syadi wer, rofyor kofrur sasar, Yahwe syewar kaku fa ifnoḇek ko. Rofyor kombran sasar ido, Yahwe dor ḇe ko, ”Mkokaḇer muma ḇe Aya, ma nari yakaḇer ḇe mko”. (Maleakhi 3:7) Yahwe ifawi mnis na kosewar kaku fa kopampum marisen ḇesasar koḇena. Ḇape, imarisen kofarmku ma kopampum roi ḇesasar na. (Yesaya 55:7) Kofrur na ido, ḇyeasas nari ifnoḇek ko ma ḇyuk samambraḇ kofandun fa kopampum marisen ḇesasar koḇena.​—Kejadian 4:7.

SIFROWES AWER KO

7. Rosai ḇefnai fa Salomo ḇyebati kuker Yahwe I werḇa?

7 Fafisu Salomo ḇyabo kaker, ḇyebati fanam kaku kuker Yahwe I. Allah ifrur fa Salomo fyawinanem syadi ma ḇye i fa duf fararur ḇefandun kaku fa ḇyawes bait ḇepyum ro Yerusalem. Ḇape, ḇarpur mura Salomo ḇyebati kuker Yahwe I werḇa. (1 Raja-Raja 3:12; 11:1, 2) Allah ikofen ro Sasoser Ḇyena ḇe raja insama ”dakna binswa sibor awer, insama sneri ḇyinkwanbur [Allah] ḇa”. (Ulangan 17:17) Salomo isouser sasoser ine ḇa. Dakna binswa kaku ri 700 ma bin ḇese ri 300! (1 Raja-Raja 11:3) Ḇebor ro bin ansine sramaker er ḇese ḇeyaksyom allah-allah ḇekaku ḇa sya. Inja Salomo iyuk kako sasoser Allah ḇedwarek farḇakḇuk kuker bin ḇeramaker er ḇese.​—Ulangan 7:3, 4.

8. Roi ḇeḇyeḇa risai Salomo ifrur na?

8 Fawawas mura, Salomo saswar ḇyeja faro Yahwe sasoser Ḇyena ipromes. Iba syadi wer, ifrur roi ḇeḇyeḇa kaku. Ḇyawes rokef farsarser faro allah ḇekaku ḇa isoine Astoret ma Khemos. Ramnai, daksyom allah ḇekaku ḇa suine fnoḇek swarsi. Salomo ḇyawes rokef farsarser nane ro bon ḇero Yerusalem ḇarponi, moḇ ḇyawes Yahwe bait ḇyedi kwar ani! (1 Raja-Raja 11:5-8; 2 Raja-Raja 23:13) Imbude Salomo dankar mankundi ḇo kyara Yahwe nari fyanander roi ḇeḇyeḇa ifrur nakam rofyor dakḇuk farsarser ro bait pdef ani.

9. Rosai Salomo ismai na snar ryower Allah swarapepen Ḇyena ḇa?

9 Ḇape, Yahwe ipok myam monda sasar ifrur anna ḇa. Refoya doḇe, ”Yahwe imsor fafayaḇa faro Salomo i, snar Salomo sneri ḇyinkwanbur Yahwe I” kwar. Yahwe syewar fa ifnoḇek Salomo i. Yahwe ”ryama ḇe i rarwan risuru kwar ma ḇyuk swarapepen ḇe i kwar kuker roi ine, isoine ipok fa iso awer allah-allah ḇesena. Mboi isouser Yahwe parenta Ḇyena ḇa.” Inja, Allah imewer i ma ifnoḇek i werḇa. Yahwe imewer Salomo kpu ḇyesya sḇepoik faro er Israel ḇesiper, ma ro swaf taun utin ḇe utin sismai samswen nabore.​—1 Raja-Raja 11:9-13.

