Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

’Karajan Ayedi Isya ro Supswan Ine Ḇa’

’Karajan Ayedi Isya ro Supswan Ine Ḇa’

”Iso eḇedari yarama ḇe supswan ine, insa yaḇuk ḇaḇesaksi ro ḇaḇenapnapesya.”​—YOHANES 18:37.

DOYA: 15, 74

1, 2. (a) Rosai ḇefnai fa kawasa ḇero supswan ine sḇeoser ḇa? (b) Fakfuken risai na kokarem ro artikel inena?

IMBESRAR oso ḇeḇarek ro ḇar wamires Eropa fyawar rosai ismai ro fafisu iwara ḇo doḇe, ”Rofyor yabaḇa ya, yamam ker snonkaku sya sifrur pyumḇesesya ḇa. Inja, yamewer kaku faro fararur polotik ḇero sup ayedi, mboi yamarisen yamam sibor spampum pamarenta sya. Yafrur wis saswar ro swaf taun ḇe taun kuker snon teroris oso.” Manbesrar oso ro ḇar wamires Afrika fyasnaiḇair roi ḇefnai fa fafisu iwara dakḇe snonmamun, doḇe, ”Yamam keret ayedi ipyum syadi ro keret ḇesena kam, ma yakso ro partai polotik oso. Sfarkor nko fa nkomun mbroḇ nkoḇesya kuker bom. Nkomun kako min ḇerama ro keret nkoḇedi ḇeyaksowarpu partai polotik ḇesena.” Imbesrar oso ḇeḇarek ro sup Eropa ikofenḇair, ”Ayama yamamfarfir snonkaku sya. Snonkaku ḇeramaker er ma agama ḇesisye ro aya, yayin fafaya si ḇa.”

2 Baboine, kawasa sibor syadi sakna kakara ḇemnis radirya. Raryur polotik ḇebor sya smamunmun insama sismai ḇaḇemkei. Ro rasras na komam ker snonkaku ḇebor sya sfamfaḇri ro fararur polotik na. Ro sup ḇebor, snonkaku sya sifrur pyum mandaman sya ḇaḇeri. Raris rosai Refo ikofen ḇepon kwar, ro fafisu rasras ḇepupes, snonkaku sya nari ”simewer ḇaḇeaskiya”. (2 Timotius 3:1, 3) Inja, rariso snonkaku Kristen sḇeoser pdef rofandu snonkaku ḇeḇeoser ḇa sya rai? Na kofarkor nabor ro Yesus i. Snonkaku ḇero Yesus fafisu ḇyedi sakḇeoser ḇa snaro saksowarpu ro partai polotik ḇeḇesisye na. Ro artikel ine, nari kosmai kankarem faro fakfuken rikyor naine: Rosai ḇefnai fa Yesus daksowarpu ro partai polotik osoḇaḇeri? Rariso Yesus fyasnaiḇair Allah kawasa Ḇyesi sima sakso awer ro fararur polotik na? Ma rariso Yesus fyarkor ko insama komamunmun awer?

YESUS IFNOḆEK SNONKAKU ḆEMARISEN ḆEMKEI SYA KE?

3, 4. (a) Kawasa Yahudi ḇekenem ro Yesus fafisu ḇyedi rosai simarisen na? (b) Rariso roi anna nawyae Yesus manfamyan ḇyansi?

3 Yesus ḇyaryas ḇe kawasa Yahudi ḇebor ḇemarisen kaku fa ḇemkeibur ro ḇaḇepapoik Romawi. Raryur polotik ḇesambraḇ kaku oso ro kawasa Yahudi isoine raryur Zealot sya. Sfarkorninyan kawasa sya insama simarisen syadi fa simkei. Sisowanan snon oso ḇenir ḇe Yudas ḇeramaker Galilea, ḇekenem ro Yesus fafisu ḇyedi. Yudas ima mesias ḇekaku ḇa diri, fyarkorninyan snonkaku ḇebor sya. Yosefus, manḇefawi sejarah Yahudi, ikofen ḇo doḇe Yudas idif snonkaku Yahudi sya fa sembroḇ kawasa Romawi sya, ma dap snonkaku ḇeḇak som faro Romawi ḇe snonkaku ḇemakakak. Ḇarpur mura snonkaku Romawi sya smun Yudas i. (Farfyar ro Manwawansya 5:37) Ḇeyakso ro raryur Zealot ḇeḇeso sya sifrur roi ḇeḇyeḇa syadi insama sismai rosai simarisen na.

