Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

FARKARKOR 42

Wakyar Snar Wana Napnapes

Wakyar Snar Wana Napnapes

”Mamuser roi ḇebor kam, mamnis roi ḇekakuna, ma wafrur na ḇesya kwar.”​—1 TES. 5:21, Kitab Suci Terjemahan Dunia Baru.

DOYA 142 Kufepen Nako Saneraro Koḇena

ROI NA KOFARKOR *

1. Rosai ḇefnai fa snonggaku ḇebor sya sikmome?

KIRINE, agama ḇebor sikofen sima se Kristen ma soḇo sisyom faro Allah kuker nyan ḇekaku. Iso ḇefnai fa snonggaku ḇebor sya sikmome. Sifuken, ”Allah imarisen agama nakam ke? Roḇaido agama ḇekaku ima oser monda ke?” Snar koma Saksi-Saksi Yahwe si ko, na kokyar snar kofarkor kakaku ma moḇ kosyom ine nafrur Yahwe imarisen ke? Na kokyar kaku faro roi anna ke? Mgorama kawos roi ḇefasnai kaku roi ani.

2. Rosai Manwawan Paulus ikyar kaku snar nya napnapes? (1 Tesalonika 1:5)

2 Manwawan Paulus ikyar kaku snar nya napnapes. (Wasya 1 Tesalonika 1:5.) Kakyar ani ḇyeknam ro ḇaḇaḇir monda ḇa. Paulus imyaren fyarkor Allah Wos Ḇyena. Ikyar snar ”Fasfas ḇeḇor ḇeramuma ro Allah”. (2 Tim. 3:16) Rofyor fyarkor Syap Ḇesren, Paulus isrow roi ḇefasnaiḇair kaku snar Yesus ima Mesias sḇeasas kwar ani. Manfarkin agama Yahudi simewer sikyar roi ḇefasnai kaku ine. Snonggaku ansya sanggar monda soḇo sewakili Allah, ḇape kenem sena nḇeḇair snar skurpum I. (Tit. 1:16) Paulus dakmnis si ḇa, kyinfarfir ḇa bar ḇero Allah Wos Ḇyena fa imbe ikyar na. Fyasos ikwar fa byuk farkarkor ma imbranser Allah marisen ḇyena kam”.​—Kis. 20:27.

3. Insama kokyar kona napnapes, na kosmai kankarem faro fakfuken koḇena kam ke? (Mam kako kotak ” Yahwe Fararur ma Kakara Ḇyena—’Kofawar Na Ido Nabor Kaku’”.)

3 Ono sisya sḇaḇir snar agama ḇekaku na kyarem fakfuken nakame, ma kako faro fakfuken ḇesya ro Refo ikofen ḇa na. Ḇape ine nsun ro swaruser ke? Mam pan contoh ro Paulus i. Danun min bena kakyar oser kuker i sya fa ’smamuser roi ḇebor kam, ma smamnis roi ḇekakuna’. (1 Tes. 5:21) Ḇape ikako fyawi snar roi nabor dakfawi na ḇa. Fyas radine, ’Fawawi koḇena imnis manggun ḇaim.’ Ikofen wer, ”Komam ro baboine namnis nin ḇefafafen ro kansinai.” (1 Kor. 13:9, 12) Paulus dakfawi mnis roi nakam ḇaim, ko kako rarirya. Ḇape, Paulus fyawi knam ro kakaku ḇekur Yahwe ma marisen Ḇyena. Rosai ifawi na nasrow kwar faro i fa ikyar snar ismai napnapes ya!

4. Moḇsa kosambraḇser kakyar koḇena snar kona napnapes, ma rosai nari kofarkor wer ya?

4 Moḇsa kosambraḇser kakyar koḇena snar kona napnapes? Nyan oser ya iso kuker komam nyan samsyom Yesus ifrur na kuker nyan Saksi-Saksi Yahwe moḇ seari ro kirine na. Ro farkarkor ine, nari kawos snar snonggaku Kristen ḇekaku (1) spampum samsyom amfyanir, (2) sesyowi Yahwe snonsnon Ḇyedi, (3) siswar napnapes, ma (4) siswaryae si kuker sne ḇesiper.

