Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

FARKARKOR 26

Wakso fa Wakfrur Manfamyan

Wakso fa Wakfrur Manfamyan

”Allah . . . ḇebuk ḇe mgo marisen ma samambraḇ fa mgofrur roi nakam imarisen na.”​FLP. 2:13, NW.

DOYA 64 Koso fa Kakryur Afuf kuker Raryaḇ

ROI NA KOFARKOR *

1. Rosai ḇefrur fa wakofen kasumasa kaku faro Yahwe I?

MOḆSA wakḇe Saksi Yahwe rai? Ḇepon ya, imbude warower ”ankankinem ḇeḇye” ro sinan bansuya, bati ro fararur, bati ro rumfarkor, ḇaido Saksi ḇebaryas ro rum Bedi. (Mrk. 13:10) Ramnai, snonggaku ani syewar swaf nabor ma ḇyesewar fa byuk farkarkor Refo kuker Au. Rofyor wafarkor kwar, waswar Yahwe ma wafawi dakswar Au kako. Mura, wakḇe Yesus manfamyan ḇyedi, ma nwa saneraro fa wakenem fyoro. Nari wakofen kasumasa kaku snar Yahwe dun Au kwar ḇe I! (Yoh. 6:44) Ḇyepake snonggaku oso fa fyarkor Au kakaku ya, ma Imarisen wakḇe oser ro manfamyan Ḇyedi.

2. Rosai monda na kawos ro farkarkor ine?

2 Kofawi kakaku ya kwar, inja kona fararur ḇepyum kaku fa kofnoḇek ḇesesya sakmbran ro nyan ḇeyun ḇe kankanem ya. Imbude kobaryas ker kwar, ḇape imbude kosmai samswen fyor koḇuk ḇaido kofarkin farkarkor Refo ya. Wakḇaḇir rarya ke? Rarirya ido, anun ḇeḇeso ro farkarkor ine nari nafnoḇek Au. Nari kawos rosai na ḇedif ko fa imbe kofrur manfamyan. Na kawos kako moḇsa komam mnis ḇaido kofrur mnis samswen sariryakam ḇefrur koḇeḇirḇar fa kobuk farkarkor Refo. Mboi mgorama kawos resari rosai ḇefnai fa kobaryas monda ḇa, ḇape kofarkor kako snonggaku ḇesesya faro anggangginem ḇeḇye ya.

YESUS BYUK FARARUR ḆE KO FA KOBARYAS MA KOBUK FARKARKOR

3. Kobaryas snaro?

3 Fafisu Yesus isya ro supswan ya, iwan manfamyan ḇyesya fa sifrur roi risuru. Ḇepon ya, dor si fa sbaryas Allah Karajan Ḇyedi, ma fyasnai ḇe si moḇ sifrur na rai. (Mat. 10:7; Luk. 8:1) Rupa ra, Yesus ikofen ḇe si rosai nari sifrur na fyor snonggaku sya simarisen faro abar sena ḇaido spampum na. (Luk. 9:2-5) I kako ikofen ḇe si snar manfamyan ḇyesi nari sbaryas faro ”er sya kam.” (Mat. 24:14; Kis. 1:8) Inja, rosai snonggaku sya imbe sikofen ḇaido smam ro ko na fyor kobaryas, fandun fa kobaryas Allah Karajan Ḇyedi faro si ma rosai nari Karajan ani ifrur na.

4. Raris Matius 28:18-20 ya, rosai na kofrur ya wer?

4 Roi risuru rosai wer Yesus iwan manfamyan ḇyesi fa sifrur ya? Dor ḇe manfamyan ḇyesi fa sfarkor snonggaku sya fa sakfrur parenta ḇyena kam. Ḇape, sia skara ḇo soḇe fararur ḇaḇebaryas ma koḇuk farkarkor ine faro snonggaku Kristen ro abad randak sya monda. Ḇape rarirya ke? Oroḇa. Yesus fyasnai snar fararur ḇefandun kaku ine nari nambran pdef ”isof awar ḇepupes”. (Wasya Matius 28:18-20.) Komam ido, imbude Yesus byuk fararur ani fyor isrow manfamyan ḇyesi ri 500. (1 Kor. 15:6) Ma ḇarpur ya roro Yohanes mamam ḇyena, Yesus ikofenfasnai bos imarisen manfamyan ḇyesikam sifnoḇek snonggaku ḇesesya fa sfarkor ḇekur Yahwe I—Why. 22:17.

