Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

FARKARKOR 36

Armagedon Ima Abar Ḇepyum faro Ko!

Armagedon Ima Abar Ḇepyum faro Ko!

”Siryur wairek ansya ro . . . Harmagedon.”​—WHY. 16:16.

DOYA 150 Swewar Allah Insama Fyaspar Au

ROI NA KOFARKOR *

1-2. (a) Rosai ḇefnai fa Armagedon ima abar ḇepyum faro snonkaku sya? (b) Fakfuken risai na kawos ro farkarkor ine?

SNONKAKU ḇebor sya skara ”Armagedon” ima ras mamamun nuklir ḇaido rim ḇeba na ḇekakok supswan ine. Ḇape, rosai Refo ikofen ya iḇese. Refo doḇe Armagedon ima abar ḇepyum ḇeyun marisen faro ko. (Why. 1:3) Mamamun Armagedon nari myunpres snonkaku sya ḇa, ḇesyaḇo ḇyuk fasaspar faro si! Moḇsa na ndrariri?

2 Refo fyasnaiḇair mamamun Armagedon nari ḇyuk fasaspar ḇe snonkaku sya, snar mamamun ani nari: (1) imkokpres pamarenta snonkaku sya, (2) myunpres snonkaku ḇeḇarḇor sya ma ḇye snonkaku ḇepyum sya fa sikenem pdef, ma (3) kyadaunwarek supswan ine insama imkok ḇa. (Why. 11:18) Infa kofawi mnis roi nane, na kawos fakfuken rifyak naine: Armagedon ya kyur ḇe rosai? Rosai monda na ḇeḇesya fyor Armagedon ryama ḇaim? Rariso insama kosmai fasaspar fyor Armagedon ya ryama? Moḇsa na kosoasuser pdef isof ro ras Armagedon ryama?

ARMAGEDON YA KYUR ḆE ROSAI?

3. (a) Rosai knam ro wos ”Armagedon”? (b) Imnis ḇekofen ro Fasasna 16:14, 16, rosai ḇefrur fa kofawi Armagedon ima moḇ ḇekaku risyaḇa?

3 Wasya Fasasna faro Yohanes 16:14, 16. Wos ”Harmagedon” ḇaido ”Armagedon” sfasi ro Refo rarwan oser monda. Ro wos ḇekaku ḇyedi, wos Ibrani, knam ḇyeja iso ”Bon Megido”. Megido iso mnu oso ḇero Israel ḇepon iwara. (Yos. 17:11) Ḇape, Armagedon kyur kaku ḇe moḇ oso ro supswan ine ḇa. Kaku ya, kyur ḇe fafisu fyor ’raja syakam ro supswan ḇesiper’ seḇeryur fa sembroḇ Yahwe I. (Why. 16:14) Imbape ro farkarkor ine, na koḇuk wos Armagedon kako fa kyurfasnai ḇe mamamun na ḇekpef ḇeri ro fafisu raja syakam ḇero supswan ine seḇeryur kwar. Moḇsa kofawi rai Armagedon ima moḇ ḇekaku risyaḇa? Randak ya, ro Megido urek bon naisya ro diwa ḇa. Ḇesuru ya, moḇ-moḇ ḇero ris Megido nabaḇa faro ’raja syakam ro supswan ḇesiper’ fnoḇek sordade sya ma romamun sena fa seḇeryur rona. Ḇekyor ya, na komam ro farkarkor ine, mamamun Armagedon nari irandak fafisu ’raja syakam’ ro supswan ḇesiper siḇe smun Allah kawasa Ḇyesi ḇero supswan ḇesiper.

4. Rosai ḇefnai fa Yahwe dap mamamun ḇeba ḇepupes anya ḇe Megido?

4 Rosai ḇefnai fa Yahwe dap mamamun ḇeba ḇepupes anya ḇe Megido? Ro fyor iwara, sifrur ker mamamun ro Megido ma wandow Yizreel ḇefanam moḇ ani. Ro diwa, Yahwe ifnoḇek ker kawasa Ḇyesi fa sifrur kafyo mbroḇ sesi. Imnis raris, ’fanam ḇe war Megido’, Yahwe ifnoḇek Hakim Barak ro Israel fa ifrur kafyo Sisera fnoḇek sordade Kanaan ḇyesi. Barak ma Nabiah Debora sukofen kasumasa ḇe Yahwe faro mujisat anya. Sudisen, ”Ro nanki maksya smamunmun . . . sembroḇ Sisera i. Warḇedaf Kisyon dun bur si.”​—Hak. 5:19-21.