KOPAMPUM SAMSYOM AMFYANIR

5. Ro Yesus nyan ḇyena ine, rosai kofarkor ḇekur nyan ḇekaku fa kosyom Allah, ma rariso na koso rosai Yesus fyarkor na?

5 Snar iswar kaku Yahwe I, inja Yesus isyom Yahwe I monda, ifrur na rofyor isya ro nanggi kaker ma fyor isya ro supswan ya. (Luk. 4:8) Fyarkor manfamyan ḇyesya fa sifrur roi ḇemnis. Yesus ma manfamyan ḇesouser ḇyesi sakḇepake amfyanir ro samsyom sena ḇa. Snar Allah ima manggun rur komam ḇa, snonggaku nari ipok fa ifrur roi ḇemnis kuker Allah ḇa! (Yes. 46:5) Ḇape rariso kuker patung santo sifrur ker na ma senadi faro amyanir ani? Ro sasoser ḇesuru ro Sasoser Risamfur, Yahwe doḇo, ”Mgopok mgopai awer amfyanir ḇaido manseren ḇekakuḇa ḇemnis rosai riya kam ḇero farsyos [ḇaido] ḇero supswan . . . Mgokunem ro ḇarpon roi nane kam awer.” (Kel. 20:4, 5) Snonggaku ḇemarisen ḇefrur Allah imarisen sifawi ima imarisen ḇaḇeri sepake amfyanir ro ḇaḇesamsyom sena.

6. Samsyom ḇemnis rariso Saksi-Saksi Yahwe siso ro kirine?

6 Sejarawan sya soḇe snonggaku Kristen ro abad randak sisyom Allah I monda. Imnis ra, syap ”Sejarah Gereja Kristen” (History of the Christian Church) doḇe snonggaku Kristen ro abad randak sya ”nari spampum na kaku” fyor siwan si fa sifrur amfyanir ro moḇ seari rona. Kirine, Saksi-Saksi Yahwe sya siso nyan ḇemnis na kako. Koma kakḇenadi ḇe amfyanir ro santo ḇaido malaikat ro ras oso ḇaime. Ma koḇenadi faro Yesus I ḇa kako. Kokanow kobrasna faro aḇyair-aḇyair negara ḇa, snar nama namnis ra kosyom faro na. Rosai rirya wer, kun snemuk fa koso Yesus sasoser ḇyena: ’Wasyom faro Yahwe, Allah bedi.’​—Mat. 4:10.

7. Rosai ḇeḇese ro Saksi-Saksi Yahwe ma agama ḇesena?

7 Ro kirine, snonggaku ḇebor sya simarisen srower pendeta ḇena snonsnon sya. Fyorno ido, smanen syadi pendeta ani, snonggaku ansya rya imbe sisyom i. Sibor srama ro gereja sena, sikowes syap-syap sena, ma sbuk pipi nabor ḇe si ma organisasi sisaramper na. Snonggaku ansya kako sikyar faro roi sikofen na. Simarisen kaku smam pendeta ansya raris smam Yesus! Ḇape, ḇesyom Yahwe ḇekaku sya sima sakso snonggaku ḇa. Koḇesyowi snonggaku ḇefarkin ro organisasi sya raryano, koso Yesus farkarkor ḇyena: ”Mko kam mkoḇe mambekanaek.” (Mat. 23:8-10) Na kosandik snonggaku sya ḇa, sḇe manfarkin agama ke ḇaido sḇe manfarkin politik ke na kosandik si ḇa. Kosaramper si ḇa ḇaido organisasi sifrur na. Ḇape, kowaira oso ḇa ma koḇese ro dunya ine. Roi nane kam nfasnaiḇair snar koḇese kaku ro agama-agama ḇesena ḇeyap si ḇe Kristen sya.​—Yoh. 18:36.

