Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

Roma Inai Babo—Mkores Nako fa Mkosampum Ibiris I

Roma Inai Babo—Mkores Nako fa Mkosampum Ibiris I

”Mkosower romamun Allah fyasos kam na, insama mkosambraḇ fa mkores nako ḇo mkosampum Ibiris ankarkar ḇyena.”​—EFESUS 6:11, nwt.

DOYA: 79, 140

1, 2. (a) Rosai ḇefnoḇek snonkaku Kristen sya fa skafyo Setan ma rur ḇemaḇak ḇyesya? (Mam sonin ro randak artikel ine.) (b) Rosai nari kofarkor na?

MANWAWAN Paulus ḇyair snonkaku Kristen sya simnis ra sordade. Koisya koro mamamun ya, ma mbroḇ koḇedi ima isnaibos kaku! Ḇape, koma komamun kuker snonkaku sya ba, ine mamamun kuker Setan ma rur ḇemaḇak ḇyesya. Sima sḇe sordade ro taun risyaran kwar, ma sḇekir kaku ro mamamun ya. Inja, rya na kosambraḇ fa kokafyo si ḇa, iba syadi wer rofyor kobabo kaker. Bape, roma inai babo sya na skafyo mbroḇ ḇesambraḇ kaku ine. Ma baboine sisya sisampum mbroḇ ansine. Mansei ḇefnoḇek si? Sismai samambraḇ ro Yahwe I. Imnis raris sordade ḇekir sya, si kako ’sisower romamun Allah fyasos kam na’ fa smamunmun kuker mbroḇ sesya.​—Wasya Efesus 6:10-12.

2 Rofyor Paulus dap wos sarḇer nane, imbude isya kyara sansun mankarmom sordade Roma sya sḇukisansun si na. (Farfyar 28:16) Ro artikel ine, nari kofarkor sarḇer ḇepyum kaku ine. Nari kofarkor kako rosai roma inai babo ḇeḇeso sya sikofen kuker roi ḇesamswen ḇekur si ma fainda sismai snar sisower Allah romamun Ḇyena kam.

Ausya swower romamun oser-oser nane ke?

”ḆEḆOḆEK SIFER ISOINE KAKAKU”

3, 4. Rariso kakaku ḇero Refo imnis ra ḇeḇoḇek ro sordade Romawi sya?

3 Wasya Efesus 6:14, nwt. Sordade Romawi sima ḇeḇoḇek sifer sena srir mankarmom rona. Ine nkadaunwarek sifer sena ma syomser sansun ḇemarḇak ḇedwarek anderkor sena. Ḇeḇoḇek ono sifrur na fa nako, inja bisa sisyas sumber ḇaido inoi oso rona. Rofyor sordade oso imbe rya myamunmun ḇo fyes nako ḇeḇoḇek ro sifer ḇyedi kwar ido, nari imkak ḇa.

Kakaku kofarkor ro Allah wos Ḇyena nkadaunwarek ko ro farkarkor ḇekaku ḇa na

4 Imnis raris ḇeḇoḇek ani, kakaku kofarkor ro Allah wos Ḇyena nkadaunwarek ko ro farkarkor ḇekaku ḇa na. (Yohanes 8:31, 32; 1 Yohanes 4:1) Ma kuker kofarkor nabor syadi Allah wos Ḇyena, nari napyan ḇe ko fa kokenem imnis raris Allah marisen Ḇyena, ḇaido kosun ”sansun ḇedwarek anderkor” koḇedi. (Mazmur 111:7, 8; 1 Yohanes 5:3) Ma, kuker komambir pyum kakaku ya, nari napyan ḇe ko fa kosampum mbroḇ koḇedi.​—1 Petrus 3:15.

5. Rosai ḇefnai fa fandun kaku kawos roi ḇekaku ya ḇesya kwar?

5 Snar kakaku ḇero Allah Wos Ḇyena nefandun kaku faro ko, inja kosouser wos ḇero Refo ma kawos kakaku ya ḇesya kwar. Wos ankarkar iso romamun ḇesrow kaku fa Setan ḇyukifrowes ko. Rofyor kankar ido, kofrur samswen mankunko ma snonkaku ḇerower konsya. (Yohanes 8:44) Konapes ḇa kaker, ḇape kankarkar awer. (Efesus 4:25) Ine napyan ḇa. Abigail, ḇeumur 18, doḇe, ”Rofyor kawos roi ḇekaku ido, na kosmai roi noḇa, ma rofyor kankar ido, nari kosmai samswen oḇa.” Inja, rosai ḇefnai fa Abigail ikofen roi ḇekaku ḇesya kwar? Doḇe, ”Rofyor yawos roi ḇekaku, sneri isren ro Yahwe ḇarpon Ḇyedi. Sinan ayesu ma bati yesya sikyar faro aya.” Victoria, ḇeumur 23, dobe, ”Rofyor kawos roi ḇekaku ma kawoswarek kakyar koḇena, imbude na skoryae ko. Ḇape, fainda ya nabor kaku: Na kokyar mankunko, kofanam syadi ḇe Yahwe I, ma snonkaku ḇeswar ko nari sesyowi ko.” Inja, fandun fa kosower ḇeḇoḇek sifer isoine kawos roi ḇekaku ya ḇesya kwar.