4 Kawasa Yahudi ḇebor sya siwafwaf Mesias rarama ḇyedi. Soḇerada nari Mesias ḇyuk makakei faro si ro ḇaḇepapoik Romawi ma ifrur kaḇer er Israel ḇe er ḇeba syadi wer. (Lukas 2:​38; 3:15) Ḇebor sya sikyar kaku Mesias nari ḇyawes karajan oso ro supswan ine ro sup Israel. Roi ine ndarirya ido, snonkaku Yahudi ḇeḇarek ro moḇ nakam ro supswan ḇesiper nari skaḇer ḇe Israel. Yohanes Ḇeḇebaptis i kako dakfuken Yesus i, ”Auso nari ḇeramayake, roḇa nari nkowaf snono ḇese?” (Matius 11:2, 3) Imbude Yohanes ifuken ro mankundi na snonkaku oso ḇese ḇerama ḇeḇuk mkei faro snonkaku Yahudi syandi. Mura, manfamyan risuru susrow Yesus ro nyan ḇera ḇe Emaus fyor ikḇawes kwar. Suyoḇe sukyar Yesus iso nari ḇerama fa ḇefaspar er Israel sya. (Wasya Lukas 24:21.) Fyoro ḇa mura, manwawan sya sifuken Yesus i, ”Manseren, wamarisenke ro fafisu ine, bawes [karajan] faro kawasa Israel?”​—Farfyar 1:6.

5. (a) Rosai ḇewar fa snonkaku Galilea simarisen skanow Yesus i fa ḇye raja faro si (b) Rariso Yesus isonek nyan kakara sena rai?

5 Kawasa Yahudi sikyar kaku Mesias iso nari ḇepyos samswen ḇekur si. Imbude iso ḇewar fa snonkaku Galilea simarisen skanow Yesus i fa ḇye raja faro si. Skara nari ḇyepoik si kuker payamyum snar ima dawoskir, syambraḇ fa ḇyuk pararei faro ḇeduf sya, ma fyan ḇebiser sya. Skandor kaku rofyor Yesus fyan snon indo kada se 5.000. Yesus ifawi rosai imbe sifrur ya. Refoya doḇe, ”Snar Yesus ifawi, siḇe srama fa sidifi insa ḇye [raja] farosi. Inja isusu bursi ḇe urek.” (Yohanes 6:10-15) Ro meser ya, fyor kawasa sya siknon kwar, Yesus ikofenḇair yoḇ si snar ryama fa fyasos fandandun rasras sena ḇa mboi fyarkor si fa sfawi Allah Karajan Ḇyedi. Doḇe, ”Mkofararur, faro roḇean nari ḇero na awer, mboi faro roḇean ḇekain fyoro faro kenkenem ḇemnai ḇaya kada.”​—Yohanes 6:25-27.

6. Rariso Yesus fyasnaibos imewer kaku ḇye raja ro supswan ine? (Mam sonin ro randak artikel ine.)

6 Fanam ḇe Yesus marmar ḇyeja, ifawi ḇeḇeso ḇeyakso i sya sikyar nari ḇyepoik ḇe raja ro Yerusalem ro fafisuya ḇeri. Yesus ikofenḇair wos sarḇer ḇekur ḇe pipi brawen insa nafnoḇek si fa sfawi rosai skara anna ndarirya ḇa. Wos sarḇer ani fyasnaiḇair ”snonkaku ḇena mnu oso”, isoine Yesus mankundi. Snonkaku ani na ryaḇe moḇ ḇeḇinkwan ro swaf kawan kaku. (Lukas 19:11-13, 15) Yesus ikofenbos kako ḇe Gubernur Romawi, Pontius Pilatus i, snar ima nari daksowarpu polotik ḇero dunya ine ḇa. Pilatus ifuken Yesus i, ”Aw ine [raja] Yahudisya sediso awke?” (Yohanes 18:33) Imbude Pilatus imkak nari Yesus dawninyan kawasa sya fa sembroḇ faro ḇaḇepapoik Romawi. Ḇape Yesus kyarem, ’Karajan ayedi isya ro supswan ine ḇa’. (Yohanes 18:36) Yesus imewer kaku isowarpu ro fararur polotik, snaro Karajan ḇyedi isya ro nanki. Doḇe fararur ḇyena ro supswan ine isoine ’insa ḇyuk ḇaḇesaksi ro ḇaḇenapnapesya’.​—Wasya Yohanes 18:37.

