Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

FARKARKOR 19

Snonggaku Ḇeswar Yahwe Sasoser Ḇyena Nari Kyarkar Ḇa

Snonggaku Ḇeswar Yahwe Sasoser Ḇyena Nari Kyarkar Ḇa

”Snonggaku ḇeswar sasoser Bedi na sismai aski ḇeba kaku; roi oso ḇaḇeri na ḇefrur fa skarkar.”​MZ. 119:165.

DOYA 122 Kores Sambraḇ, ma Kodworen!

ROI NA KOFARKOR *

1-2. Rosai manfasfas oso ikofen na, ma rosai nari kawos ro farkarkor inera?

BABOINE snonggaku riyuta soḇe sikyar faro Yesus i. Mboi simewer sifrur rosai fyarkor na. (2 Tim. 4:3, 4) Manfasfas isya ikofen radine, ”Ro fafisu koḇedi snonggaku oso isya imnis ra Yesus, ḇeyawos imnis i ro randak ya . . . , nari kopampum ikako raris snonggaku ḇepampum Yesus ro taun syaran risuru naiwara sya ke?  . . . Imbude nari kakfrur radirya ḇae.”

2 Ro abad randak, snonggaku ḇebor srower farkarkor Yesus byuk kwar na ma smam ifrur mujisat nabor. Ḇape simewer sikyar indi. Kukro? Ro farkarkor ḇepon ya, kawos roi rifyak ḇefrur snonggaku skarkar kuker rosai ikofen ma ifrur na. Ro farkarkor ine kawos roi ḇese rifyak wer. Nari kawos kako rosai ḇefnai fa snonggaku ro baboine spampum Yesus manfamyan ḇyesi ma rosai fandun kaku fa kofrur na insama kokarkar ḇa.

(1) YESUS MYAMFARFIR SNONGGAKU SYA ḆA

Snonggaku ḇebor skarkar kukro Yesus ḇyebati kuker snonggaku smam ḇe ’snonggaku ḇesasar’. Rariso roi ḇeraryana nafrur snonggaku ḇebor ro baboine sya skarkar? (Mam syos ḇe 3) *

3. Rosai ḇefrur snonggaku riḇeso sya skurpum Yesus i?

3 Fyor Yesus isya ro supswan, imarisen ḇyebati kuker snonggaku sarirya kam. Danan kuker snonggaku ḇekayan ma ḇena papoik sya, ḇape dakḇebati kuker snonggaku ḇesabarar ma smamkyof sya kako. Oso wer ido, fyasnai sawarwar faro snonggaku smam ḇe ’snonggaku ḇesasar’. Ro Yesus ifrur anna nafrur snonggaku ḇeararer ḇeḇeso skurpum i. Sifuken faro Yesus manfamyan ḇyesi, ”Snaro mkanan fnoḇek snonkaku ḇeyor som ma kawasa sasar?” Yesus kyarem faro si, ”Snonkaku ḇeprei sya sefandun ḇena monsya ḇa, mboi ḇedof sya kada; Yaramuma insa yor snonkaku ḇenapes sya ḇa, mboi snonkaku ḇesasar, insa simbror.”—Luk. 5:29-32.

4. Rosai ḇefnai fa snonggaku Yahudi sya sipok skandor awer rofyor snonggaku ḇebor skurpum Yesus i?

4 Rosai Syap-Syap Ibrani ḇyardi kwar na? Taun syaran utin naiwara fyor Mesias ryama ḇaim, nabi Yesaya ḇyardi kwar nari spampum Mesias i ro dunya ine. Ḇardadi ani ikofen, ”Skoryae i, ma snonggaku sya sbinggwanburi . . . Mgasi ḇyena rya siyokefbur inggo. Skoryae i, ma mgomam ima fyandun ḇa.” (Yes. 53:3) Imnis ḇardadi ani, snonggaku nari sbinggwanbur Mesias i. Inja, snonggaku Yahudi ro abad randak ya sipok skandor awer rofyor snonggaku ḇebor skurpum Yesus i.