KOḆESYOWI YAHWE SNONSNON ḆYEDI

Snonggaku Kristen ḇekaku simarisen kaku snar sikofenḇair Yahwe I ḇe snonggaku ḇesesya (Mam syos ḇe 8-10) *

8. Rodiso kofawi snar Yahwe imarisen snonsnon Ḇyedi ḇyeḇesandik ma snonggaku ḇebor sfawi na?

8 Yesus raso ḇyenadi radine: ”Mami snombri isma baba.” Kuker mgaren ḇeba ro nanggi mumfes, Yahwe kyarem nadi ani ma ḇyeasas nari ifrur snonsnon Ḇyedi ismai baba. (Yoh. 12:28) Ro Yesus fararmyan ḇyena, Yesus isandik Kmari snonsnon Ḇyedi rarya kwar. (Yoh. 17:26) Inja, snonggaku Kristen ḇekaku syano na simarisen kaku sepake Allah snonsnon Ḇyedi ma sikofenḇair na ḇe snonggaku ḇesesya.

9. Rariso snonggaku Kristen ro abad randak siwara sfasnaiḇair kaku snar sesyowi Allah snonsnon Ḇyedi?

9 Ro abad randak ya, fyoro ḇa fyor sidang Kristen dores, Yahwe ”fyasnai fakamaman ḇyedi faro er-er ḇese, isoine kuker kankinfir er oso ro fandu si faro snonsnon ḇyedi”. (Kis. 15:14) Snonggaku Kristen ro fafisu ani simarisen kaku snar sepake Allah snonsnon Ḇyedi ma sikofenḇair na ḇe snonggaku ḇesesya. Sawos ker snonsnon ani ro fararmyan sena ma ro syap ḇebor Refo sfasepen na. * Kuker sifrur rarirya, sfasnaiḇair kaku snar sima sḇe kawasa faro Allah snonsnon Ḇyedi.​—Kis. 2:14, 21.

10. Rosai ḇefasnaiḇair kaku snar Saksi-Saksi Yahwe sima sḇe kawasa faro Yahwe snonsnon Ḇyedi?

10 Saksi-Saksi Yahwe sima sḇe kawasa faro Yahwe snonsnon Ḇyedi ke? Mam pan roi ḇefasnaiḇair roi ani. Kirine, manfarkirn agama ḇebor sya sisewar kaku insama snonggaku sya sifawi Allah snonsnon Ḇyedi ḇa. Sipyos snori ro terjemahan Refo sena. Ono sisya kako simewer sap snonsnon ani ro gereja sena. * Rariso kuker Saksi-Saksi Yahwe sya? Komam kada ro agama-agama ḇese, koiso ḇekofenḇair nabor kaku Allah snonsnon Ḇyedine. Koma Saksi-Saksi ro Yahwe, ma koḇesewar kaku fa kokenem imnis snonsnon ani! (Yes. 43:10-12) Kosasyar Refo Terjemahan Dunia Baru kwar indokada yuta ri 240. Ro Refo ani, Yahwe snonsnon Ḇyedi ḇyeḇefas kaḇer ḇe moḇ ḇekaku ya. Ko kako kosasyar syap-syap nabor ḇeknam ro Refo ya nasyadi ro wos ri 1.000, ma ro syap anna kam Yahwe snonsnon Ḇyedi isya rodia! Inja nasnai kaku, Saksi-Saksi Yahwe monda ḇesyowi kaku Yahwe snonsnon Ḇyedi.