Ḇeḇoḇek sifer isoine kakaku (Mam paragraf 3-5)

”SANSUN ḆEDWAREK ANDERKOR ISOINE KENEM ḆEPYUM”

6, 7. Rosai ḇefnai fa Yahwe farkankin Ḇyena kuker kenem ḇepyum imnis ra sansun ḇedwarek anderkor?

6 Sansun ḇedwarek anderkor ro sordade Romawi oso sifrur na ro mankarmom ḇo spanepen na fa nasrow kuker anderkor ḇyedi. Mankarmom ḇemun-mun anna siyawekepen yawyawer na kuker gomora sifrur ro logam ma kabrai kif. Erdai ḇyesuya kako sidwarek na kuker roi ine. Kakuḇae, na sansun ani nafrur fa sordade ani jadi fa iwai mnis baken ḇyeja ḇa. Inja, fandun fa myam pyum insama sansun ro mankarmom ani isapi bur baken ḇyeja ḇa. Ḇape, rofyor syun na ido, na nadwarek barmor ma ḇar-ḇar ḇesena ro sumber ḇesar ma ikoi na!

Kona samambraḇ oḇa fa koḇukidwarek kosnesna

7 Yahwe farkankin ḇenapes Ḇyena nkadaunwarek ”kosnesna” ḇaido kenem koḇena ḇesiper imnis ra sansun ḇedwarek anderkor ani. (Amsal 4:23) Sordade oso na fyadwer mankarmom sifrur fa nadwarek anderkor ḇyeja kuker logam ḇefamfnom ḇa. Rarirya kako, na kofadwer Yahwe farkankin Ḇyena kuker kakara mankun koḇena ḇa. Kona samambraḇ oḇa fa koḇukidwarek kosnesna. (Amsal 3:5, 6) Iso ḇefnai fandun fa komam pyum ker ”sansun ḇedwarek anderkor” koḇena isya kyadaunwarek sne koḇena kaker ke roḇa.

8. Rosai ḇefnai fandun fa kosouser Yahwe farkankin Ḇyena?

8 Ro swaf oso ḇaḇir Yahwe farkankin Ḇyena nmarḇak ḇaido nafrur fa wasmai ḇaḇemkei oḇa ke? Daniel, ḇyeumur 21, doḇe, ”Guru ma bati ayesya sanonef aya snaro yasouser Yahwe farkankin Ḇyena. Fafisuya, yaḇeḇirḇar ma yasmai samswen kaku.” Ro fafisu ine moḇsa ḇyaḇir rai? Doḇe, ”Fyoro mura yafawi pyum fainda yasmai snaro yasouser Yahwe farkankin Ḇyena. Bati ayesya sia sisya san narkoba, sia sisasyar si ro rumfarkor. Yamam si ido, yaswar si snar roi sifrur nane. Yahwe kyadaun kaku ko.” Madison, ḇyeumur 15, doḇe, ”Yafaḇri kaku fa yasouser pdef faro Yahwe farkankin Ḇyena ma yasowanan bati ayesya ḇa.” Inja, rosai ifrur ya? ”Yaswarepen ker ayama yafrur sren Yahwe snonsnon Ḇyedi, ma fafrowes yasmai nane ndramuma ro Setan i. Yamarisen kaku snaro yakrenbur roi anna.”

Sansun ḇedwarek anderkor isoine kenem ḇepyum (Mam paragraf 6-8)

”MKOSOWER SEPATO ISOINE MKOFASOS FA MKOḆARYAS ANKANKINEM ḆEḆYE KUKER ASKI YA”

9-11. (a) Sepato snonkaku Kristen sisower na kyur ḇe rosairirya? (b) Rosai ḇefnoḇek ko insama komkak ḇa rofyor koḇaryas?

9 Wasya Efesus 6:15, nwt. Sordade Romawi oso nari rya myamunmun ḇa rofyor syower sepato oḇa. Sepato nane nako kaku snar sifrur na fa nesyos-syos rikyor. Mboi sepato nane myanan kako, inja sordade ḇesower na nari imbran ḇo imkak ḇa ma ryosdis ḇa.