5. Rariso snonggaku ḇebor smam Yesus manfamyan Ḇyesi rai?

5 Snonggaku ḇero baboine sya skarkar snaro roi ḇemnis kako ke? Imbo. Manfarkin agama ḇebor simarisen kaku fyor sismai snonggaku ḇena nasan, ḇekayan, ma ḇepande ro dunya ine. Ḇoi snonggaku ansine sifrur roi Allah dayin na. Ḇape, rariso manfarkin agama ansi smam Yahwe kawasa Ḇyesi ḇefarmyan kuker raryaḇ ma ḇeso Yahwe sasoser Ḇyena sya? Manfarkin ansya smamkyur Yahwe kawasa Ḇyesi kukro dunya ine skara sima sefandun kaku ḇa. Raris Paulus ikofen na, Allah kyinfir snonggaku smamkyur ro dunya ine. (1 Kor. 1:26-29) Ḇape, moḇ Yahwe myam kawasa Ḇyesi iḇese kuker dunya myam si raya. Yahwe ima myam manfamyan ḇesouser Ḇyesi kam semaeja kaku.

6. Rosai Yesus ikofen ro Matius 11:25, 26, ma moḇsa kakmam raris Yesus i rai?

6 Rosai na kofrur kaku na insamaido kokarkar ḇa? (Wasya Matius 11:25, 26.) Mamam ro dunya ine faro Allah kawasa Ḇyesi nawyae awer ko. Koswarepen Yahwe kyinfir monda snonggaku ḇena sne ḇerun fa sifrur marisen Ḇyena. (Mz. 138:6) Kwarauser kako rosai monda Yahwe ifrur kwar roro kawasa Ḇyesi, rosai dunya ine skara ḇe ḇefawawi ḇa.

(2) YESUS FYASNAIBOS FARKARKOR ḆESASAR NA

7. Rosai ḇefnai fa Yesus dap Farisi sya ḇe snonggaku ḇemarares, ma rosai manfamyan ḇyesi sifuken faro i?

7 Yesus kuker makak ḇa dawosbos manfarkin agama ḇemarares sya kukro sbuk farkarkor kuker nyan ḇesasar fa sisyom Yahwe I. Imnis ra, fyasnaibos kaku ḇaḇemarares snonggaku Farisi sena, ḇeḇefandun manggun nyan ḇekaku siban siḇrasna syadibur smam payamyum ro sinan sesya. (Mat. 15:1-11) Imbude Yesus manfamyan ḇyesi skandor rofyor srower Yesus wos ḇyena faro snonggaku Farisi sya. Sifuken faro Yesus i, ”Wafawi kwarke wos wakofen na nekarui ḇekarkar faro Farisi ansi? Yesus kyarem faro si, ”Rokaker Kma yedi ro boiyas kyerḇa na, nari neḇepas kuker rares ḇyena kam. Mkomam monda si. Si snonkaku ḇepraf ḇekfin ḇepraf sya. Rofyor snon ḇepraf oso ikfin min ḇepraf oso, nari susapi ro der.” (Mat. 15:12-14) Inja, manfarkin agama simsor rofyor srower Yesus wos ḇyena raryano, imgak ḇa fa ikofen rosai ḇekaku na.

8. Rariso Yesus fyasnaiḇadir Allah imarisen faro agama nakam ḇa rai?

8 Yesus fyasnai kako snonggaku sya snar manfarkin agama sya sbuk farkarkor ḇesasar. Ikofen ḇa Allah imarisen faro agama nakam. Ḇape, doḇe snonggaku ḇebor sya sisya simbran ro nyan ḇemkei ḇeyun ḇe marmari ḇoi ḇebor ḇaḇeri ḇesya ro nyan ḇemkei ḇa ḇeyun faro kankenem ya. (Mat. 7:13, 14) Yesus ikofen kako snonggaku ono sisya soḇe sifarmyan ḇe Allah ḇoi kaku rarirya ḇa. Byuk swarapepen ḇo doḇe, ”Mkoḇesasor mko ro nabi-nabi sararer, ḇerama faro mko ḇefrur farari domba, ḇape kaku ḇeri sikada randip arḇur ḇermomen. Nari mkomam bir si ro bon sena.”​—Mat. 7:15-20.