KOSWAR NAPNAPES YA

11. Rariso snonggaku Kristen ro abad randak sfasnaiḇair kaku snar siswar napnapes ine?

11 Yesus iswar napnapes, isoine kakaku ḇekur Allah ma marisen Ḇyena. Yesus kankenem ḇyena nfasnaiḇair snar ikyar faro napnapes ya, ma ikofenḇair napnapes ani faro snonggaku ḇesesya. (Yoh. 18:37) Yesus manfamyan ḇekaku ḇesya kako siswar kaku napnapes ya. (Yoh. 4:23, 24) Manwawan Petrus dap Kekristenan ya ḇe ’nyan ḇenapes’. (2 Ptr. 2:2) Snar siswar kaku napnapes, snonggaku Kristen ro abad randak spampum farkarkor agama, adat, ma kakara ḇemnis ḇa kuker napnapes ya. (Kol. 2:8) Imnis rarirya, snonggaku Kristen ḇekaku ro kirine sya kako sisewar marḇak kaku fa ’sikenem ma sisouser ḇaryas ḇenapes ani’. Smam kaku snar roi sikyar nakam ma kenem sena namnis kuker Allah Wos Ḇyena.​—3 Yoh. 3, 4.

12. Rofyor Naek Raryur Ḇefarkin sya sfawi snar fawawi koḇena fandun fa nefarwe, rosai sifrur na, ma rosai ḇefnai ya?

12 Saksi-Saksi Yahwe sikofen ḇa snar sfawi kaku fasfas ḇero Refo dori na. Fyorno ido, sifrur sasar fyor sikofenḇair farkarkor Refo oso kako ḇaido moḇ sfasos sidang Kristen ya. Kokandor awer faro roi ani. Refo kuker snai nfasnaiḇair snar fawawi ḇekaku nari nasnaibos ro fafisu ḇe fafisu. (Kol. 1:9, 10) Yahwe fyasnaibos napnapes ani fawas ḇe fawas, ma fandun fa kowaf kuker kaḇaḇaḇ isof kofawi kaku napnapes ani. (Ams. 4:18) Rofyor Raryur Naek Ḇefarkin sifawi snar fandun fa kofrur fararwe faro roi oso ro fawawi koḇena, na sifrur fararwe ḇeri faro roi kofandun na. Gereja ḇebor sifrur fararwe fa sifrur marisen anggota sena ḇaido insama dunya imarisen si. Ḇape, organisasi koḇedi ifrur fararwe insama kofanam syadi faro Yahwe ma bisa koso nyan samsyom Yesus fyasnai kwar na. (Yak. 4:4) Kofrur fararwe ine snar koso kakara snonggaku ḇebor ro dunya ine ḇa, ḇape snar kofawi syadi Refo ya. Imbo, koswar kaku napnapes!​—1 Tes. 2:3, 4.

KOSWAR YAE KO KUKER SNE ḆESIPER

13. Rari ḇefandun rosai snonggaku Kristen ḇekaku sya sfasnai na, ma rosai ḇefasnaiḇair kaku snar Saksi-Saksi Yahwe sna rari ani?

13 Snonggaku Kristen ro abad randak sfasnai rari ḇebor ḇepyum. Ḇape, rari ḇefandun kaku sfasnai ine iso saswar ya. Yesus ikofen, ”Rofyor mko swar yae mko ido snonkakusya kam nari sifawi mboi manfamyan ayesi mko.” (Yoh. 13:34, 35) Ro kirine, Saksi-Saksi Yahwe ro supswan ḇesiper siswar yae si ma sḇeoser. Imnis agama-agama ḇesena ḇa, kokam korama ro keret, er ma adat ḇeḇeseyae raryano komnis ra kina. Bisa komam roi ine nasnai kaku ro fananjur ari, munara sarawrow wilayah, ma munara sarawrow regional. Roi nane nafrur ko fa kokyar kaku snar nyan koḇeari ine kakuya nafrur Yahwe imarisen.

14. Ro Kolose 3:12-14 ya, nyan oser risaiso bisa kofasnai snar koswar yae ko?

14 Refo danun ḇe ko, ”Mkoswaryae mko kaku ḇeri.” (1 Ptr. 4:8) Nyan oser fa kofasnai saswar iso kobuk ampun yae ko ma kokḇaḇ faro snonggaku ḇese ḇaḇeraryarḇa sena. Koḇesewar kako fa kofrur pyum ma kona snemura faro snonggaku ḇero sidang sya kam, syadi wer faro snonggaku ḇefrur komsor sya. (Wasya Kolose 3:12-14.) Saswar rofandu ko nfasnaiḇair kaku snar koma snonggaku Kristen ḇekaku si ko.

