Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

FARKARKOR 48

”Mkofrur Posa Rosai Mkorandak Kwar”

”Mkofrur Posa Rosai Mkorandak Kwar”

”Mkofrur posa rosai mkorandak kwar.”​—2 KOR. 8:10.

DOYA 35 Komam Pyum Roi Ḇefandun Syadi

ROI NA KOFARKOR *

1. Yahwe ḇyuk swaf ḇe ko fa kofrur rosai?

YAHWE ḇyuk swaf fa kokinfir rosai imbe kofrur ro kankenem koḇena. Ḇape, fyarkor ko kako moḇsa kofrur snemuk ḇepyum ya rai ma ifnoḇek ko fa kosmai bon ḇepyum fafisu kofrur snemuk imnis marisen Ḇyena. (Mz. 119:173) Kosomnis anun kofarkor ro Refo na pdef ido, snemuk kunna napyum syadiwer.​—Ibr. 5:14.

2. Rosai samswen kosmai ya fafisu kofrur snemuk kwar?

2 Kofrur snemuk ḇepyum kwar, mboi imbude samswen ḇe ko fa kofrur posa rosai korandak ya. Wawasenpan conto ḇeḇeso nane: Manbesrar ḇebabo oso dun snemuk fa iwasya Refo ya isof ibro. Iwasya mnis ro swaf minggu riḇeso, mboi mura ido iwasya werḇa. Imbesrar oso kyara imbe duffarmyan ḇe perintis biasa, ḇape ifrur na beri ḇa. Badan penatua ro sidang oso sna wos oser fa sḇuk oras nabor syadi fa sfarandows naek srar sya, mboi paik nenande mura sifrur na ḇaime. Conto rikyor anskoine neḇese, mboi roi ḇemnis naisya. Snemuk sunna simbran mnis na ḇa. Iso snonkaku Kristen abad randak ḇero Korintus sifrur ya. Mkorama komam rosai kofarkor ro si.

3. Snonkaku Korintus sna wos oser fa sifrur rosai, mboi rosai ḇejadi ya?

3 Indokada taun 55 Masehi, snonkaku Kristen ḇero Korintus sun snemuk ḇefandun kaku. Srower mboi naek srar ro Yerusalem ma Yudea sya sekandera ma sesaḇarar, ma sidang ḇese sisya siryur pipi fa sḇukifnoḇek si. Snar sne ḇenaḇye ma snemura sena, snonkaku Korintus sna wos oser fa sakfnoḇek si. Sifuken ḇe Manwawan Paulus moḇsa sḇuk fafnoḇek ya rai. Paulus ikofenḇair nyan ya ḇe sidang ani ma iwan Titus fa iryurpyan kumpan sena. (1 Kor. 16:1; 2 Kor. 8:6) Ḇape, paik ḇeḇeso mura, Paulus ryower snonkaku Korintus sine siryur ḇaim pipi fa sfarser na. Siryur fasaw na ḇa ido, nari farsarser kumpan senane nefasos ḇaim ro oras ḇyena ma jadi fa sun na ḇe Yerusalem warpu farsarser ro sidang ḇesena ḇa.​—2 Kor. 9:4, 5.

4. Raris ḇeyap ro 2 Korintus 8:7, 10, 11, rosai Paulus danun ḇe snonkaku Korintus fa sifrur ya?

4 Snonkaku Korintus ansi sifrur snemuk ḇeyum kwar, ma Paulus isandik si snar sna kakyar ḇesambraḇ ma simarisen sḇuk kuker snemura. Ḇape fandun fa danun ḇe si kako insama sifrur posa rosai sirandak na. (Wasya 2 Korintus 8:7, 10, 11.) Fawawar senane nfarkor ko, snonkaku Kristen ḇesoasuser kako samswen ḇe si fa sifrur imnis roi sikofen kwar na.