Snonggaku ḇebor skarkar kukro Yesus fyasnaibos farkarkor ma roi ḇesasar manfarkin agama sifrur anna. Rariso roi ḇeraryana nafrur snonggaku ḇebor ro baboine sya skarkar? (Mam syos ḇe 9) *

9. Farkarkor ḇesasar riḇeso risai Yesus fyasnaibos na?

9 Rosai Syap-Syap Ibrani ḇyardi kwar na? Refo ḇyardi snar raryaḇ faro Yahwe rum Ḇyedi nari nasnai ro Mesias manggundi. (Mz. 69:9; Yoh. 2:14-17) Naiso ḇefrur Yesus imgak ḇa fa fyasnaibos farkarkor ma roi ḇesasar manfarkin agama sifrur anna. Imnis ra, snonggaku Farisi sikyar fyor snonggaku oso imar rur ḇyedi isya ikenem kaker. Ḇape, Yesus doḇe snonggaku ḇemar ani isya denef. (Yoh. 11:11) Snonggaku Saduki sikyar faro kaḇakḇok ḇa. Ḇape, Yesus ḇyawes bati ḇyedi, Lazarus i. (Yoh. 11:43, 44; Kis. 23:8) Snonggaku Farisi sya sfarkor snonggaku sya ḇo soḇe kankenem koḇena Allah dap kwar na. Imbape, Yesus fyarkor snar koiso ḇekinfir imbe kofarmyan ḇe Allah ke roḇa.​—Mat. 11:28.

10. Rosai ḇefrur snonggaku ḇebor skarkar kuker rosai kobukifarkor si na?

10 Snonggaku ḇero baboine sya skarkar snaro roi ḇemnis kako ke? Imbo. Snonggaku ḇebor skarkar kukro kobuk Refo ya ḇa fyasnaibos farkarkor riḇeso ḇesasar ro agama na. Manfarkin agama sfarkor snar Allah myun snonggaku ḇeḇarḇor ro for ḇembrer ḇa. Sfarkor na fa nafrur makak snonggaku insama sisouser si. Ḇape Yahwe kawasa Ḇyesi sisyom Allah ḇesaswar, ryani sifnoḇek snonggaku sya fa sfawi pyum farkarkor anna nggaku ḇa. Oso wer ido, manfarkin agama sya sfarkor snar snonggaku oso imar ido, rur ḇyedi ikenem kaker. Fama, kofasnai kaku ḇe si snar farkarkor nane neknam ro Refo ḇa. Farkarkor anna nggaku ido kofandun kaḇakḇok ya ḇa. Agama ḇebor kako sakfarkor snar kankenem koḇena Allah dap kwar na. Ḇape, kofarkor si snar snonggaku oser-oser sismai ḇaḇemkei fa skinfir ma siḇe sifarmyan ḇe Allah ke roḇa. Rosai manfarkin agama sikofenna rofyor kofasnaibos farkarkor sena nsasar? Ḇebor sya simsor kaku!

11. Raris Yesus wos ḇyena ḇero Yohanes 8:45-47, rosai Allah imarisen ro kawasa Ḇyesi?

11 Rosai na kofrur kaku na insamaido kokarkar ḇa? Allah imarisen insama kawasa Ḇyesi ’sayin roi ḇeḇarḇor na’ ma ’simarisen ḇaḇenapnapes ya’, raris Yesus i. (Rm. 12:9; Ibr. 1:9) Koswar kakaku ya ido, nari kosouser kaku Allah wos Ḇyena. (Wasya Yohanes 8:45-47.) Na kofrur roi ḇemnis kuker Refo fyarkor na ḇa.​—Yoh. 8:44.