”KAKYAR OSER”

15. Roi ḇese rosai wer ḇefasnai snar koso nyan samsyom ro snonggaku Kristen abad randak sya?

15 Roi ḇese nasya ḇefasnaiḇair snar moḇ koḇeari ine imnis kuker snonggaku Kristen abad randak moḇ seari raya. Nyan oser ya iso nyan sfasos ko raya. Imnis ra si, kona pengawas wilayah, penatua, ma hamba pelayanan. (Flp. 1:1; Tit. 1:5) Ma imnis raris si, ko kako koso moḇ Yahwe myam fararur farḇuk ma fakawin ine raya, koḇesyowi Allah sasoser Ḇyena ḇekur rik na, ma nkadaun sidang ro awyae ḇeḇyeḇa ro snonggaku ḇemewer ḇeso Allah sasoser Ḇyena.​—Kis. 15:28, 29; 1 Kor. 5:11-13; 6:9, 10; Ibr. 13:4.

16. Rosai na kofarkor ro wos ḇero Efesus 4:4-6 ya?

16 Yesus doḇe snonggaku ḇebor nari soḇe sima manfamyan ḇyesiri, ḇape snonggaku ansya kam ḇa bena sne ḇesiper. (Mat. 7:21-23) Refo ikofen kako snar ro ras-ras ḇepupes ine, snonggaku ḇebor nari ”sifrur ḇaḇeari sena imnis kakara snonkaku”. (2 Tim. 3:1, 5) Ḇape, Refo ikofenbos ḇe ko snar ”kakyar oser” ḇaido agama oser monda Allah imarisen na.​—Wasya Efesus 4:4-6.

17. Mansei ro kirine ḇeso Yesus ma ḇembranser agama ḇekaku ya?

17 Mansei ro kirine ḇembranser kaku agama ḇekaku ya? Kankarem ḇyena oser monda: Saksi-Saksi Yahwe. Komam roi ḇefasnaiḇair kaku ro kofarkor kwar na, komam ido Saksi-Saksi Yahwe monda ḇeso nyan samsyom Yesus fyarkor na ma siso snonggaku Kristen ro abad randak roi sifrur na. Imbo, kona syowi ḇeba kaku fa koḇe Yahwe kawasa Ḇyedi ma kofawi kakaku ḇekur Yahwe ma marisen Ḇyena. Iḇye kada kokyar ḇesya kwar snar kona napnapes!

DOYA 3 Samambraḇ, Kakakyar, ma Saneraro Nkoḇedi

^ syos 5 Ro farkarkor ine, nari kawos imnis rariso nyan samsyom ḇekaku Yesus ifrur kwar na ma rariso manfamyan ro abad randak sya sakso nyan ani. Nari kawos kako roi ḇefasnaiḇair kaku snar Saksi-Saksi Yahwe siso nyan ḇemnis ro kirine.

^ syos 9 Mam kotak ”Apakah Orang Kristen Masa Awal Menggunakan Nama Allah?” ro Menara Pengawal 1 Juli 2010, ram ḇeḇe 6.

^ syos 10 Imnis ra, ro taun 2008, Paus Benediktus XVI idwarek kawasa Katolik sya fa sepake Allah snonsnon Ḇyedi ro munara gereja, doya-doya na, ḇaido ro nadi sena.

^ syos 63 SONIN ḆERO: Saksi-Saksi Yahwe sisasyar kwar Refo Terjemahan Dunia Baru nasyadi wos ri 200. Rarirya, snonggaku sya bisa siwasya Refo ḇeyap Allah snonsnon Ḇyedi ro wos manggun sena.