Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

Raja Risuru Ḇefamfaḇri ro Awar Ḇepupes

Raja Risuru Ḇefamfaḇri ro Awar Ḇepupes

Ḇardadi ḇero sonin ine nfasnaiḇair sarisa ḇejadi ro swaf oso. Nane kam nfasnai kaku koisya kokenem ro ”awar ḇepupes” kwar.​—Dan. 12:4.

  • Mnuk: Why. 11:7; 12:13, 17; 13:1-8, 12

    Ḇardadi: ’Aiwan ḇeyan ḇepek’ ḇyepoik snonggaku ro supswan ro swaf taun ri 3.000 syadi kwar. Ro awar ḇepupes, bukor ḇefik ḇyepar. Mura, bruri iprei kaḇer ma ”sup nakam” siso aiwan ani. Roro aiwan ani, Setan ”ḇye embroḇ romawa ḇese ro bin ani”.

    Ndarirya: Fabruḇ Ḇeba ro awar Nuh imnai raposa, insape pamarenta snonggaku ḇepampum Yahwe I sisya. Taun ri 3.000 nande mura, fafisu Mamun Dunya I, Karajan Inggris pamarenta ḇyeja dores nako ḇa. Syambraḇ kaḇer fyor Amerika Serikat isaramper i. Ḇepon syadi ro awar ḇepupes, Setan ḇye pamarenta ro supswan nakam fa sewayam Allah kawasa Ḇyesi.

  • Mnuk: Dan. 11:25-45

    Ḇardadi: Raja ḇar wambrur ma raja ḇar wamires sufamfaḇri ro awar ḇepupes.

    Ndarirya: Jerman ma Inggris-Amerika sufamfaḇri. Ro taun 1945 ya, Uni Soviet ma ḇesowarpu i sya sḇe raja ḇar wambrur. Ro taun 1991, Uni Soviet isapi, mura Rusia ma ḇesowarpu i sya sḇepoik fadwer i ḇe raja ḇar wambrur.

  • Mnuk: Yes. 61:1; Mal. 3:1; Luk. 4:18

    Ḇardadi: Yahwe iwan ”manwawan” fa ”fyasos nyan” fyor Karajan Mesias dores ḇaim. ”Manwawan” anine ’ḇyaryas angginem ḇepyum faro snonggaku ḇesaḇarar’.

    Ndarirya: Ro taun 1870 ḇebo, Naek C. T. Russell ma bati ḇyesi siryaḇ sfarkor Refo fa sikofenḇair kakaku ḇero dori na. Ro taun 1881, sifawi kaku Allah kawasa Ḇyesi fandun fa sra sḇaryas. Sifrur syap ”Sisewar manḇaryas ri 1.000” ma ”Sismai Ramrem fa Sḇaryas”, mura sirwas na.

  • Mnuk: Mat. 13:24-30, 36-43

    Ḇardadi: Snon oso kyekef gandum mor ro yaf ḇyedi. Mura, mbroḇ oso dakkekef ampyampumber mor ro yaf ani. Ampyampumber sisur fa skawef gandum ansi. Ro fafisu afuf ya, na spas ampyampumber bur gandum sya.

    Ndarirya: Ro taun 1870 ḇebo, nasnaibos kaku snonggaku Kristen ḇekaku siḇese ro ḇekaku ḇa sya. Ro awar ḇepupes, siryur snonggaku Kristen ḇekaku ro sidang fa sibur snonggaku Kristen ḇekaku ḇa sya.

  • Mnuk: Dan. 2:31-33, 41-43

    Ḇardadi: Amfyanir oso sifrur ro brawen, sarak, kansai, ma manggarmom. Ḇar wapirew ḇe wempin ro manggarmom saprop ḇerik.

    Ndarirya: Saprop ḇerik kyur ḇe kawasa ro baḇ Inggris ma Amerika Serikat, ḇepampum ḇaḇepapoik suḇena. Kawasa ansine sifrur fa pamarenta ansuya supok fa sumbran papoik suḇena ḇa.

  • Mnuk: Mat. 13:30; 24:14, 45; 28:19, 20

    Ḇardadi: ”Gandum” seḇeryur fa sisun si ḇe ”sayar” ma women ḇesouser ma ḇefawinanem skur si fa smamwarek Allah kawasa Ḇyesi. Fararur ḇaḇeḇaryas abar ḇepyum Karajan, sifrur na ro supswan ine ḇesiper.