10. Rosai na ḇefnai fa koḇebati kuker Yahwe I werḇa?

10 Rofyor kokinfir bati ḇeyakmambir Allah ḇa ma ḇesyowi sasoser Ḇyena ḇa ido, na sawninyan kakara koḇena ma nafrur fa koḇebati kuker Yahwe I werḇa. Imbude sima naek srar ḇero sidang, mboi sna ḇaḇebati ḇesambraḇ kuker Yahwe I ḇa. Ḇaido sima kina koḇesya, ḇeḇarek fanam kuker ko, bati ro moḇ kofararur, ḇaido bati ro rumfarkor ḇeyaksyom Yahwe I ḇa sya. Koḇuk oras koḇena fa kokainus snonkaku ḇesouser Yahwe sasoser Ḇyena ḇa ido, na sawninyan kaku ko isof koḇebati kuker Yahwe I werḇa.

Rariso bati Besya na sawninyan ḇaḇebati Bedi kuker Yahwe I rai? (Mam paragraf 11)

11. Fakfuken risai monda na nafnoḇek ko fa kokinfir bati koḇesya?

11 Wasya 1 Korintus 15:33. Snonkaku sibor sna rari-rari ḇepyum. Ma ḇeyaksyom Yahwe I ḇa sya kako na sifrur roi ḇeḇyeḇa ker ḇa. Imbude wafawi snonkaku ḇeradine sya. Inja ine kyurfasna sima bati ḇepyum sirya ke? Rofyor koḇebati kuker si ido, ḇaḇebati koḇedi kuker Yahwe I na ḇyerai? Na sifnoḇek ko fa kofanam syadi ḇe Allah ke? Snonkaku ansine rosai skara ḇe roi ḇefandun syadi ya? Rosai sawos ker ro awawos sena? Roi sawos ker na iso sansansun, pipi, HP ḇebabo, hiburan, ma ḇesena ke? Sisurem ker snonkaku ḇesesya ke? Sfawar roi ḇeyun kamambrif ḇeser roi ḇeḇyeḇa na ke? Yesus ḇyuk swarapepen, ”Roi mkap kuker sḇadon irya nek ro sne.” (Matius 12:34) Rofyor wafawi snar bati Besya na sifrur fa ḇebati kuker Yahwe I werḇa ido, ḇinkwanbur si ḇeri! Kwainus ker si awer, ma ḇefandun syadi ya wamnai ḇebati kuker si.​—Amsal 13:20.

YAHWE DOR KO FA KOSOASUSER FARO I

12. (a) Rosai Yahwe ikofenḇair ḇe kawasa Israel sya fyoro ḇa rofyor sibur sup Masir ya kwar? (b) Rosai snonkaku Israel sya skarem ya?

12 Na kakfarkor ro rosai ḇekur kawasa Israel rofyor Yahwe dun si bur sup Masir ya kwar. Fafisu kawasa ansi sḇeḇeryur ro Bon Sinai ḇarponi, Yahwe fyasnai mankundi yoḇ si kuker nyan ḇeyun kanandor! Smam mandep ḇepampan, arḇeḇer ya ifnak, ma sup ya ḇye paw. Srower rakrok karadu ma rakrok naba raris rakrok sonker. (Keluaran 19:16-19) Ramnai srower Yahwe ikofenḇair ima ’Allah sedi ḇeyor si fa sisyom faro I monda’. Ḇyeasas nari isya ḇesya kwar faro snonkaku ḇeswar I ma ḇesouser parenta Ḇyena. (Wasya Keluaran 20:1-6.) Yahwe imarisen fa kawasa Israel sya sifawi snar rofyor siwaira ḇe I ido, nari isya ro ris sedi. Au isya wakro fandu kawasa ansi ido, moḇsa na ḇaḇir rai fafisu rwower Yahwe dawose? Imbude na kwarem raris snonkaku Israel sya, soḇe, ”Nkomarisen nkofrur Yahwe parenta Ḇyena kam.” (Keluaran 24:3) Ḇape, fyoro ḇa mura, roi oso ḇeḇesya nafrowes sas sasoasuser sena faro Allah. Rosai nairi?