(3) YESUS IMAR RARIS SNON ḆEḆARḆOR OSO

Snonggaku ḇebor skarkar kukro Yesus imar ro ai kandera ya. Rariso roi ḇeraryana nafrur snonggaku ḇebor ro baboine sya skarkar? (Mam syos ḇe 12) *

12. Rosai ḇefnai fa Yesus imar ro ai kandera ya nafrur snonggaku Yahudi sya skarkar?

12 Rosai ḇefrur snonggaku Yahudi skarkar wer? Paulus doḇe, ’Koine koḇaryas monda ro Kristus ḇemar ro ai kandera. Ḇaryas ani ifrur masasor faro kawasa Yahudisya.’ (1 Kor. 1:23) Rosai ḇefnai fa Yesus imar ro ai kandera nafrur snonggaku Yahudi skarkar? Snar skara nyan imar ya naḇyeḇa kaku raris snon ḇeḇarḇor oso ma snonggaku ḇesasar. Inja, sikyar Yesus ima Mesias risyaḇa.​—Ul. 21:22, 23.

13. Snonggaku Yahudi ḇekarkar snar Yesus i sya rosai skara ḇa na?

13 Snonggaku Yahudi ḇekarkar sya sakkara ḇaḇeri snar Yesus ima syasar ḇa. Sfor Yesus i snar kursof ḇekaku ḇa, ma sifrur pyum i ḇa. Snonggaku ḇemankara Yesus i, semankara i kuker nanapes ḇa. Ḇemankara ro Mahkamah Agung Yahudi sya simarisen sifrur kankain karkara imnai fasaw, kuker siso sasoser ḇero kankain karkara ya ḇa. (Luk. 22:54; Yoh. 18:24) Fyor skursof ma sfasnai kaku roi oso ḇefrur marḇak Yesus i, ḇemankara ansi sisewar kakaku ya ḇa. Ḇape, sisewar sasar ro Yesus i, ”insa isma samamyai marmar”. Fama, roi sifrur anna nun royoḇa. Imam ḇeba sya sisewar fa sifrowes Yesus insama syasar. Roi sifrur anna nayuk kwar sasoser ya. (Mat. 26:59; Mrk. 14:55-64) Ma rofyor Yesus ḇyeḇebawes kwar, mankara ḇeḇarḇor ansine sbuk ”pipi sibor” faro sordade Romawi ḇemamwarek Yesus kubir ḇyani. Simarisen sordade sya sfar pampam fawar ḇekaku ḇa fa ḇeḇair rosai ḇefnai fa kubir ani ḇyeḇei.​—Mat. 28:11-15.

14. Rosai Syap-Syap Ibrani ḇyardi kwar ḇekur Mesias marmar ḇyedi?

14 Rosai Syap-Syap Ibrani ḇyardi kwar na? Snonggaku Yahudi ḇebor ro Yesus fafisu ḇyedi sakkara ḇa Mesias nari imar. Ḇape, marmar ḇyedine ḇyeḇardi kwar ro Syap-Syap Ibrani. Ḇardadi ani ikofen, ”Ḇyuk kankenem ḇyedi kwar isof ro imar ma smam imnis kuker snonggaku ḇeḇarḇor; kyamar sasar snonggaku ḇebor ma ḇye manfandu faro snonggaku ḇesasar.” (Yes. 53:12) Inja, snonggaku Yahudi skarkar awer fyor smun Yesus i fa imar raris snon ḇeḇarḇor oso.