5. Imnis 1 Korintus 3:6-9 ya, sarber rosai Paulus ḇyukimnis kobaryas ma kobuk farkarkor ya?

5 Manwawan Paulus ḇyukimnis fararur ḇefrur manfamyan ine imnis ra komamwarek rokaker na, ine nfasnai koker monda ḇa. Danunepen snonggaku Kristen ḇero Korintus sya radine, ”Ayai ḇekerya ma Apolos i ḇeruḇya . . . Mkomnis raris Allah yaf ḇyedi.” (Wasya 1 Korintus 3:6-9.) Koma kofararur ro ”Allah yaf ḇyedi”. Inja fyor kobaryas ḇe snonggaku oso, ine imnis ra kokaker. Ma fyor kofarkor snonggaku ani ine imnis ra koruḇ. (Yoh. 4:35) Ḇape kofawi snar Allah manggundiso ḇefrur snonggaku ani isur ro rurya.

6. Rofyor kofnoḇek snonggaku sya fa sfarkor ido, rosai na kofrur kaku na?

6 Kosewar snonggaku ḇena sne marisen fa ”ḇesma kankenem ḇemnaiḇa sya.” (Kis. 13:48) Insama bisa sebaptis ido, kofnoḇek si fa (1) sna fawawi, (2) sna kakyar, ma (3) sifrur roi sfarkor ro Refo kwar na. (Yoh. 17:3; Kol. 2:6, 7; 1 Tes. 2:13) Ro sidang syakam bisa sakfnoḇek ḇefarkor Refo ansya kuker sfasnai siswaryae si ma sifrur si fa sḇaḇir simarisen fyor sakso fananjur ari. (Yoh. 13:35) Osower ido, imbude koḇesewar kaku fa kofnoḇek ḇefarkor Refo ani fa ibur roi ikyar kwar na ḇaido ibur rari ḇeḇyeḇa ḇerares ro i na. (2 Kor. 10:4, 5) Imbude nefandun swaf nabor fa ḇefarkor Refo koḇesya bisa dakḇe baptis. Ḇape roi kofrur nanekam nefromo ḇa.

SNAR SASWAR YA KOFNOḆEK SNONGGAKU SYA FA SAKḆE MANFAMYAN

7. Rosai ḇefnai fa imbe kobaryas ma kofarkor snonggaku sya?

7 Rosai ḇefnai fa kobaryas ma kofarkor snonggaku sya? Oser ya, snar koswar Yahwe I. Koswar kaku Allah ido, nari kofrur parenta fa kobaryas ma kobuk farkarkor kuker pyum kaku. (1 Yoh. 5:3) Kwarapan roi anine: Snar waswar Yahwe inja nafrur fa imbe wabaryas. Ḇape napyan ke? Imbude oroḇa. Moḇsa ḇaḇir rai fyor wabaryas randak ya? Imbude na wamgake. Ḇape, wafawi inema parenta Yesus iwan fa wafrurna, inja wabaryas pdef. Fyoro mura, wamgak manggun wer ḇa fyor wabaryas. Inja rariso kuker kofarkin farkarkor Refo ya? Imbude na wamgak kako fa wafrur na. Ḇape, wor Yahwe fa ifnoḇek Au ro makak bedi. Yahwe nari ifnoḇek Au fa wamgak ḇa wafrur manfamyan.

