Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

Snonkaku sya fandun fa srower swarapepen rofyor ”wam doḇer” ḇaḇemankara Allah ryama ḇaim!

Allah Ḇaḇemankara Ḇyedi​—Ḇyuk Swaf Ḇesya Kwar Ke?

Allah Ḇaḇemankara Ḇyedi​—Ḇyuk Swaf Ḇesya Kwar Ke?

SNONKAKU ḇekinsor cuaca myamepen sonin ḇero satelit na. Myam mboi wam doḇer isya ikren fasaw ma imbe myun moḇ kawasa sibor sḇarek rona. Snar imkakwarek kankenem ro snonkaku ansine, syewar kaku fa ḇyuk swarapepen ḇe si fyor swaf ya isya kaker.

Baboine kako Yahwe isya ḇyuk swarapepen ḇe snonkaku ḇebor ḇekur ”wam doḇer” ḇeba syadi snonkaku sifawi ḇaim na. Moḇsa Yahwe ifrur na rai? Ma rosai ḇefnai fa kokyar Yahwe na ḇyuk swaf faro snonkaku fa sifrur roi oso? Kokarem ḇaim fakfuken suine, mkorama kawos swarapepen ḇeḇeso Yahwe ḇyuk ro fafisu iwara.

YAHWE ḆYUK SWARAPEPEN RO FAFISU IWARA

Ro awar Refo, Yahwe ḇyuk swarapepen ḇepon fyor ifrur ”wam doḇer” riḇeso, ḇaido ḇaḇemankara, fa ḇekur snonkaku ḇesouser I ḇa sya. (Ams. 10:25; Yer. 30:23) Ro fafisu iser-iser, Yahwe ḇyuk swaf fa sfadwer kenem sena ma sisouser I. Ikofen ḇe sikako moḇsa sifrur na rai. (2 Raj. 17:12-15; Neh. 9:29, 30) Infa ifnoḇek si, Yahwe iwan ker manfamyan Ḇyansi ro supswan fa sḇaryas ḇaḇemankara Ḇyena ma sifnoḇek snonkaku si fa sifrur roi oso ḇeri.​—Am. 3:7.

Oso Allah iwan i isoine Nuh. Snonkaku ḇero Nuh fafisu ḇyedi sya, siḇarḇor kaku ma sikenemkir ḇa. Ro swaf taun ḇebor, Nuh ḇyuk swarapepen ḇe si kuker makakak ḇa ḇekur farḇruḇ nari ḇemun supswan ḇesiper ya. (Kej. 6:9-13, 17) Ikofen ḇe sikako nyan insama sismai faspar. Snar Nuh ḇyaryas rarya kwar, inja Refo dap i ḇe ”manḇaryas napnapes”.​—2 Ptr. 2:5.

Nuh syewar kaku ḇyaryas faro si kwar, mboi snonkaku sya simnaf anun ḇerama ro Allah ine ḇa. Ine fyasnaiḇair sima sakna kakyar ḇa. Inja, ”faḇruḇ ya ryama myun sikam”. (Mat. 24:39; Ibr. 11:7) Fafisu ya, na sipok sḇuk sasarya ḇe Allah I ḇa ma sikofen ḇyuk swarapepen ḇe si ḇa.

Fyorno ido, Yahwe ḇyuk swarapepen ḇe snonkaku sya fyoro ḇa fyor ”wam doḇer” ḇaḇemankara ḇyedi ryama ḇaim. Ifrur raryano, na myam mnis insama sna swaf fa sfadwer kenem sena. Imnis raris, fyor ḇye Kandera Risamfur fa myun er Masir ḇaim, Yahwe ḇyuk ker swarapepen ḇesi. Oser ya, Yahwe iwan Moses ma Harun su fa suyanunepen Firaun ma manfaker ḇyesi faro kandera ḇefik na ḇekursi isoine mekem es ḇemkokpres roi nakam. Suḇuk swarapepen ani ras oser fyor mekem es ani dado ḇaim. Inja, sna swaf kaker fa sisewar moḇ fadadiren ke? Refo ya doḇe, ”Firaun manfaker ḇyesi ḇemkak faro Yahwe sya sisun fasaw manfyan ma rofanfan sesikam ḇe moḇ ḇekadaunwarek na. Ḇape, ḇemewer ḇerower Yahwe wos ḇyena sya sibur manfyan ma rofanfan sesya ro ḇandi.” (Kel. 9:18-21) Nasnai kwar, Yahwe ḇyuk swaf kaker inja snonkaku ḇesouser beri faro I sya sismai kandera ḇa.

