Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

Korower Rakrok Trompet ma Kofrur Na Ḇeri

Korower Rakrok Trompet ma Kofrur Na Ḇeri

KOKYAR kam Yahwe fyarkin ma ḇyuk ḇe kawasa Ḇyesi koine roi kofandun insama kofanam yoḇ I ro ’ras ḇepupes’ ine. (2 Tim. 3:1) Ḇape, fandun fa kosouser kam faro I pdef. Koḇukikara fafisu koḇedine kuker snonggaku Israel rofyor sro sup ḇeursḇa. Fafisu srower rakrok trompet ido, sifrur ḇeri roi oso.

Yahwe iwan Moses i, ”Wafrur trompet risuru ro kansai skam kwar. Ḇe na fa bukidor jemaat ansine fa sfanjur ma bukiḇair ḇe si fa sra.” (Bil. 10:2) Imam sya na siwuf trompet anya fa ndrok ḇesisye, nbukiḇair ḇe er Israel rosai fandun fa sifrur na. (Bil. 10:3-8) Allah kawasa Ḇyesi ḇero baboine sismai akurfasnai fa sifrur roi ḇeḇeso. Na kawos roi rikyor, ma koḇeḇair na kuker rakrok trompet ro fafisu er Israel ḇepon siwara. (1) Sor Allah kawasa Ḇyesi fa siso munara kebaktian ḇaido munara sfasos ḇese. (2) Sor mambesrar skanow fa ḇefarkin sidang insa sismai farkarkor. (3) Sor naek srar ro sidang syakam fa siso akurfasnai ḇebabo na.

SOR KO FA KOSO MUNARA KEBAKTIAN

Imam sya siwuf trompet risuru ansuya kam ido, ḇyeḇair Yahwe imarisen jemaat syakam siryur ro kedwa ḇesun ḇe tabernakel ro ḇar wamurem. (Bil. 10:3) Keret Israel syakam sirwas na ḇe fyak ma sḇarek yar tabernakel ani, na srower ḇeri rakrok ro trompet anya. Ḇeḇarek fanam kedwa ḇesun ḇe tabernakel sya na srama ḇeri fyor srower rakrok ani. Ḇape, ḇeḇarek ḇinggwan sya sfandun swaf nabor ma sasewar insama bisa sakrama. Inja, sḇarek fanam ke ḇinggwan ke, Yahwe imarisen sikam sfanjur fa srower farkarkor ḇeramuma ro I.

Baboine, kofanjur ro tabernakel wer ḇa. Mboi, Yahwe dor kokam fa koso munara kebaktian regional ḇaido munara-munara sfasos ḇese. Ro munara ḇeradirya, bisa kosmai akurfasnai ḇebabo ma wos farkin ḇefandun kaku. Yahwe kawasa Ḇyesi ḇero supswan ḇesiper sakso munara ḇemnis rarirya. Snonggaku ḇemarisen ḇeyakso sya nari sismai payamyum nabore. Sia sifrur marandan ḇinggwan kaku insama bisa sakso munara anna. Sisewar kaku fa sakso, rarirya mboi sun fainda nabor syadi.

Mboi naek srar ḇeḇarek ḇinggwan ro moḇ sifrur munara kebaktian sya ido rariso? Snar teknologi ro baboine napyum syadi wer, ine nafnoḇek si fa saksmai fainda ro munara ḇeradirya. Rya sisya ḇeri ro moḇ sifrur munara anna. Imnis raris, rofyor naek ro kantor pusat ryama ḇe kantor cabang Benin, sifrur munara oso faro rarama ḇyedine. Sḇe munara ani fa smam na kako ro Arlit, Niger, mnu ḇero Gurun Sahara. Snonggaku ri 21 sakmame, ma ḇemarisen ḇefarkor Refo sya sakso fa smam munara ani. Sḇarek ḇinggwan, mboi sḇaḇir rya sisya siryur fnoḇek snonggaku ri 44.131 ḇeso munara ine. Mambesrar oso fyas ḇo doḇe, ”Nggokofen kasumasa kukro mgoḇe munara ine fa nggakmam na ro moḇ nggoḇedi. Ine fyasnai mgoswar kaku inggo.”

SOR PENATUA SYA FA SISMAI FARKARKOR

Fyor imam sya siwuf trompet oser monda, ḇyeḇair manfarkin faro snonggaku Israel risyaran si monda na sḇefanjur ro tabernakel. (Bil. 10:4) Sro diwa insama Moses fyarkor si ma ḇyuk akurfasnai yoḇ si. Nane nafnoḇek si fa sfarkin pyum kawasa ro keret sedi. Auma oser ro manfarkin ansi ido, na swewar fa wakso ma wun fainda ro sarawrow ani ḇae.