5. Fakfuken rosai na kawos ya?

5 Raris snonkaku Korintus sya, imbude kaksmai samswen fa kofrur imnis roi kokofen kwar na. Snonkaku ḇenapes ḇa koine na komarisen kofrur roi oso fasawsawḇa. Ḇaido, fafisu kokara ḇaim na nafrur samswen ko fa kofrur rosai kokofen kwar na. (Pkh. 9:11; Rm. 7:18) Moḇsa kofrur snemuk ḇepyum na rai? Fandun fa kofadwer na ido, rariso komam kaḇer snemuk kofrur kwar na rai? Ma rariso insama kofrur posa rosai korandak na?

NYAN FA KOFRUR SNEMUK ḆEPYUM YA

6. Fafisu risai fandun fa kofadwer snemuk kofrur kwar na?

6 Snemuk kofrur ḇekur roi ḇefandun kaku na kopok kofadwer na ḇa. Imnis raris, kun snemuk kwar fa kofarmyan ḇe Yahwe ma koḇeasas kwar na kobur koswasi ḇa. (Mat. 16:24; 19:6) Ḇape fyorno ido, fandun fa kofadwer snemuk kofrur kwar na snar fararwe ro kankenem koḇena. Rosai na ḇefnoḇek ko fa kofrur snemuk ḇepyum na?

7. Rosai fandun fa kor ro nadi ya, ma rosai ḇefnai ya?

7 Ḇenadi wor fawawinanem. Allah Yahwe fyarkin Yakobus i fa fyas, ”Rofyor rofandu mko ono sisya [sifandun fawawinanem ḇebor syadi] ido, sor [fawawinanem] ani ro Allah kada, ḇeḇuk faro snonkaku kam.” (Yak. 1:5) Ro fafisu ono, ’kofandun fawawinanem ḇebor syadi’. Inja, kosnefer faro Yahwe fyor kofrur snemuk ma fyor komam kaḇer na. Yahwe nari ifnoḇek Au fa wafrur snemuk ḇepyum na.

8. Fyor wafrur snemuk ḇaim, ro diso swewar fa wafawi nabor syadi wer?

8 Swewar fa wafawi nabor syadi. Wawasya Refo ma publikasi ḇerama ro organisasi Yahwe ma wawos ḇe snonkaku na ḇeḇuk ananun ḇe Au. (Ams. 20:18) Roi nane fandun fa wafrur na fafisu wun snemuk waḇe fadwer fararur bena, waḇe rwa ḇe moḇ ḇese, ḇaido kwinfir farkarkor na ḇesaramper Au fa wafamfon fandun bedi ma wafarmyan pdef ḇe Yahwe.

9. Rosai fainda ro komam mnis roi ḇedif kosnesna fyor kun snemuk?

9 Mam mnis roi ḇedif snembri. Yahwe ifawi kaku rosai ḇedif kosnesna fa kofrur roi oso. (Ams. 16:2) Fafisu komam mnis mankunko, na kofawi rosai ḇedif kaku kosnesna. Ḇape, fandun fa kokara pyum roi kofrur na ndramuma ro kosnesna ke ḇaido snar roi eḇesena. Oroḇa ido, nari samswen ḇe ko fa kofrur imnis snemuk kun kwar ya. Imnis raris, manbesrar ḇebabo oso dun snemuk fa dakḇe perintis biasa. Ḇape, faḇye mura, ismai samswen fa ḇyuk oras imnis sor ro perintis biasa sya. Iryaḇ mankun ḇa ro fararmyan ya kako. Imbude randak ya kyara isun ro fararur perintis snar imbe ifrur Yahwe imarisen. Imbape, roi ḇedif kaku sneri isoine snar imbe ifrur marisen sinan ḇyesuya ḇaido snonkaku oso ḇese.