10 Sordade Rowawi ine sepato ḇyena nafrur fa ismai payamyum ro mamamun, ḇape sepato kosower na nkurfasna ḇe roi na ḇefnoḇek ko fa ’koḇaryas ankankinem ḇeḇye kuker aski ya.” (Yesaya 52:7; Roma 10:15) Bape fafisu ono, kofandun ḇaḇeḇri ḇeba kaku rofyor koḇaryas. Naek oso ḇenir ḇe Bo, umur ḇyeja taun ri 20, doḇe, ”Yamkak fa yaḇaryas ḇe bati yedi ro rumfarkor. Ine snaro yamai kaku. Ḇape yakara ipyum ya yamkak awer. Kirine yamarisen kaku yaḇaryas ḇe bati yedi ro rumfarkor.”

11 Roma inai babo ḇebor sya simkak ḇaḇeri rofyor sḇaryas snar sifrur fasasos kwar. Au ido moḇsa wakfrur fasasos rai? Julia, ḇyeumur taun ri 16, doḇe, ”Yun syap ro inoken ayedi, ma yarower fyor bati ayesya sfawar roi skara ma kakakyar sena. Ramnai, yakara rosai na yaḇukifnoḇek si. Snar yafrur fasasos kwar, inja napyan ḇe aya fa yakofenḇair rosai ḇeyun fainda faro si.” Makenzie, ḇyeumur taun ri 23, doḇe, ”Rofyor kofasnai sawarwar ma korower pyum bati koḇesya roi sfawar na ido, nari napyan fa kofawi samswen rosai ḇekur si. Yawasya kam roi ḇebor sfasos faro roma inai babo sya. Fainda ya, bisa yafasnaiḇair mnuk ḇaido roi ḇero jw.org na ḇefnoḇek bati yedi.” Kofrur fasasos ḇepyum rofyor koḇaryas ḇaime, ima imnis ra kosower ”sepato” ḇesrow kuker wemin koḇena.

Mkosower sepato isoine mkofasos fa mkoḇaryas (Mam paragraf 9-11)

”ADAI ḆEBA ISOINE KAKYAR”

12, 13. Rosaiso ”ikoi ḇesak” oso ḇerama ro Setan i?

12 Wasya Efesus 6:16. Fafisu ono, sordade Romawi oso na dun adai ḇeba oso fa ḇyukidwarek erdai ḇyesuya isof ro wepur ḇyedi kako. Ine nadwarek i ro sumber, bom, ma ikoi.

13 ”Ikoi ḇesak” oso Setan ḇyukimun Au iso farkarkor ḇekaku ḇa kuker Yahwe I. Setan imarisen insama ḇaḇir Yahwe iswar ḇaido fyandun Au ḇa. Ida, ḇyeumur 19, doḇe, ”Randak ya, yaḇaḇir rya yaḇinkwan ro Yahwe I ma imewer ḇyebati kuker aya wer.” Rosai ifrur ya? ”Snar yaso fananjur, kakyar yedi syambraḇ. Randak ya, yaso fananjur ya monda, mboi yaḇuk kankarem oḇa, yakara na simewer srower kankarem ayena. Ḇape kirine, yafur fasasos ḇepon resari insape yaso fananjur, ma yaḇensewar fa yakḇuk kankarem kali risuru ḇaido kyor. Yafrur radinema napyan ḇa, ḇape yamarisen. Naek srar sya kako sḇuk wos ḇeyun samambraḇ ḇe aya. Fafisu fananjur ya imnai, yaḇaḇir Yahwe iswar kaku aya.”

14. Farkarkor rosai kosmai ro roi ḇekur Ida i?

14 Adai ro sordade oso, baba ma kawanwan ya namnis. Ḇape, raris kofarkor kuker rosai ḇekur Ida i, kakyar koḇena nari nsambraḇ ke roḇa, ine ndramuma ro mankunko. Koiso ḇekinfir ya. (Matius 14:31; 2 Tesalonika 1:3) Inja, fandun fa kosambraḇser kakyar koḇena ḇesya kwar!

Adai ḇeba isoine kakyar (Mam paragraf 12-14)

”ROI ḆESASWO ḆUKOR ISOINE FASASPAR”

15, 16. Rariso saneraro koḇena imnis raris roi ḇesaswo ḇukor?

15 Wasya Efesus 6:17, nwt. Sordade Romawi oso na isaswo roi fa ḇyukidwarek ḇukor, sasukor, ma mka ḇyedi. Fafisu ono, roi ḇesaswo ro ḇukor ani nya roi oso fa ḇyukidufepen na insama napyan fa dun farma na.

16 Imnis ra roi ḇesaswo ḇedwarek sordade oso akuk ḇyena, rarirya kako ”saneraro fasaspar” kyadaunwarek kakara koḇena. (1 Tesalonika 5:8, nwt; Amsal 3:21) Snaro kona kakyar, inja komam monda faro Allah asas Ḇyena ma kosusu ḇa rofyor kosmai samswen. (Mazmur 27:1, 14; Farfyar 24:15) Ḇape, insama saneraro ani nkadaunwarek ko, fandun fa nasnai kaku ro swaruser koḇena. Kun farma na monda ḇa ḇoi kosaswo na raris ”roi ḇesaswo” ḇukor koḇena!