Penatua ro baboine sima manfarkin sirya ḇa, ma sfarandows Yahwe domba ḇaido kawasa Ḇyesi mboi sḇepoik si ḇa. (1 Ptr. 5:1-3) Sisewar kaku fa smamwarek pyum naek srar ro sidang sya. Inja, na simarisen kaku fyor sor si fa saksmai farkarkor, raris Sekolah Pelayanan Kerajaan. Ro farkarkor ine, penatua sya sfarkor nyan sifrur fararur ro sidang kuker payamyum. Rarirya, penatua ma naek srar ro sidang syakam sfanam syadi faro Yahwe I. Wakso ḇaim farkarkor ani ido, na wun farkarkor ro penatua ḇeso kwar sya.

SOR FA KOSO FARKANKIN ḆEBABO

Fafisu imam sya siwuf trompet ḇo rakrok ḇyena ndrok ḇesisye, ḇyeḇair Yahwe imarisen er ansi kam sra ḇe moḇ ḇese. (Bil. 10:5, 6) Rofyor sra ḇo sun rum kruḇen sena, fandun fa sifrur na kuker payamyum. Imbape, inema fararur ḇepyan risya ḇa. Fyorno ido sino simewer sra ḇe moḇ ḇese. Kukro?

Snonggaku Israel ono skara ḇo soḇe sima sifrur marandan ḇinggwan manggenem. Ḇesesya soḇe simarisen manggun ḇa kukro sifawi ḇa na sḇarek ro moḇ oso kawan ke roḇa. Fafisu ono, sḇarek fasaw monda, ro roḇ isof ro arwo. Ono wer, sḇarek rawo ”ras risuru, paik oser ḇaido syadi”. (Bil. 9:21, 22) Rarwan rifis fandun fa sra ḇe moḇ ḇese? Syap Bilangan ram 33 doḇe er Israel sra ker isof rarwan ri 40.

Fyorno ido, er Israel sḇarek ro moḇ ḇembruk na. Sro ’moḇ ḇeba ḇeursḇa ma ḇefrur makakak’, inja na simarisen sismai moḇ ḇembruk ḇeradirya. (Ul. 1:19) Nane nafnai fa snonggaku ḇeḇeso simgak kukro skara sra wer ido, na sismai moḇ ḇepyum ḇeradiryana wer ḇa.

Fafisu siḇe simbran wer, keret ḇeḇeso fandun fa siwaf rawo swaf sena fa simbran insape simbrane. Sikam srower rakrok trompet ndrok ḇesisya anna kwar. Mboi, nari sra ḇeri kam ḇa. Rofyor siwuf randak kaku trompet fa ndrok, keret ḇeḇarek ro ḇar wamurem na simbran ḇepon. Isoine keret Yehuda, Isakhar, ma Zebulon. (Bil. 2:3-7; 10:5, 6) Ramnai, imam sya na siwuf trompet ya ḇerarwan risuru. Ine ḇyeḇair keret rikyor ḇeḇarek ro ḇar wamires fandun fa sfasos si fa simbrane. Imam sya na sifrur rarirya ker rawo keret sya simbran kam.

Fafisu fararwei naisya ro organisasi, rya samswen fa waso na. Imbude na kwara sifrur fararwei nabor manggenem. Ḇaido, woḇo fasasos sifrur ḇepon wamarisen na kwar ma sipok sfadwer awer na. Rya samswen fa ḇekaḇaḇaḇ isof waso farkankin ḇebabo anna. Imbape, kosewar fa koso na ido, nari kofawi fararwei sifrur na dun payamyum ḇe ko ma Yahwe ḇyebarakas ko.

Ro fafisu Moses ikenem ya, Yahwe fyarkin snon, bin, ma romawa riyuta fa simbranuk moḇ ḇeursḇa. Yahwe ifnoḇek ma fyarkor si ḇa ido, na sikenem kawan ḇa. Baboine, Yahwe fyarkin ko insama kombranuk rasras ḇepupes ḇesamswen ine. Yahwe nari ifnoḇek ko fa kofanam ḇe I ma syambraḇser kakyar koḇena. Inja, iḇye kada kokam kosouser pdef raris er Israel sya, srower rakrok trompet mura sifrur na ḇeri!