10. Rosai fandun fa kofrur ya insama kofrur fararwe?

10 Kwarapan conto ḇeuser ine. Ḇefarkor Refo oso dun snemuk fa dan tabaku wer ḇa. Randakya, ḇyesewar marmar kaku. Ifrur kwar na ro swaf minggu oser ke suru, ḇape mura isusu ḇo dan tabaku wer. Ḇape ḇarpur mura, snar iswar Yahwe ma imbe ifrur sneri imarisen, imnai beri roi anan tabaku anya.​—Kol. 1:10; 3:23.

11. Rosai ḇefnai fandun fa wap mnis ḇepon roi waḇe wafrur ya?

11 Wap mnis ḇepon roi waḇe wafrur ya. Wafrur na ido, napyan ḇe Au fa wasmai na. Imnis raris, imbude wun snemuk fa wawasya Refo ras ḇe ras. Ḇape, fasos pyum oras fa wawasya na ḇa ido, na wambran mnis aw benane ḇa. * Ḇaido, penatua ro sidang sya sna wos oser fa sḇuk oras nabor syadi fa sfarandows naek srar sya. Mboi paik nenande mura sifrur na ḇaime. Insama simbran mnis roi sap kwar na fandun fa skarauser fakfuken suine: ”Nkofas kwar snonsnon ro naek srar imbe nkora nkomamfar si ke? Nkap mnis oras na kwar fa nkora yoḇ si ke?”

12. Rosai fandun fa kofrur ya, ma rosai ḇefnai ya?

12 Nwa karkara ḇemnis. Kokame koḇe kofrur roi nakam komarisen na, mboi jadi ḇa snar oras, samambraḇ koḇena, ma roi ḇesaramper ko nabor ḇa. Inja fandun fa kona karkara ḇemnis. Fyorno ido, fandun fa kofadwer snemuk kun kwar na snar kosambraḇ fa kofrur na ḇa. (Pkh. 3:6) Imbude, mam kaḇer aw bena kwar, fadwer na, ma kwara bisa wambran mnis na. Nyan ririm ḇeuser nane na nafnoḇek Au fa wafrur posa rosai warandak ya.

NYAN FA WAMBRAN MNIS SNEMUK BENA

13. Moḇsa wasmai samambraḇ wafandun na fa wafrur mnis rosai wap kwar ya rai?

13 Ḇenadi wor samambraḇ. Allah na ḇyuk ḇe ko samambraḇ fa kofrur rosai kap kwar na. (Flp. 2:13) Inja ḇenadi wor papoik ro Allah rur Ḇyedi insama wasmai samambraḇ wafandun na. Ḇenadi pdef iba syadi fyor mam mboi rya nadi bena neḇekarem ḇaime. Yesus doḇe, ”Mkore, nari [papoik ḇesren] neḇeḇuk faro mko.”​—Luk. 11:9, 13.

14. Rariso wos farkin ḇero Amsal 21:5 nafnoḇek ko fa kombran mnis snemuk kofrur na?

14 Wafrur aw bena. (Wasya Amsal 21:5.) Insama wafrur posa fararur oso, fandun fa wafrur aw bena resari. Mura swewar fa wafrur na beri. Rarirya kako, fyor wun snemuk, fasepen roi fandun fa wafrur ya fa wambran mnis snemuk bena. Fafisu samswen fa wafrur na, warwasna ḇe fararur ḇeḇeso ḇepyandam. Wafrur posa fararur oso ido, nari wafawi roi riḇeso wafrur kwar na. Paulus danun ḇe sidang Korintus fa sikram pipi ker ono ro ’ras ḇerandak ro swaf minggu nakam’ syadibur siryur na beri fyor Paulus ryama. (1 Kor. 16:2) Osower ido, korwas fararur ḇesamswen na ḇe fararur ḇeḇeso ḇeypandam ido, koḇorwaworek ḇa.

