Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

Farkarkor 13

Moḇsa Yahwe Kyadaunwarek Au Rai?

Moḇsa Yahwe Kyadaunwarek Au Rai?

”Yahwe kyadaunwarek snonggaku ḇesouser sya.”​—MZ. 31:23, NW.

DOYA 124 Kosouser Pdef

ROI NA KOFARKOR *

1. Yesus dor ḇe Yahwe I fa fyadiren manfamyan ḇyesi snaro?

RO ROḆ papupes kankenem ḇyedi ro supswan, Yesus iswaruser manfamyan ḇyansi samswen sismai na. Iswar si, inja Yesus dor ḇe Kmari ’insa fyadirensi ro ḇarḇorya’. (Yoh. 17:14, 15) Snar Yesus fyawi fafisu kyaḇer ḇe nanggi, Setan nari syewar ker fa myun mansei ḇesyom Yahwe I. Inja, Yahwe kawasa Ḇyesi sfandun fadadiren.

2. Rosai ḇefnai fa kokyar Yahwe nari kyarem nadi koḇena?

2 Yahwe kyarem Yesus nadi ḇyena snar Iswar romawa Ḇyanine. Kofrur kaku Yahwe marisen Ḇyena ido, nari Iswar ko kako. Nari Kyarem nadi koḇena fyor kor fadadiren. Yahwe ima Kma ḇesawarwar dirya. Inja, nari kyadaunwarek ker romawa Ḇyansi. Na ifrur roi ani, snar ine faro snonsnon ḇepyum Ḇyena!

3. Rosai ḇefnai fa kofandun Yahwe kyadaunwarek ko?

3 Imnis ra ḇepon iwara, kirine kofandun syadi Yahwe kyadaunwarek ko. Setan ḇyeḇesawenbur ro nanggi kwar ”kuker masasor ḇeba kaku”. (Why. 12:12) Setan ifrur snonggaku ḇeḇeso sya fa sewayam ko ma sikyar ḇo soḇo roi sifrur nane ’nesyowi faro Allah’ (Yoh. 16:2) Ḇesesya wer ḇekyar faro Allah ḇa sya, sewayam ko snar koḇese ro snonggaku ḇero dunya inensya. Ḇape, ḇaḇewayam rosai monda kosmai nane, na komgak ḇa. Snaro Allah Wos Ḇyena doḇe Yahwe, roro Manseren koḇani Yesus i, inari ḇyuk ’samambraḇ ma iḇriwarek ko ro ḇeḇarḇorsya’. (2 Tes. 3:3) Inja, moḇsa Yahwe kyadaunwarek ko rai? Mgorama kawos roi ansuine.

YAHWE ḆYUK ḆE KO ROMAMUN ḆEBOR

4. Raris Efesus 6:13-17 ikofen na, rosai Yahwe ḇyuk ḇe koni fa kobuki nadwarek ko?

4 Yahwe ḇyuk romamun ḇebor ḇe ko fa kobukidwarek ko ro Setan roi ḇeḇarḇor ḇyena. (Wasya Efesus 6:13-17.) Romamun ḇebor anna nsambraḇ kaku ma napyum faro ko! Imboi romamun anna bisa nadwarek ko ido, na koḇepake kam na ma kopok koper na ḇa. Mgorama kawos oser-oser romamun anna ine.

5. Rosai knam ro ḇeḇoḇek sifer isoine kakaku, ma rosai ḇefnai kaku fa koḇepake na?

5 Ḇeḇoḇek sifer isoine kakaku. Ḇeḇoḇek sifer ine nfasnaiḇairo Allah Wos Ḇyena, Refo ya. Rosai ḇefnai kaku fa koḇepake na? Snar kakaku ḇero Refo na nadwarek ko ro Setan anggarkar ḇyena, snar iso ”kma ro ankarkar na kam”. (Yoh. 8:44) Ro swaf risyaran syadi danggarkar ker ma ifrowes kawasa ḇero ”supswan ḇesiper” ine kwar. (Why. 12:9) Moḇsa na koḇepake roi ḇeḇoḇek sifer anine? Koḇepake na kuker (1) kofarkor kakaku ro Yahwe I, (2) kosyom I ’kuker rur ma napnapes’, ma (3) kofrur roi ḇebor na kuker anggarkar ḇa.​—Yoh. 4:24; Ef. 4:25; Ibr. 13:18.