15. Kursof ḇekaku ḇa risai monda sbuk ḇe Saksi-Saksi Yahwe sya, ḇefrur snonggaku riḇeso sya skarkar?

15 Snonggaku ḇero baboine sya skarkar snaro roi ḇemnis kako ke? Imbo! Imnis ra Yesus i, skursof ker Saksi-Saksi Yahwe ma semankara si kuker nanapes ḇa kako. Imnis ra, ro fandu taun 1930 ma 1950, naek srar ro Amerika Serikat sya sawoswarek ker ḇaḇemkei sena faro samsyom sena ro kankain karkara. Ḇemankara riḇeso simarisen Saksi Yahwe sya ḇa, inja sifrur pyum si ḇa ro kankain karkara. Ro Quebec, Kanada, Gereja Katolik ma pamarenta sya sfararur kayam fa sifrur mnai fararur koḇena. Manbaryas ḇebor sisun si ḇe bui snar sfawar Karajan Allah ḇe ḇeḇarek fanam kuker sinsya. Ro Jerman, pamarenta Nazi sḇuk samamyai marmar faro naek ḇebabo ḇebor ḇesouser sya. Ḇarpur muma, naek srar koḇesi ro Rusia semankara si ma sisun si ḇe bui kukro sawos Refo ya. Pamarenta Rusia smam fararur ani ḇe fararur ḇeyuk sasoser pamarenta. Pamarenta Rusia soḇe Refo Terjemahan Dunia Baru ro wos Rusia ine ḇe syap ḇeyuk pamarenta snar kobuk Yahwe snonsnon Ḇyedi. Ine nafnai sna ma sbuk famfnom Refo ani ḇa ro Rusia.

16. Imnis ro 1 Yohanes 4:1, rosai ḇefnai fa kosasor kaku ko insama anggarkar ḇekur Yahwe kawasa Ḇyesi nafrowes ko awer?

16 Rosai na kofrur kaku na insamaido kokarkar ḇa? Kosewar fa kosmai anun ḇekaku ya. Ro faya Yesus byuk ro Urekbon, Yesus danunepen ḇe ḇerower sya snar nari snonggaku ono sisya ḇeyawos ’wos ḇeḇor ḇeḇyeḇa snar’ si. (Mat. 5:11) Knam ro anggarkar nakam iso Setan i. Dawninyan snonggaku ḇepampum konsya fa sbuk wos anonef ḇe snonggaku ḇeswar kakaku sya. (Why. 12:9, 10) Inja kopampum kaku anggarkar anna kam. Anggarkar anna nafrur komgak awer ḇaido kakyar koḇena nsambraḇ ḇa.​—Wasya 1 Yohanes 4:1.

(4) SḆOḆ YESUS I MA SIBURI

Snonggaku ḇebor skarkar kukro Yesus bati ḇyedi Yudas i, byoḇ i. Rariso roi ḇeraryana nafrur snonggaku ḇebor ro baboine sya skarkar? (Mam syos ḇe 17-18) *

17. Fyoro ḇa fyor Yesus imar ḇaim roi ḇeḇesya risai ḇejadi ḇefrur snonggaku riḇeso sya skarkar?

17 Fyoro ḇa fyor Yesus imar ḇaim, oser ro manwawan ri 12 ḇyesi ḇyoḇ i. Ramnai oser ro manwawan ḇese ḇyedi fyamyun i rarwan rikyor, ma manwawan syakam sifrar siburi fyor sfori. (Mat. 26:14-16, 47, 56, 75) Yesus kyandor ḇa fyor sifrur rarirya. Manggundi ḇyardi kwar roi nari ḇejadi na. (Yoh. 6:64; 13:21, 26, 38; 16:32) Snonggaku ḇemam roi anna kam imbude skarkar ma simewer fa sḇe Yesus manfamyan ḇyedi. Imbude skara ḇo soḇe, ’Yamewer yaryur kuker snonggaku ḇekenem raris manwawan ansya!’

18. Ḇardadi rosai monda nḇendarirya fyoro ḇa fyor Yesus imar ḇaim?

18 Rosai Syap-Syap Ibrani ḇyardi kwar na? Abad ḇe abad rofyor Yesus ryama ḇaim ḇe supswan ine, Yahwe ikofenḇadir ro Refo snar nari sḇoḇ Mesias i kuker kumpan sarak ri 30. (Za. 11:12, 13) Nari ḇeboḇ iso oser ro bati ḇyedi. (Mz. 41:9) Ma, Zakharia fyas, ”Mun manfarandows ani, ma mam monda domba nai sya sḇesisye.” (Za. 13:7) Ḇardadi anna nejadi ro Yesus i. Inja, snonggaku ḇena sne ḇenapes sya nari skarkar ḇa fyor smam roi anna kam. Kakyar sena inari syambraḇ syadi.