Ausya mam monda faro samswen ḇero supswan ine ke Allah Karajan Ḇyedi? (Mam paragraf 7)

7. Rosai ḇefnai fa imbe komewer kofnoḇek partai polotik sairirya kam ima roi ḇepyan ḇa, iba syadi wer ro kosnesna?

7 Yesus ima ifawi mnis fararur ḇyena. Rofyor kakfawi mnis fararur koḇena ido, na komewer kaksowarpu partai polotik sairirya kam, iba syadi ine nsae ro kosnesna. Inema roi ḇepyan risyaḇa. Pengawas wilayah oso ikofen ḇo doḇe ro moḇ ifarmyan ro na, snonkaku sya sararer kaku si. Smanen sup sedi ma soḇe mankunsi ḇepoik kada nari sikenem pyum syadi. Ikofen wer, ”Yamarisen kaku, snar naek srar sya sfaduru ḇaḇeoser Kristen kuker smam monda faro fararur ḇaḇeḇaryas ankankinem ḇeḇye Karajan. Sikyar na Allah iso ḇepyos kandera ma samswen ḇese ḇekur si na.”

YESUS IWAIRA OSO ḆA RO FARARUR POLOTIK NA ḆESYA KWAR

8. Samswen rosai ḇefnai fa snonkaku Yahudi ḇero Yesus fafisu ḇyedi sekandera?

8 Rofyor snonkaku sya smam kandera ḇeḇejadi ro ris sedi, fafisu ono simarisen syadi fa saksun ro fararur polotik na. Ro Yesus fafisu ḇyedi, samswen oso ḇefnai fa snonkaku sya saksun ro fararur polotik na isoine, ḇaḇyak som. Yudas ḇeramaker Galilea ḇyembroḇ er Romawi sya snaro sfasepen kawasa sya insama sfawi mnis sḇak som kwar ke roḇa. Ma fandun fa sḇak som faro roi ḇebor raris arasai, saprop, ma rum sena. Roi ḇefnai kandera ya wer iso, ḇeyor som sya sankarkar. Fafisu ono sḇak ḇebarara sya insama sismai nasan ma sḇuk sasar papoik sena fa sisewar pipi nabore. Zakheus, mananir ḇeyor som ro Yerikho, ima snon ḇenana rirya snar dun syadi roi ono ro snonkaku sya.​—Lukas 19:2, 8.

9, 10. (a) Rariso Yesus mbroḇ ḇyesya sisewar nyan fa sifrowes i kuker ḇaḇyak som? (b) Rosai kofarkor ro Yesus kankarem ḇyena? (Mam sonin ro randak artikel ine.)

9 Yesus mbroḇ ḇyesya sisewar nyan fa sifrowes i kuker ḇaḇyak som. Sifuken i ḇo soḇe fandun fa snonkaku Yahudi syakam sḇak som dinar oser ḇe Kaisar i ke roḇa. (Wasya Matius 22:16-18.) Kawasa Yahudi simewer kaku sḇak som ani snar sḇak na ido ima nfasnaiḇair sisya sro ḇaḇepapoik Romawi. Ḇeyakso Herodes i sya, siso ḇemarisen faro Herodes kakara ḇyeja, sisewar fa sifrowes Yesus i. Skara ḇo soḇe rofyor Yesus ikofen sḇak awer som ani ido, nari siksof i ḇe mbroḇ faro Karajan Romawi. Ḇape, rofyor Yesus ikofen fandun fa sḇak som ani ido, nari kawasa sya sibur i ḇeri. Inja, rosai Yesus ifrur ya?

10 Yesus isasor i kaku insama iwaira faro oso ḇa ro roi ḇeḇesyana ḇesya kwar. Doḇe, ”Mkoḇuk faro Kaisar rosai Kaisar dor ro mko ma mkoḇuk faro Allah rosai Allah dor ro mko.” (Matius 22:21) Yesus ifawi ḇeyor som sibor sya sankarkar, mboi myam faro roi anna ḇa. Ḇape, kyara ḇe Karajan Allah monda naiso ḇeḇuk nyan ḇesae ḇekaku faro samswen ḇekur snonkaku sya. Yesus fyasnai nyan ḇepyum ḇe ko. Imbude na komam partai polotik oso rya ipyum ma inapes, mboi partai ḇeseya wer rya ipyum ḇa ma inapes ḇa, ḇape kopok kowaira awer faro ḇar oser ya. Snonkaku Kristen sima sikyar faro Karajan Allah ma sikyar rosai dawos nama roi ḇekaku. Iso ḇefnai fa, rosai snonkaku sya sifrur ḇe roi ḇenapes ke roḇa, na kakkofenḇair awer kakara koḇena ḇaido kawos pampum awer si.​—Matius 6:33.