8. Imnis fawar ḇero Markus 6:34 ya, rosai wer ḇefrur fa komarisen kofarkor snonggaku ḇesesya?

8 Ḇesuru ya, imbe kofarkor kakaku faro snonggaku sya snar koswar si. Imnis raris, ro fafisu oso Yesus ma manfamyan ḇyesi simbrus kaku snar insape simnai sbaryas ro ras ani. Fafisu imbe simnaisu ido, snonggaku ḇebor sya srama ḇo sisrow si. Snar iswar si, mura Yesus fyarkor snonggaku ansya roi nabor.” (Wasya Markus 6:34.) Yesus imbrus ḇesyabo ḇyesewar fa fyarkor si. Rosai ḇefnai ya? Snar Yesus iwasenkara iso dakmnis snonggaku ḇebor ansya ido na rariso. Ifawi kaku snar sekandera ma sfandun saneraro inja imarisen ifnoḇek si. Snonggaku ḇero baboine sakmnis rarya kako. Komam si ido rya sikenem kuker aski ma marisen, ḇape kakuya sekandera kaku ma sfandun saneraro. Simnis ra domba ḇeḇoryae ma bena manfarkin ḇa. Manwawan Paulus byukimnis snonggaku ansya simnis ra snonggaku ḇemambir Allah ḇa ma sakna saneraro noḇa. (Ef. 2:12) Sisya ro nyan ḇeyun ḇe marmar! (Mat. 7:13) Inja, kokarauser mura ro snonggaku ḇero moḇ koḇedi ḇemambir Allah ḇaim. Snar koswar faro si, inja imbe kofnoḇek si. Ma nyan ḇepyum fa kofrur na isoine kor fa kobuk farkarkor Refo kuker si.

9. Raris Filipi 2:13 ya, rosai na Yahwe ifrur fa ifnoḇek Au?

9 Kofnoḇek ḇefarkor Refo oso ido fandun oras nabor fyor kofrur fasasos ma kofarkor kakaku Refo faro i. Eḇedari, imbude ono sisya sebirbar fa sbuk farkarkor Refo. Ḇaḇir rarirya ido, fawar roi ḇero snembri faro Yahwe I ma wor Yahwe I fa ifnoḇek Au fa nwa marisen fa wafarkin farkarkor Refo ya. (Wasya Filipi 2:13.) Manwawan Yohanes ikofenḇair ḇe ko snar nadi ḇerarirya nari Yahwe kyarem na snar namnis kuker marisen Ḇyedi. (1 Yoh. 5:14, 15) Inja, wakyar snar Yahwe nari ifnoḇek Au fa nwa marisen fa wakfrur manfamyan.

WAFRUR MNIS SAMSWEN ḆESENA

10-11. Samswen oser rosai kosmai ro kofrur manfamyan?

10 Komam fararur koḇena fa kobuk farkarkor inema roi ḇefarfnak risyaḇa. Samswen nasya nabor nafrur samswen ko fa kofrur manfamyan ine. Inja, mgorama kawos samswen ḇeḇeso ani ma nyan fa kofrur mnis na.

11 Kona fafisu ḇedwarek ko. Imnis ra, manbaryas ono sisya sbaryas manggun ḇa snar sesinan kwar ḇaido sidafdufe. Waksmai roi anine ke? Rarirya ido, kwarauser rariso kobaryas ro swaf pandemi COVID-19 ya. Komam kwar, snar bisa kofarkin farkarkor Refo kuker pyum kuker kosrow snonggaku sya ḇeri ḇa. Imnis ra koḇepake HP. Inja, bisa farkin farkarkor Refo ya pdef ro rum manggun Bedi. Osower ido, ono sisya simarisen sfarkor Refo, ḇape insape sna oras ro arwo prim ḇaido ro roḇ kaku. Ma inoido, na kobaryas ro fafisu ḇeradia ḇa. Inja, na wamarisen fa wafnoḇek si ro oras ḇeradia ke? Ḇepon iwara, Yesus fyarkor Nikodemus i ro roḇ ya, oras ḇesrow faro Nikodemus i.​—Yoh. 3:1, 2.