15. Wafrur aw bena kwar ido, rosai na wafrur ya?

15 Fasepen aw bena kada, na napyan ḇe Au fa wafrur mnis snemuk wafrur kwar na. (1 Kor. 14:40) Imnis raris, sḇuk akurfasnai ḇe badan penatua fa skur penatua oso fa fyasepen snemuk oser-oser badan penatua sifrur kwar na. Fyas kako mansei nari ḇefrur pyan roi sawos kwar ma isof fafisu risai ifrur na fa namnai. Penatua ḇeso akurfasnai ani nari napyan ḇe si fa sifrur mnis snemuk sun kwar na. (1 Kor. 9:26) Wakfrur roi nane kako ro kankenem rasrasna. Imnis raris, wafas mnis roi na wafrur ro ras nakam ma roi fandun fa wafrur ḇepon na. Rarirya ido, na wafrur posa rosai warandak ya ma wafrur nabor syadi.

16. Rosai wer fandun fa wafrur ya, ma rosai Roma 12:11 ikofen ḇekur roi ine?

16 Swewar kaku pdef. Nefandun sasewar fa wasomnis aw bena ma wafrur posa rosai warandak na. (Wasya Roma 12:11.) Paulus ikofenḇair ḇe Timotius fa syewar ”kaku ḇeri” fa ḇye guru ḇepyum syadi. Na koso Paulus ananun ḇyenane kako faro rosai monda imbe kofrur faro Yahwe I.​—1 Tim. 4:13, 16.

17. Rofyor koḇe kombran mnis aw koḇena, rariso koso mnis wos farkin ḇero Efesus 5:15, 16?

17 Buk oras bena kuker payamyum. (Wasya Efesus 5:15, 16.) Wun snemuk kwar ido, kwinfir oras risai na wambran mnis na ma fadwer oras na awer. Wawaf awer isof ro wasmai swaf ḇepyum kaku, snar wapok wasrow swaf ḇeradirya ḇa. (Pkh. 11:4) Wafnak oras nabor syadi ma samambraḇ bena awer fa wafrur roi ḇefandun mankenem ḇana. (Flp. 1:10) Ipyum syadi ya, kwinfir fa wafrur fararur bena ro fafisu na snonkaku sya sikyaren Au ḇa. Ḇeḇair ḇe ḇesesya wafandun swaf fa kwarauser. Bisa ido, mun HP bedi ma mam ker e-mail ḇaido media sosial bedi awer. *

18-19. Rosai ḇefnoḇek ko fa kosusu ḇa fyor kosmai roi ḇedwarek?

18 Kwara mura ḇe bon ḇepyum na. Bon ro snemuk wun na imnis ra moḇ imbe rwa yoḇ ya fyor wafrur marandan. Wamarisen rwa ḇe moḇ oso ido, na wasusu ḇo wabur ḇa fafisu sidwarek nyan ya ma fandun fa waso nyan ḇese. Rarirya kako, kokara mura ḇe bon ḇepyum ro snemuk kun na ido, na kopok kosusu ḇa fafisu kosmai roi ḇedwarek ḇaido fandun fa kofadwer aw koḇena.​—Gal. 6:9.

19 Kofrur snemuk ḇepyum nama napyan ḇa, ma samswen fa kombran mnis na. Ḇape, Yahwe ḇyuk fawawinanem ma samambraḇ fa kofrur posa rosai korandak na.

DOYA 65 Kosewar!

^ par. 5 Wafafko snar snemuk ḇeḇeso wafrur kwar na ke? Ḇaido, samswen ḇe Au fa wun snemuk ḇepyum ma wafrur mnisna ke? Farkarkor ine na ifnoḇek Au fyor wasmai samswen anya ma wafrur posa rosai warandak kwar anna.

^ par. 11 Insama fasos pyum ḇaḇewasya Refo bena, waso pan ”Jadwal Ḇaḇewasya Refo” ro jw.org®.

^ par. 17 Infa wafawi nabor nyan moḇsa fasos mnis oras na rai, mam artikel ”20 Cara Menciptakan Lebih Banyak Waktu” ro Sadarlah! April 2010.