11. Rariso na kofnoḇek snonkaku ḇesesya fa sismai roi ḇenapes ḇekaku ya rai?

11 Saksi Yahwe sibor randak ya saksowarpu ro fararur polotik, mboi siso na werḇa kwar. Imnis ra, imbesrar oso ro Inggris fafisu fyarkor kakaku ya ḇaime, dakfarkor sosiologi ro universitas oso ma ikyar kaku faro fararur polotik oso. Doḇe, ”Yamarisen yafnoḇek snonkaku ḇena kif ḇepaisem sya insama saksmai hak sena. Nkoḇekandera fafayaḇa snar roi ḇenapes ḇa ḇekur nko na. Ayama yawoskir rofyor yafamfaḇri kuker snonkaku sya, mboi ḇarpur ya na yaḇesneso kaker. Yafawi ḇaḇeri roi ḇefnai fa mamfarfir naisya ro snonkaku sya sisnesna ma fandun fa sisawen na. Ḇape, yafarkor Refoya insape yafawi fandun fa yafrur na ḇepon ro sneri resari. Ma imbesrar oso ḇena kif ḇepyoper iso ḇefnoḇek aya fa yafadwer sneḇaḇir ayena. Fafisu ine yafarmyan ḇe perintis biasa ro sidang ḇeyawos wos awer, ma yakfarkor fa yakḇaryas ḇe snonkaku sairirya kam.”

”SWOWER SUMBER ANI”

12. ”Mur” rosai Yesus ikofen ḇe manfamyan ḇyansi fa sḇinkwanbur na?

12 Ro Yesus fafisu ḇyedi, manfarkin agama sya sifnoḇek partai polotik na. Imnis raris, syap Daily Life in Palestine at the Time of Christ (Kankenem ro Palestina ro Kristus Fafisu Ḇyedi) doḇe snonkaku Yahudi sya sḇesisye ro raryur agama raris sḇesisye ro partai polotik na. Inja Yesus ḇyuk swarapepen faro manfamyan ḇyansi, ”Mkowaren ma mkepen mko roi yar roi ḇefrurpis kawasa Farisi ma roi ḇefrurpis Herodes.” (Markus 8:15) Rofyor Yesus dap Herodes, imbude ine kyur ḇe ḇeyakso partai Herodes ansya. Raryur ḇese wer iso, snonkaku Farisi sya. Simarisen fa snonkaku Yahudi sya simkeibur ro Karajan Romawi. Ro syap Matius, Yesus ḇyuk swarapepen ḇe manfamyan ḇyansi insama sisasor si ro snonkaku Saduki. Snonkaku Saduki simarisen Romawi ḇyepoik ker snaro na ḇyuk swaf faro si fa sakna papoik kako. Yesus ḇyuk swarapepen ḇe manfamyan ḇyansi fa sḇinkwanbur ”mur”, ḇaido farkarkor ḇeḇeninyan ḇeramuma ro raryur anskoine. (Matius 16:6, 12) Yesus ḇyuk swarapepen ine fyoro ḇa ro fafisu kawasa sya imbe skanow i fa ḇye raja.

Yesus fyarkor manfamyan ḇyansi fa siwaira faro oso ḇa ḇesya kwar

13, 14. (a) Rariso fararur polotik ma agama nun ḇe mamunmun ma roi ḇenapes ḇa na? (b) Sifrur pyum ko ḇa ido, rosai ḇefnai fa na kosasar rofyor kakmamunmun? (Mam sonin ro randak artikel ine.)

13 Agama sya saksowarpu ro fararur polotik na ido, ine nun ker ḇe mamunmun. Yesus fyarkor manfamyan ḇyansi fa siwaira faro oso ḇa ḇesya kwar. Ine naiso ḇefnai fa mananir imam ma snonkaku Farisi sya imbe smun Yesus i. Simkak nari kawasa sya srower Yesus i ma sibur si. Sibur si ido, nari sna papoik ro polotik ma agama na werḇa. Soḇe, ”Rofyor komam mondai, nari kawasa kam sikyar faroi, ma kawasa Roma nari srama ma skakok Allah Rum ḇyedi ma er koḇansine ḇesiper.” (Yohanes 11:48) Inja, Imam Ḇeba Kayafas ifrur aw ḇyena fa myun Yesus i.​—Yohanes 11:49-53; 18:14.