17, 18. (a) Rariso Setan ifrowes ko fa korir roi ḇesaswo ḇukor koḇena? (b) Rariso kofasnai Setan jadi fa ifrowes ko ḇa?

17 Setan na ifrowes ko fa korir roi ḇesaswo ḇukor koḇena. Kokarapan rariso ḇyensewar fa ifrowes Yesus i. Setan ifawi Yesus iso nari ḇepoik faro snonkaku sya. Ḇape, randak ya nari ḇyekandera ma imar. Ramnai, iwaf isof Yahwe ikanow i ḇe Raja. Inja, Setan ifrowes Yesus i fa ḇyepoik ḇe Raja ro fafisuya ḇeri. Setan ḇyeasas faro i ḇo doḇe rofyor isyom i kali oser monda ido, nari ḇyepoik ḇeri be Raja faro supswan. (Lukas 4:5-7) Setan ifawi kako Yahwe ḇyeasas nari ḇyuk barakas ḇepyum faro ko ro dunya babo. Fandun fa kowaf asas anna ndarirya, ḇape kirine kosmai kaker samswen nabore. Setan ifrowes ko fa kona payamyum ro kankenem koḇena ro fafisu ine ḇeri. Imarisen insama kofandun mankunko monda ma kosewar ḇepon Karajan Allah ḇa.​—Matius 6:31-33.

18 Roma inai babo Kristen ḇebor sya jadi fa Setan ifrowes si ḇa. Raris Kiana, ḇyeumur 20, doḇe, ”Yafawi Karajan Allah iso na ḇepyos kandera koḇena kam.” Rariso saneraro ani nadif swaruser ma kankenem ḇyedi rai? Ine nafnoḇek i fa ifawi roi ḇebor ḇero dunya ine, nama nakain fyoro ḇa. Inja, Kiana ḇyuk kankenem ḇyedi ḇesiper fa ifarmyan ḇe Yahwe I ro isewar marisen mankun ḇyena.

Roi ḇesaswo ḇukor isoine fasaspar (Mam paragraf 15-18)

”SUMBER RURYA ISOINE ALLAH WOS ḆYENA”

19, 20. Rariso na kokir syadi fa koḇuk Refoya rai?

19 Sordade Romawi sya ro ras ḇe ras sḇuk ker sumber ro mamamun na. Sumber ani kawanwan ḇyeja sentimeter ri 50. Sḇekir fa suf na snaro ras ḇe ras sfarkor nyan moḇsa sḇukimamun rai.

20 Manwawan Paulus doḇe Refo ine imnis raris sumber Yahwe ḇyuk ḇe ko. Ḇape, fandun fa kofarkor nyan rariso kokir syadi fa koḇuk Refo ine fa kawoswarek kakyar koḇena ḇaido kofadwer nyan kakara koḇena. (2 Korintus 10:4, 5; 2 Timotius 2:15) Rariso na kokir syadi rai? Sebastian, ḇyeumur 21, doḇe, ”Rofyor yawasya Refoya ramnai, yafas mnuk oso ro fasal na oser oser. Yafrur syos-syos ro mnuk-mnuk yamarisen na. Ine nafrur fa yafawi pyum Yahwe kakara Ḇyena.” Daniel, ḇeḇeyap ro ḇepon ani, ikofen wer, ”Fafisu yawasya Refoya, yasewar mnuk-mnuk nari ḇefnoḇek snonkaku yasrow ro ḇaḇeḇaryas sya. Inja, fyor smam kofasnai raryaḇ rofyor koḇuk farkarkor ro Refoya fa kofnoḇek si ido, nari simarisen srower pyum ko.”

Sumber rurya (Mam paragraf 19-20)

21. Rosai ḇefnai fa komkak awer faro Setan ma rur ḇemaḇak sya?

21 Imnis raris roma inai babo ḇeḇeyap ro artikel ine, kopok fa komkak faro Setan ma rur ḇemaḇak sya ḇa. Kakuḇae, sima sisambraḇ kaku, ḇape Yahwe syambraḇ syadi ro si. Ma si kako nari sikenem pdef ḇa. Ro swaf Ḇaḇepapoik Taun Syaran Oser Kristus ḇyedi, nari seḇewankai ma jadi fa sawninyan snonkaku sya ḇa. Ramnai, na sisya werḇa. (Fasasna 20:1-3, 7-10) Komambir kwar mbroḇ koḇedi, aw sena, ma rosai sisewar na. Kuker fafnoḇek ro Yahwe I, na kores nako fa kosampum Ibiris i!