12. Rosai monda bisa ḇefrur fa kona kakyar fa kobuk farkarkor ya?

12 Kokyar manggunko ḇa. Imbude Ono sia soḇo fandun fa sna fawawi nabor ḇaido ḇaḇekir fa sbuk farkarkor fyor sfarkin farkarkor Refo. Iso wakḇaḇir ido, mam roi rikyor ḇeuser ine nari ḇefrur wakyar manggundaw. Oser ya, Yahwe ikyar snar nwa samambraḇ fa buk farkarkor. (2 Kor. 3:5) Ḇesuru ya, Yesus iso bena ”Papoik nakam ro boiyaswa ma supswan”, ikyar fararur ine faro Au ḇefrur na. (Mat. 28:18) Ḇekyor ya, bisa farkor ro Yahwe ma naek srar ḇesesya. Yesus doḇe farkarkor ikofen nakam ndrama ro Kmari. Ine nfasnai Yesus fyarkor nabor ro Yahwe I. Inja bisa kakfrur roi ḇemnis. (Yoh. 8:28; 12:49) Osower ido, bisa wor pengawas kelompok dinas lapangan, perintis ḇekir sya ḇaido manbaryas ḇekir sya sfarkor Au nyan ḇuk ma farkin farkarkor Refo rai. Bisa wakso kuker si fyor sfarkin farkarkor Refo.

13. Rosai ḇefnai fa fandun fa kobuk farkarkor kuker nyan ḇeḇese ya?

13 Samswen fa koḇepake nyan ḇebabo ro kobuk farkarkor ma publikasi ḇebabo na. Ro kirine, moḇ kofarkin farkarkor Refo imnis kuker ro ḇepon ya ḇa. Syap na koḇepake fa kobuk farkarkor na iso, Wasmai Payamyum Bekain Fyoro! Paragraf ḇaido syos ḇyedi nabor ḇa, ma fandun fa ko kuker ḇefarkor Refo ani na ḇeyawos nabor ya. Ko kako na koḇepake vidio nabore ma roḇebor ḇero situs web koḇedi ma JW Library®. Eḇedari fandun fa komam kaḇer moḇ kofasos ma kofarkin farkarkor Refo ya rai. Nyan farkakor ḇebabo ine wafawi mnis na ḇaim ido, wor ḇesesya fa sifnoḇek Au. Imbo na komarisen kofrur roi kofrur kwar na. Inja kofrur roi ḇebabo wer ido na napyan ḇa. Ḇape kuker fafnoḇek ro Yahwe ma naek srar ḇesesya, nari napyan ḇe Au fa wakso nyan anna ma syadi wer na wamarisen faro fararur ḇefrur manfamyan ine. Perintis oso ikofen ḇo doḇe nyan sbuki farkor ine ”nafrur farkarkor Refo ya nafrur marisen.”

14. (a) Snonggaku ḇero moḇ kobedi simarisen fa sakfarkor Refo ya ḇa ido, rosai na koswarepen na? (b) Moḇsa mnuk ro 1 Korintus 3:6, 7 syambraḇser ko rai?

14 Snonggaku ḇebor ḇero moḇ koḇedi simarisen faro farkarkor Refo ya ḇa. Ono sisya simarisen ḇa ḇaido sesyowi abar kobaryas na ḇa. Rosai na ḇefnoḇek Au fa nwa karkara ḇepyum? Waswarepen, fafisu ro snonggaku sya bisa nfadwer fasaw ḇeri snar dunya ine nafo kuker samswen. Randak ḇemarisen ḇa sya imbude sape sifawi snar kakuya sfandun farkankin ro Allah. (Mat. 5:3) Sino ro ḇepon naiwara spampum syap koḇena, ḇape ḇarpurya siḇe farkor Refo. Rosai wer nari ḇefrur koryaḇ? Kofawi Yahwe iso Bena afufya. (Mat. 9:38) Imarisen insama koker ma korub ḇesya kwar, ma nari Iso ḇefrur sur na. (1 Kor. 3:6, 7) Inja, ro kirine kakna ḇefarkor Refo ḇaim ido, koḇesneso awer. Yahwe ḇyebarakas sasewar koḇena, imboi imnis barbor ro snonggaku kofnoḇek fa ḇemambir kakaku sya ḇa! *

KORYAḆ KAKU SNAR KOFRUR MANFAMYAN

Kobaryas ma kobuk farkarkor faro snonggaku sya ido rosai na sismai na? (Mam syos ḇe 15-17) *