14 Kayafas iwaf isof ro roḇ insape iwan sordade sya fa sfor Yesus i. Yesus ifawi kwar rosai nari ḇekur i. Inja, fafisu inan kayam kuker manfamyan ḇyesya, iwan si fa sun sumber riḇeso. Sumber risuru suisya ma imnis kwar fa nbuk farkarkor ḇefandun kaku faro si. (Lukas 22:36-​38) Ro romfawru ya, srama fa sfor Yesus i, nane nafrur fa Petrus imsor fafayaḇa, inja pyas sumber ani ro sower ya fa ḇyukimun snon oso. (Yohanes 18:10) Ḇape, Yesus ikofen yoḇ Petrus i, ”Swower sumber ani, snar mansei ḇefnak kuker sumber nari ryo kuker sumber.” (Matius 26:52, 53) Farkarkor ḇefandun kaku rosai Yesus ḇyukifarkor manfamyan ḇyansi? Isoine, fandun fa siwaira awer ḇe dunya ine. Ine iso roi Yesus dor ro nadi ḇyena ro roḇ anya. (Wasya Yohanes 17:16.) Yahwe derer monda ḇena hak fa ipyos roi ḇenapes ḇa na.

15, 16. (a) Rariso Allah Wos Ḇyena nafnoḇek snonkaku Kristen sya fa smamunmun ḇa? (b) Rariso Yahwe myam kawasa Ḇyesya siḇesebur ro snonkaku ḇero supswan ine sya?

15 Imbesrar ḇeḇarek ro ḇar wamires Eropa ḇeḇeyap ḇepon ani, daksmai farkarkor ḇerarirya. Doḇe, ”Yamam mboi mamunmun nama nun roi ḇenapes na ḇa. Yamam snonkaku ḇemamunmun sya, ḇarpur ya simar kam. Ma ḇesesya wer sfafko. Yasmai sneprei kaku snar yafarkor ro Refo kwar Allah derer monda nari ḇeḇuk roi ḇenapes ro supswan ine. Ro fafisu swaf taun ri 25, yaḇaryas anun ine.” Manbesrar ḇeḇarek ro ḇar wamires Afrika fyadwer bom ḇyedi kuker ”[sumber] Rurya”, isoine Allah Wos Ḇyena. (Efesus 6:​17) Fafisu ine ḇyaryas anun ḇeyun aski faro snonkaku ḇerama ro er ma keret sairirya kam. Imbesrar ro Eropa dakḇe Saksi Yahwe kwar, fyarḇuk kuker manbesrar oso ḇeramaker keret dayin kaku ro randak ya. Naek srar anskoine sfadwer kakara sena kwar snaro simarisen sakso Kristus i.

16 Fararwe ḇeradinena nefandun kaku! Refoya doḇe snonkaku sya simnis soren ḇeknon ḇa ma skain kuker aski ḇa. (Yesaya 17:12; 57:20, 21; Fasasna faro Yohanes 13:1) Fararur polotik na nawyae kawasa sya, nafnai fa sḇesisyeyae, ma smamunmun. Ḇape, koma kokain kuker aski ma koḇeoser. Yahwe myam mboi kawasa ḇero supswan ine sya sḇeoser ḇa, ḇape imarisen kaku myam kawasa Ḇyesya sḇeoser.​—Wasya Zefanya 3:17.

17. (a) Ro nyan rikyor risai na kakkofenḇair nyan insama snonkaku sya sḇeoser? (b) Rosai nari kofarkor ro artikel ḇerama ya?

17 Ro artikel ine kofarkor kwar fa kakkofenḇair nyan insama snonkaku sya sḇeoser, isoine kofrur na ro nyan rikyor nane: (1) Kokyar kaku Karajan Allah iso monda nari ḇepyos kandera nakam, (2) kopok kakso awer ro fararur polotik na, ma (3) kakmamunmun awer. Imbape, roi oso isya na ḇefrur samswen ḇaḇeoser koḇena isoine mamfarfir. Ro artikel ḇerama ya, nari kofarkor nyan rariso kosawen mamfarfir, raris snonkaku Kristen ro awar randak siwara.