Allah ḇyuk swarapepen kako ḇe Firaun ma manfaker ḇyesi fyor ḇyuk kandera ḇesamfur ḇaim. Mboi, sraudower ḇarya spampum na. (Kel. 4:22, 23) Roi ine ifnai fa roma rak sesi simar kame. Nafrur saneso kaku! (Kel. 11:4-10; 12:29) Kaku ya sna swaf kaker fa sisouser swarapepen ani ke? Imbo! Moses ḇyuk swarapepen beri ḇe snonkaku Israel ḇekur kandera ḇesamfur ani ma ikofenḇair rosai fandun fa sifrur kakuna insama kina sesi sismai ḇaḇye. (Kel. 12:21-28) Snar sisouser Yahwe I, inja indokada snonkaku se yuta rikyor, isoine er Israel fnoḇek ”snonkaku ḇeraker er ḇebor sya” ma snonkaku Masir kako, sakfasparbur sup Masir.​—Kel. 12:38; catatan kaki.

Farfyar iyasne nfasnaiḇair Yahwe na myam kaku insama snonkaku sya sna swaf kaker fa sisouser swarapepen Ḇyena. (Ul. 32:4) Rosai ḇefnai ya? Manwawan Petrus ikofen Yahwe ”imewer oso ryo mboi insa snonkaku kam simbror ma skaḇer”. (2 Ptr. 3:9) Imbo, Yahwe iswar snonkaku sya. Imarisen simbror ma sfadwer kenem sena rofyor ḇaḇemankara Ḇyedi ryama ḇaim.​—Yes. 48:17, 18; Rm. 2:4.

KOSOUSER ALLAH SWARAPEPEN ḆYENA RO KIRINE

Ro kirine kako, snonkaku syakam fandun fa sisouser anun swarapepen ḇeḇeḇaryas ro supswan ḇesiper inena. Fafisu Yesus isya ro supswan kaker, ḇyuk swarapepen ḇo doḇe dunya ḇero kirinema nari ḇyeḇemkok ro fafisu ”wayam ḇefnak ḇa nmun”. (Mat. 24:21) Yesus ḇyardi aunos kaku roi nari manfamyan byansi smam ma sismai na rofyor papupes ani fyanam kwar. Baboinema, komam roi Yesus ḇyardi anna nejadi kaku ro supswan ḇesiper ine.​—Mat. 24:3-12; Luk. 21:10-13.

Imnis Yesus ḇardadi ḇyena, kirine Yahwe idif snonkaku sya fa sfarmyan ma sisouser I. Yahwe imarisen snonkaku ḇesouser faro I sya sikenem pyum syadi ro kirine ma sismai barakas ḇebor ro dunya babo Ḇyeasas kwar ya. (2 Ptr. 3:13) Insama snonkaku sikyar faro Yahwe asas Ḇyena ma sismai fasaspar, Yahwe ikofenḇair ḇe si ”ankankinem ḇeḇye ro [Karajan Allah]”. Raris Yesus ḇyardi kwar, ankankinem ḇeḇye ine isya ”ḇye ḇeḇaryas ro supswan ḇesiper fa ḇyesaksi faro er sya kam”. (Mat. 24:14) Allah fyasos manfamyan Ḇyesi kwar fa sḇaryas ankankinem ḇeḇye ani, ma sḇaryas kwar ro sup ḇeba indokada ri 240. Yahwe imarisen snonkaku ḇebor syadi sisouser swarapepen Ḇyena ma sismai faspar ro ”wam doḇer” ḇaḇemankara ḇenapes Ḇyedi, kerower nari ryama.​—Zef. 1:14, 15; 2:2, 3.

Inja nasnai kaku kwar, Yahwe ḇyuk swaf ḇesya kwar faro snonkaku fa sisouser swarapepen Ḇyena. Mboi na kofuken, snonkaku sya nari sisouser Allah swarapepen Ḇyena fafisu swaf ya isya kaker ke? Rirya kada, ḇekofenḇair anun ro Allah koine, kofnoḇek pdef snonkaku ḇebor syadi fa sismai faspar ro papupes dunya ine.