Ḇeḇoḇek sifer: Napnapes ḇaido kakaku ḇero Allah Wos Ḇyena

6. Rosai knam ro sansun ḇedwarek anderkor isoine kenem ḇepyum, ma rosai ḇefnai kaku fa koḇepake na?

6 Sansun ḇedwarek anderkor isoine kenem ḇepyum. Sansun ḇedwarek anderkor isoine farkankin ro Yahwe faro rosai ḇekaku ma ḇekaku ḇa na. Rosai ḇefnai kaku fa koḇepake na? Sansun ḇedwarek anderkor bisa nadwarek sordade oso barmor ḇyedi fyor dakso ro mamun ya. Rupa rairi, sansun ḇedwarek anderkor iso kenem ḇepyum bisa nadwarek kosnesna ro awyae ḇeḇyeḇa ro dunya ine. (Ams. 4:23) Yahwe imarisen koswar ma kuffarmyan I kuker sne ḇesiper. (Mat. 22:36, 37) Inja, Setan ḇyesewar fa ifrur kosnesna nasiper ḇa. Ifrur na kuker dawyae ko insama koswar roi ḇero dunya ine, roi Yahwe dayin na. (Yak. 4:4; 1 Yoh. 2:15, 16) Nyan ifrur nane, nun bon ḇa ido, nari ḇyewayam ko insama kofrur roi oso namnis kuker Yahwe farkankin Ḇyena ḇa.

Sansun ḇedwarek anderkor: Yahwe Farkankin Ḇyena

7. Moḇsa na koḇepake sansun ḇedwarek anderkor isoine kenem ḇepyum ya?

7 Koḇepake sansun ḇedwarek anderkor ine isoine kuker kosmai farkankin Yahwe faro rosai ḇekaku ma ḇekaku ḇa na ma kokenem imnis farkankin ani. (Mz. 97:10) Imbude sino sakso Yahwe farkankin Ḇyena wer ḇa snar soḇo Yahwe farkankin Ḇyena nadwarek ḇaḇemkei sena. Ḇape, ine namniso sordade oso ḇeper sansun ḇedwarek anderkor ḇyedi fyor isya ro mamun ya snar ḇyaḇir sansun ḇedwarek anderkor ani myarḇak manggenem. Inawnower bose! Faro snonggaku ḇeswar Yahwe sasoser Ḇyena nama ’nmarḇak ḇa’, mboi nbuk kankenem.​—1 Yoh. 5:3.

8. Rosai knam ro mgosower sepato isoine mgofasos fa mgobaryas?

8 Mgosower sepato isoine mgofasos fa mgobaryas. Paulus danun ḇe ko insa kosower ker sepato ani. Ine nfasnaiḇadir kofasos ko fa kobaryas angginem ḇeḇye faro Allah Karajan Ḇyedi. Rofyor kobaryas angganginem ḇeḇye ani, nari kakyar koḇena nsambraḇ. Nari kona samarawraw fyor komam Yahwe kawasa Ḇyesi ro supswan ḇesiper sisewar swaf fa sbaryas, ro moḇ sisya rona. Imnis ra, sbaryas ro moḇ sfararure, ro rumfarkor, ro rum ḇe rum, ḇaido ro moḇ sfarbabyan rona. Sḇaryas kako fafisu sra skawkowes, sifnak ḇe karyer sesi, ḇaido sfarfyar kuker snonggaku sfawi sya. Ma, sbaryas pdef fafisu sisae ro rum ḇa. Koḇaḇir komkak rawo koḇaryas wer ḇa ido, ine namnis sordade oso ḇeper sopato ḇyena fafisu isya ro mamun ya. Sordade ani wesi na neparpar. Na nafrur samswen i fa idwarek manggundi ro mamun ya, ma nari iso parenta ro ḇebukor ḇyeja ḇa.

Mgosower sepato: Mgofasos fa mgobaryas

9. Rosai ḇefnai kaku fa koḇepake adai ḇeba ani?

9 Adai ḇeba ro kakyar. Adai fyasnaiḇairo kakyar koḇena faro Yahwe I. Kokyar Yahwe nari ifrur kaku asas Ḇyena kam. Kakyar koḇena na nafnoḇek ko fa ’kofasye ikoi ḇesak nakam ro Ibirisya’. Rosai ḇefnai kaku fa koḇepake adai ḇeba ani? Snar adai ani na nadwarek ko insa kosmai anggar ro farkarkor snonggaku murtad sya ḇa ma kosanekar ḇa fyor ono sisya skoryae roi kokyar na. Adai anine ifnoḇek ko fa kopampum awyae ro snonggaku ḇesewar fa ḇefrur kombran sasar Yahwe parenta Ḇyena. Inja, rofyor kopampum awyae ro bati fararur koḇesi ḇaido ḇati ro rumfarkor fa kombran sasar Yahwe parenta Ḇyena ido, ine nfasnai kosya koḇepake adai ani. (1 Ptr. 3:15) Fyor komewer faro fararur bena ḇaḇyak ḇekaki snar nawyae ḇaḇerur koḇena ido, nfasnai kosya koḇepake adai koḇena. (Ibr. 13:5, 6) Ma koḇesewar fa kuffarmyan Yahwe I pdef fyor kosmai samswen na ido, ko kako kosya koḇepake adai koḇena.​—1 Tes. 2:2.