15. Rariso Yahwe sneḇaḇir Ḇyedi fafisu myam snonggaku simarisen sfarkor Refo ma sifrur rosai sfarkor kwar na?

15 Yahwe imarisen fyor snonggaku oso isya ismai kakaku ḇero Refo ramnai fyawar rosai fyarkor na faro ḇesesya wer. (Ams. 23:15, 16) Ma, Yahwe na imarisen kaku fyor myam kawasa Ḇyesi fafisu sbaryas ma sbuk farkarkor kuker raryaḇ! Imnis raris, komam rosai kosmai ro taun dinas 2020. Pandemi isya raryano, Saksi-Saksi Yahwe sfarkin 7.705.765 farkarkor Refo ya, ma snonggaku ri 241.994 sebaptis. Ḇebaptis babo ansine kako sakfarkin farkarkor Refo ma sakfrur snonggaku ḇebor sya fa sakḇe manfamyan. (Luk. 6:40) Kokyar, Yahwe nari imarisen kaku fyor myam kofarkor snonggaku ḇesesya fa sakḇe manfamyan!

16. Rosai imbe wafrur ya?

16 Imbo, kofrur snonggaku sya ḇe manfamyan ima roi ḇepyan risyaḇa. Ḇape kuker fafnoḇek ḇerama ro Yahwe, bisa kakfarkor snonggaku sya fa sakswar Allah I. Inja, bisa wakfarkin farkarkor Refo oser ke? Ḇesewar pan fa buk farkarkor Refo faro snonggaku wabaryas sya. Bisa waksmai bon wakkara baberi. Wakyare, Yahwe nari ḇyebarakas sasewar Bena.

17. Kofnoḇek snonggaku sya fa sfarkor Refo ido, rosai na koḇaḇir na?

17 Yahwe ikyar ko fa kobaryas ma kobuk farkor kakaku ḇero Refo faro snonggaku sya. Inema ḇaḇesyowi ḇeba kosmai na! Fararur ine nafrur komarisen ma koryaḇ. Iso Manwawan Paulus dakḇaḇir na, ifnoḇek snonggaku ḇebor kwar ro Tesalonika fa sḇe manfamyan. Ikofen ḇo doḇe, ”Kaku ḇeri mkoiso nkokyar ma nkoryaḇ kukerya. Snar nari rofyor Manseren Yesus ryama ma kosrow iya, nari mkoiso komsik kukerya. Kaku ḇeri, mkoi eḇedar nkomsik ma nkoryaḇya.” (1 Tes. 2:19, 20; Kis. 17:1-4) Raris Paulus i, naek srar ḇebor sya kako siryaḇ snar sifrur snonggaku sya ḇe manfamyan. Oser ya iso Stéphanie. Swar su sufnoḇek snonggaku ḇebor sya fa sebaptis. Ikofen ḇo doḇe, ”Oso nari ḇefrur koryaḇ radine ḇa imboi kofnoḇek snonggaku sya fa sḇuk farsamsyom sena faro Yahwe ndiso.”

DOYA 57 Koḇaryas faro Snonkaku Syakam

^ syos 5 Yahwe byuk ḇe ko fararur ḇesyowi kaku fa kobaryas, ḇape kobuk farkarkor faro snonggaku sya kako fa sakfrur Yesus parenta ḇyena. Rosai ḇefnai fa imbe kofarkor snonggaku ḇesesya? Rosai samswen kosmai na fyor kobaryas ma kofrur manfamyan? Ma moḇsa komam mnis samswen koḇena rai? Ro farkarkor ine nari kyarem na.

^ syos 14 Snonggaku oser-oser ro sidang sna fakamamar fa sakfrur manfamyan. Awawos faro roi anine, mam ro farkarkor ”Ḇero Sidang Syakam Bisa Sifnoḇek Ḇefarkor Refo fa Isur ma Ḇyebaptis” ro Baryas Maret 2021.

^ syos 53 KAFKOFEN FARO SONIN: Fararwe rosai snon oso ifrur ya snar fyarkor Refo: Fyor myambir Yahwe ḇaim, ḇyaḇir kankenem ḇyena neroyoḇa. Mura, Saksi Yahwe risuru subaryas faro i, ma imarisen dakfarkor Refo. Fyarkor kwar ramnai, dun snemuk imbe byuk kenem ḇyedi ḇesiper ma dakḇebaptis. Ḇarpur ya, dakso fa dakfrur manfamyan. Ma ḇarpur ya wer, sikame sikenem kuker marisen ro Firdaus.