13. Rosai ḇefrowes sas kawasa Israel sya sasoasuser sena?

13 Fasasnai ḇeyun kanandor ro Allah papoik Ḇyena nafrur fa kawasa Israel sya simkake, inja Moses dek ḇe Bon Sinai ma dawos pyan ḇe Yahwe I faro kawasa ansi. (Keluaran 20:18-21) Kawan kaku kwar mboi Moses kyaḇer ḇe kawasa ansi ḇa. Skara siwarai kwar ro moḇ ḇeursḇa ḇo ḇefarkin si isne ḇa kwar. Rosai nari sifrur ya? Rya snonkaku Israel sya sikyar syadi faro snonkaku ḇefarkin si, isoine Moses i. Simkakwarek si inja sikofen ḇe Harun i, ”Wafrur pyan allah oso fa fyarkin inko. Snar nkofawi ḇa rosai ḇekur Moses i, snon ḇeyun nko fa nkosasyar ro sup Masir ani.”​—Keluaran 32:1, 2.

14. Kakara ḇesasar rosai snonkaku Israel sya skara na, ma rosai Yahwe ifrur ya?

14 Snonkaku Israel sya sifawi kwar samsyom faro amfyanir ima syasar. (Keluaran 20:3-5) Ḇape, fasaw fa sḇefnder na ḇo sisyom sapi brawen mkun! Sisouser Yahwe sasoser Ḇyena ḇa, mboi skara sisya siwaira kaker faro Yahwe I. Iba syadi wer, Harun dap ḇaḇesamsyom faro sapi ani ḇe ”munara faro Yahwe I”! Rosai Yahwe ifrur ya? Ikofen ḇe Moses i snar kawasa ansi ”sifrur roi ḇeḇyeḇa kwar” ma sisouser faro ’rosai iwan faro si na’ ḇa. Yahwe imsor fafayaḇa, inja kyara fa myunpres er ansya kam.​—Keluaran 32:5-10.

Yahwe ḇyuk swaf ḇe kawasa Israel sya fa sakfasnai simarisen siwaira ḇe I

15, 16. Moḇsa Moses ma Harun sufasnaibos suwaira ḇe Yahwe I kuker susnesna nasiper rai? (Mam sonin ro randak artikel ine.)

15 Ḇape, Yahwe ima Allah ḇefo kuker sawarwar. Dun snemuk fa myun er ansi ḇa. Imbape, ḇyuk swaf ḇe kawasa Israel sya fa sakfasnai simarisen siwaira ḇe I. (Keluaran 32:14) Fafisu Moses myam kawasa ansi sibras, sidisen, ma sifyer ro ḇarpon amfyanir ani, dun sapi brawen mkun ani ma ḇyei fa ḇyeroref. Ramnai dar naba, ”Mansei ḇewaira faro Yahwe I, mkorama ḇedinera!” Mura ”snonkaku Lewi syakam sfanjur ḇo soresyar Moses i”.​—Keluaran 32:17-20, 26.

16 Harun iso ḇefrur sapi mkun brawen ani, mboi imbror kaku, ma daksowarpu kawasa Lewi ḇekinfir fa ḇewaira faro Yahwe I ansya. Snonkaku ḇesoasuser ansine sfasnaibos kaku simewer siwaira faro snonkaku ḇefrur sasar sya. Inema roi skinfir kuker fawinanem rirya. Snar ro ras ani, snonkaku sesyaran ḇesyom sapi mkun brawen anya sḇeḇemun. Ḇape mansei ḇewaira ḇe Yahwe I sya sismai payamyum, ma Allah ḇyeasas nari ḇyebarakas si.​—Keluaran 32:27-29.

17. Farkarkor rosai kun ro Paulus fasfas ḇyena ḇekur ḇe sapi mkun brawen ya?

17 Farkarkor rosai kun ro fawar ine? Manwawan Paulus doḇe, ”Nakam nefasasna maḇeko, insa nbuk swarapepen ḇeko . . . insa kaksyom awer karwar”. Paulus fyasnaiḇair farfyar anna ”nakam neḇefasepen fa neswarapepen maḇeko. Snar baboine kokenem ro awar ḇepupesya. Snonkaku ḇekara ḇeyoḇo ḇeyores nako, iḇye ḇyesasori; insa isapi awer”. (1 Korintus 10:6, 7, 11, 12) Raris rosai Paulus ikofen na, snonkaku ḇesyom faro Yahwe I si kako na bisa sakfrur roi ḇeḇyeḇa. Iba syadi, na skara Yahwe imarisen kaker si. Mboi, rofyor snonkaku oso imarisen dakḇebati kuker Yahwe ma dakkofen na isoasuser ḇe I, roi nane monda nkurfasna ḇa na Yahwe imarisen i ḇeri.​—1 Korintus 10:1-5.