19. Rosai snonggaku ḇefarmyan kuker sne ḇesiper sya sifawi kaku na?

19 Snonggaku ḇero baboine sya skarkar snaro roi ḇemnis kako ke? Imbo. Baboine, Saksi riḇeso ḇeyuf fararur ro organisasi, simnai kwar fa sfarmyan ḇe Yahwe I. Sibur kakyar ya mura sisewar fa sifrur naek srar ḇesesya sakbur Yahwe I. Sikofen wos ḇekaku ḇa, sfawar roi ḇekaku nakam ḇa, ma sfawar anggarkar ḇekur Saksi-Saksi Yahwe roro koran ma Internet. Rariryano, snonggaku ḇefarmyan Yahwe kuker sne ḇesiper sya nari skarkar ḇa. Ḇape, sifawi kaku roi anna neḇeḇardi kwar ro Refo ya.​—Mat. 24:24; 2 Ptr. 2:18-22.

20. Insama kokarkar ḇa kuker roi snonggaku ḇebur kakyar sena, rosai kofrur kaku na? (2 Timotius 4:4, 5)

20 Rosai na kofrur kaku na insamaido kokarkar ḇa? Fandun kaku fa komamwarek kakyar koḇena syambraḇ pdef. Kofrur na kuker kofarkor Refo ro ras ḇe ras, koḇenadi ḇesya kwar, ma komyaren ro fararur ḇesren. (Wasya 2 Timotius 4:4, 5.) Kakyar koḇena nsambraḇ ido, nari koḇeḇirḇar ḇa fyor korower abar ḇepyum ḇa ḇekur Saksi-Saksi Yahwe koine. (Yes. 28:16) Oso wer ido, koswar kaku Yahwe I, Wos Ḇyena, ma naek srar koḇesi. Kofrur rarirya ido nari kokarkar ḇa kuker roi snonggaku ḇebur kakaku sya sifrur na.

21. Rofyor snonggaku ḇebor spampum abar kobaryas na, rosai na kokyar kaku ya?

21 Ro abad randak, snonggaku ḇebor skarkar ma spampum Yesus i. Ḇape, ḇebor sya kako simarisen sḇemanfamyan ḇyedi, oser ro Mahkamah Agung Yahudi ma ”imam ḇebor”. (Kis. 6:7; Mat. 27:57-60; Mrk. 15:43) Ro fafisu koḇedine, snonggaku riyuta sya skarkar ḇa kako. Rosai ḇefnai ya? Snar sifawi ma siswar kakaku ro Refo. Ine imnis kuker rosai Refo ikofen: ”Snonggaku ḇeswar sasoser Bedi na sismai aski ḇeba kaku; roi oso ḇaḇeri na ḇefrur fa skarkar.”​—Mz. 119:165.

DOYA 124 Kosouser Pdef

^ syos 5 Ro farkarkor inera, kawos roi rifyak ḇefrur snonggaku ro abad randak skurpum Yesus i ma ḇefrur snonggaku ḇero baboine skurpum Yesus manfamyan ḇyesi. Ro farkarkor ine, nari kawos roi ḇese rifyak wer. Na kawos kako rosai ḇefnai fa snonggaku ḇeswar kaku Yahwe na skarkar ḇa.

[Fasfas Kasun]

^ syos 60 KAFKOFEN FARO SONIN: Yesus danan kayam kuker Matius ma ḇeyor som ḇesesya.

^ syos 62 KAFKOFEN FARO SONIN: Yesus iyaw ḇebaḇoḇ ro bait sya.

^ syos 64 KAFKOFEN FARO SONIN: Siwan Yesus i fa ḇyar ai kandera ya.

^ syos 66 KAFKOFEN FARO SONIN: Yudas byoḇ Yesus i kuker isyumi.