    Ndarirya: Ro taun 1919, women ḇesouser ansine skur si fa smamwarek Allah kawasa Ḇyesi. Ro fafisu ya, Siswa-Siswa Alkitab sifrur syadi fararur ḇaḇeḇaryas ya. Baboine, Saksi Yahwe sḇaryas ro sup ḇeba ri 200 syadi. Sifrur syap ma vidio ḇeknam ro Refo nasyadi ro wos ri 1.000 kwar.

  • Mnuk: Dan. 12:11; Why. 13:11, 14, 15

    Ḇardadi: Aiwan ḇeyan ḇepek ḇena knapur risuru iwan kawasa ḇero supswan ’fa sifrur amfyanir oso faro aiwan ḇeyan ḇepek ani’, ma ”ḇyuk kankenem faro amfyanir ani”.

    Ndarirya: Kuasa Dunya Inggris-Amerika suiso ḇekara ḇepon fa sufrur Liga Bangsa-Bangsa. Er-er ḇese saksaramper organisasi ine. Ro taun 1926 isof ro 1933, raja ḇar wambrur daksun ro LBB kako. Karajan Allah monda nari ḇeyun aski ro supswan ine kurḇei snonggaku sya sikyar LBB ine iso nari ḇeyun aski ro supswan ine. Snonggaku sya sikyar PBB kako iso na ḇefrur roi ine.

  • Mnuk: Dan. 8:23, 24

    Ḇardadi: Raja ḇemam samsam ”ifnai farmakakok ḇeba kaku”.

    Ndarirya: Kuasa Dunya Inggris-Amerika myun snonggaku ḇebor ma kyakok moḇ nabor. Imnis raris, fafisu Mamun Dunya II, Amerika Serikat isawen bom atom ro sup ḇembroḇ Inggris-Amerika. Nafnai farmakakok ḇeba kaku raris ḇeḇejadi ḇepon ḇaim.

  • Mnuk: Dan. 11:31; Why. 17:3, 7-11

    Ḇardadi: ”Aiwan [ḇeyan ḇepek] ḇerik ḇesak” ḇena knapur risamfur ḇesasyar ro munaiḇui iso raja ḇewar. Rofyor Daniel dap ”roi ḇefrur ayin ḇeyun ḇe farmakakok”, kyur ḇe raja ine.

    Ndarirya: Fafisu Mamun Dunya II, Liga Bangsa-Bangsa jadi fa ifrur roi oḇa. Mamun anya raposa, sḇawes PBB wer. Raris PBB ya, sisandik kako LBB, roi ḇesyus fa sḇuk ḇe Karajan Allah monda. PBB nari myun agama na.

  • Mnuk: 1 Tes. 5:3; Why. 17:16

    Ḇardadi: Er-er sya sikofen ’aski ma payamyum’, ma ”knapur risamfur” ma ”aiwan [ḇeyan ḇepek] ḇerik ḇesak” smunbos ”[bin] ḇefrur farḇuk” ani. Ramnai, er-er sya seḇemunpres.

    Ndarirya: Er-er sya nari soḇe sun aski ma payamyum ro supswan ine kwar. Ramnai, er-er ḇesaramper PBB nari skakok agama ḇekaku ḇa nakam. Inema randak ro swaf kandera ḇeḇa ya. Kandera ḇeba nari imnai rofyor Yesus myunpres roi ḇedawer ro Setan dunya ḇyedi.

  • Mnuk: Yeh. 38:11, 14-17; Mat. 24:31

    Ḇardadi: Gog isun ḇe moḇ Allah kawasa Ḇyesi sisya ro ya. Mura, malaikat sya siryur ’snonggaku Allah kyinfir kwar sya’.

    Ndarirya: Raja ḇar wambrur fnoḇek pamarenta ḇesya kaker ro supswan ine seoser fa siḇe smun Allah kawasa Ḇyesi. Fyoro ḇa imbe sḇerak fa smun, ḇesmai ramrem sya nari sek fa seḇeryur ro nanggi.

  • Mnuk: Yeh. 38:18-23; Dan. 2:34, 35, 44, 45; Why. 6:2; 16:14, 16; 17:14; 19:20

    Ḇardadi: ’Ḇeyek kuda ḇepyoper’ kyafyo mbroḇ ḇyesi fyor kyakok Gog ma sordade ḇyesi fa sibro. ”Aiwan [ḇeyan ḇepek] ḇerik ḇesak” sisawen si ro ”soren for”, ma karui oso iplam amfyanir ḇeba ani.

    Ndarirya: Yesus ḇyepoik ḇe Raja ro Karajan Allah. Nari ryama fa fyaspar Allah kawasa Ḇyesi. Mura, Yesus fnoḇek 144.000 ḇepoik kayam kuker i ma sordade ro malaikat sya, nari skakok polotik nakam ḇero Setan dunya ḇyedine.