18. Rosai na ḇefnai ko fa koḇinkwanbur Yahwe I, ma rosai na kosmai na?

18 Rofyor Moses dado murḇaḇ fasaw ḇa ro bon Sinai raris kawasa Israel marisen sena, ine nafnai fa simkakwarek kaku mankunsi. Imbude na kakmkakwarek kako rofyor papupes dunya ine ryama fasaw ḇa imnis marisen koḇena. Na kokara fafisu ḇepyum Yahwe ḇyeasas kwar faro ras ḇarpon iyama kawan kaker fa ndarirya ḇaido na ndarirya kaku ḇa. Inja, na kosewar monda rosai komarisen na mboi Yahwe marisen Ḇyena ḇa. Kosasor ko ḇa ido, nari koḇinkwanbur Yahwe I ma kakfrur roi randak ya kokara na kopok kofrur na ḇa.

19. Roi risai fandun fa koswarepen ḇesya kwar, ma rosai ḇefnai ya?

19 Yahwe dor ko fa kosouser I kuker kosnesna nasiper ma kosyom monda ḇe I. (Keluaran 20:5) Rosai ḇefnai fa dor ko insama kofrur roi nane? Snar iswar ko. Kofrur rosai Yahwe imarisen na ḇa ido, nari kofrur rosai Setan imarisen na, ma ine nari nun samswen ḇe ko. Paulus doḇe, ”Mkinem awer ro [Yahwe] sek aninem ḇyedi, fnoḇek ibiris sek aninem ḇyedi kako. Mkanan awer ro [Yahwe] meja ḇyedi, fnoḇek ibiris meja ḇyedi kako.”​—1 Korintus 10:21.

KOSOASUSER PDEF ḆE YAHWE I!

20. Moḇsa Yahwe ifnoḇek ko rai, iba syadi wer rofyor kofrur sasar?

20 Kain, Salomo, ma snonkaku Israel syakam sna swaf fa simbror ma sfadwer kenem sena. (Farfyar 3:19) Nasnai kaku, Yahwe syewar kaku fa ifnoḇek kawasa Ḇyesya fafisu sifrur sasar. Kokarapan kada rariso ḇyuk ampun ḇe Harun i rai. Baboine, kuker sawarwar Yahwe ḇyuk swarapepen ḇekadaunwarek ko ro kofrur roi ḇesasar na. Ḇyuk Refo, publikasi koḇena, ma iba syadi wer ḇyuk naek srar Kristen koḇesi fa sifnoḇek ko. Rofyor kosouser Yahwe swarapepen Ḇyena ido, kokyar kaku nari fyasnai sawarwar ḇe ko.

21. Rosai fandun fa kofrur rofyor kosmai fafisu ḇefrowes sas soasuser koḇena faro Yahwe I?

21 Yahwe sawarwar Ḇyena nun fainda ḇe ko. (2 Korintus 6:1) Ine ḇyuk swaf ḇe ko ”insa kobur ḇarḇorna ma rmomen supswan ine”. (Wasya Titus 2:11-14.) Ro Setan dunya ḇyedine, nari kosmai fafisu ḇebor ḇefrowes sas soasuser koḇena faro Yahwe I. Kun snemuk fa kowaira ḇe Yahwe I pdef kuker kosnesna nasiper, ma koswarepen ’Yahwe Allah koḇedi iso fandun fa koḇesyowi I. Iso fandun fa kofarmyan ḇe I’, ma ’fandun fa kosoasuser faro I ḇesya kwar’!​—Ulangan 10:20.