Adai ḇeba: Kakyar faro Yahwe ma asas-asas Ḇyena

10. Rosai knam ro roi ḇesaswo ḇukor isoine fasaspar, rosai ḇefnai kaku fa kosaswo roi ḇesaswo bukor ya?

10 Roi ḇesaswo bukor isoine fasaspar. Roi ḇesaswo ḇukor fyasnaiḇair saneraro Yahwe ḇyuk na isoine Yahwe nari imkeibur ko ro marmar ma ḇyuk sasuref ḇe snonggaku ḇefrur marisen Ḇyena. (1 Tes. 5:8; 1 Tim. 4:10; Tit. 1:1, 2) Raris roi ḇesaswo ḇukor ro sordade fyor smamun ya, saneraro Yahwe ḇyuk na nari nadwarek swaruser koḇena. Snar saneraro ani na ifnoḇek ko fa komam monda faro Allah asas Ḇyena ma komgakwarek syadi ḇa fafisu kona samswen. Moḇsa na kosaswo roi ḇesaswo ḇukor isoine fasaspar? Kuker komam mnis nyan kakara koḇena kuker Yahwe nyan kakara Ḇyena. Imnis ra, na kokyar faro arasai na ḇa, mboi kokyar faro Allah I.​—Mz. 26:2; 104:34; 1 Tim. 6:17.

Roi ḇesaswo bukor: Saneraro kankenem fyoro

11. Rosai knam ro sumber rurya, ma rosai ḇefnai kaku fa koḇepake na?

11 Sumber rurya. Sumber ine fyasnaiḇairo Allah Wos Ḇyena, Refo ya. Sumber anine na fyasnaiḇos kaku anggarkar ḇebor ma nafnoḇek snonggaku sya simkeibur farkarkor ḇesasar ma rari ḇeḇyeḇa na. (2 Kor. 10:4, 5; 2 Tim. 3:16, 17; Ibr. 4:12) Kofarkor moḇsa koḇepake sumber ine kuker kofrur farkarkor manggun koḇena ma koḇepake farkarkor kosmai ro Allah organisasi Ḇyedi. (2 Tim. 2:15) Koḇepake romamun ḇebor monda ḇa, mboi rosai wer Yahwe ḇyuk ḇe ko fa kosmai kadaun ya?

Sumber: Allah Wos Ḇyena, Refo ya

KOḆESEWAR RO MANGGUN KO ḆA

12. Rosai kofandun ya, ma rosai ḇefnai ya?

12 Ḇeḇe sordade fyoro kwar na fyawi snar ipok fa myun sordade bebor ro manggundi ḇa. Fyandun saramper ro sordade ḇesesya. Imnis rarirya, na kopok fa kosampum Setan ma ḇeso isya ro manggun ko ḇa. Kafandun naek srar sya fa sakfnoḇek ko. Yahwe ḇyuk naek srar ḇebor ro supswan ine, ma nari simarisen sifnoḇek ko.​—1 Ptr. 2:17.

13. Raris Ibrani 10:24, 25 ikofen na, payamyum rosai kosmai ro fananjur ya?

13 Nyan oser fa kosmai fafnoḇek ro naek srar sya isoine koso fananjur na. (Wasya Ibrani 10:24, 25.) Fyorno ido, kokame koḇesanekar. Fyor koḇaḇir rarya ido, fananjur na nsambraḇser ko. Kona samambraḇ fyor korower naek srar sbuk kankarem kuker sne ḇesiper. Faya ma fasasna sawos na nafrur komarisen fa kuffarmyan Yahwe I. Awawos kobena kuker naek srar fyor fananjur ḇaim ma imnai kwar nasambraḇser ko. (1 Tes. 5:14) Oso wer ido, ro fananjur, na kona aski snar kofnoḇek snonggaku ḇesesya. (Kis. 20:35; Rm. 1:11, 12) Kosmai payamyum ḇese wer ro fananjur na. Imnis ra, kosmai farkarkor fa koḇekir ro ḇaḇebaryas ma fyor kobuk farkarkor. Bisa kofarkor moḇsa koḇepake pyum Roi fa Kobukifarkor na. Inja fyor fananjur ya ḇaime, fasos pyum fasfas ḇyena. Fyor waso fananjur, wamnaf pyum. Fananjur ya imnai kwar, wafrur rosai wafarkor kwar ani. Wafrur na ido, na wakḇe ”sordade ḇeḇye ro Yesus Kristus”.​—2 Tim. 2:3.

14. Fanfnoḇek rosai kosmai wer na?

14 Kosmai fafnoḇek kako ro malaikat ḇebor ḇesambraḇ sya. Malaikat oser monda bisa ifrur roi ḇeba kaku! (Yes. 37:36) Inja, kwarapan rosai na malaikat ḇebor sya sifrur na! Snonggaku ḇaido rur ḇemabak osoḇaḇeri na myun Yahwe sordade ḇesambraḇ kaku Ḇyesi. Yahwe ima Allah Ḇesambraḇ Kaku dirya. Inja, kyadaunwarek ko ido, nari kosambraḇ syadi ro ḇesampum konsya, ma sibor raryano nari sisambraḇ ḇa. (Hak. 6:16) Kwomanen awer roi ani! Waswarepen na fyor ḇesanekar snar roi bati ro moḇ fararur ya, bati ro rumfarkor, baido karyer ḇesi sikofen ḇaido sifrur ḇe au na. Waswarepen snar wemir ḇa. Snar waso akurfasnai ro Yahwe, nari Ifnoḇek au.

YAHWE NARI KYADAUNWAREK KO ḆESYA KWAR

15. Raris Yesaya 54:15, 17 ikofen na, rosai ḇefnai fa Setan ma ḇeso isya na sipok ḇa fa sifrur fararur ḇaḇebaryas ya imnai?

15 Roi nabor nasya ḇefrur dunya Setan ḇyepoik ine sayin ko. Kakso ro polotik ma mamun ḇa. Kokofenbair ḇe snonggaku ḇesesya Allah snonsnon Ḇyedi. Kobaryas snar Allah Karajan Ḇyedi monda nari ḇebuk aski. Kokenem imnis Allah farkankin Ḇyena. Kokofenbair snar ḇepoik dunya ine iso Ibiris manḇeanggarkar ma ḇemamun. (Yoh. 8:44) Kobaryas dunya Setan ine kerower nari imkok. Setan ma ḇeso isya sayin kono nari sipok sifrur fararur ḇaḇebaryas ya imnai ḇa. Nari kosandik Yahwe pdef ro fararmyan koḇena kuker nyan nabore! Setan syambraḇ kaku raryano, ipok fa idwarek angginem ḇeḇye faro snonggaku ro supswan ḇesiper ine ḇa. Kukro Yahwe kyadaunwarek ko.​—Wasya Yesaya 54:15, 17.

16. Rosai na Yahwe ifrur faro kawasa Ḇyesi ro ras kandera ḇeba ya?

16 Kero wer, ras kandera ḇeba ya ḇyejadi. Fafisu ya, Yahwe nari kyadauwarek ko. Ḇepon ya, nari kyadaunwarek manfamyan ḇesouser Ḇyesi fafisu Idif raja-raja ḇero supswan fa smun Babilon Ḇeba, ḇaido agama ḇekakuḇa ro supswan ḇesiper ine. (Why. 17:16-18; 18:2, 4) Mura, nari kyadaunwarek kawasa Ḇyesi fafisu Myunpres bar nakam ḇero dunya Setan ro Armagedon.​—Why. 7:9, 10; 16:14, 16.

17. Kofanam pdef faro Yahwe ido, payamyum rosai na kosmai na?

17 Kofanam pdef faro Yahwe ido, Setan na ipok ifrur koḇekandera isof fyoro ḇa. Ḇoi, iso nari ḇesmai marmar isof fyoro. (Rm. 16:20) Inja, koḇepake kam romamun ḇebor Allah ḇyuk kwar ine ḇesya kwar, ma kopok fa koper na ḇa! Swewar fa wasampum Setan ma dunya ḇyedi ro manggudaw ḇa. Wakfnoḇek naek ma srar sya. Ma waso akurfasnai ro Yahwe I. Wafrur nakam ido, wakyar snar Kma koḇedi ro nanggi nari syambraḇser ma kyadaunwarek au.​—Yes. 41:10.

DOYA 149 Dow Ḇaḇemkei

^ syos 5 Refo ḇyeasas kwar nari Yahwe syambraḇser ma kyadaunwarek ko. Ro farkarkor anine, na kokarem fakfuken anskoine: Rosai ḇefnai fa kofandun Yahwe kyadaunwarek ko? Moḇsa Yahwe kyadaunwarek ko rai? Rosai na kofrur kaku ya insama kosmai fanfnoḇek ro Yahwe I?