5. Rosai roi ḇefandun ḇefrur mamamun Armagedon iḇese ro mamamun ro Barak fafisu ḇyedi?

5 Debora ma Barak susisen dow anya kuker wos nane, ”Rirya kada mbroḇ besikam simar, sye Yahwe, ma rirya kada snonkaku ḇeswar au sya sisnai imnis sananai ori ya.” (Hak. 5:31) Allah nari myunpres mbroḇ Ḇyesi ro Armagedon, mboi si ḇeswar Allah I sya nari sismai fasaspar. Ḇape, roi ḇefandun isya ḇefrur mamamun Armagedon iḇese ro mamamun ro Barak fafisu ḇyedi. Ro Armagedon, Allah kawasa Ḇyesi nari sakmamunmun ḇa. Sakna romamun ḇa kako! Rarirya mboi, nari sisambraḇ ma simkak ḇa snar sikyar faro Yahwe ma sordade Ḇyesi ḇero nanki sya.​—Yes. 30:15; Why. 19:11-15.

6. Moḇsa nari Allah ifrur kafyo mbroḇ Ḇyesya ro Armagedon rai?

6 Moḇsa nari Allah ifrur kafyo mbroḇ Ḇyesya ro Armagedon rai? Yahwe na ḇyuk nyan ḇebor fa ifrur kafyo si. Imnis raris, tatawai, mekem es, ma sananai ya. (Ayb 38:22, 23; Yeh. 38:19-22) Ifnai mbroḇ ḇyesi kako fa smunyae si. (2 Taw. 20:17, 22, 23) Iwan malaikat Ḇyesi kako, fa smun snonkaku ḇeḇarḇor sya. (Yes. 37:36) Nyan rosai monda Yahwe ḇyuk na, nari ifrur kafyo kaku mbroḇ ḇyesya. Sikame na simar beri. Ma snonkaku ḇefrur Yahwe imarisen nari sismai fasaspar.​—Ams. 3:25, 26.

ROSAI ḆEḆEJADI ḆEPON FYOR ARMAGEDON YA ḆAIM?

7-8. (a) Imnis 1 Tesalonika 5:1-6 ikofen na, kafkofenḇadir oso ḇese rosai manfarkin dunya sikofen na? (b) Rosai ḇefnai fa roi sikofen na nun ḇe roi ḇeḇyeḇa kaku?

7 Kafkofenḇadir ’aski ma payamyum’ irandak ’Yahwe ras ryamumaya’. (Wasya 1 Tesalonika 5:1-6.) Ro 1 Tesalonika 5:2, ’ras Yahwe ryamumaya’ kyurfasnai ḇe fafisu ”kandera ḇeba”. (Why. 7:14) Moḇsa kofawi rai fafisu risai kandera ḇeba ya imbe ḇyerak? Refo ikofenḇair ḇe ko nari kafkofenḇadir oso ḇese isya. Kafkofenḇadir anya na ḇyeḇair kandera ḇeba ya kniko wer na ḇyejadi.

8 Isoine kafkofenḇadir ’aski ma payamyum’ imnis sbardi kwar ya. Rosai ḇefrur fa manfarkin dunya sya nari sikofenḇadir roi anna? Manfarkin agama na saksowarpu si ke? Kofawi mnis ḇaim. Kofawi monda roi sikofen annama ankarkar ḇeramuma ro rur ḇeḇarḇor sya nairi. Nane nari nun roi ḇeḇyeḇa kaku. Snar nafnai snonkaku sya skara sismai payamyum kwar, ḇesyaḇo kandera ḇeba irandak ḇyejadi ya. Imbo, ”fasaw kaku ḇaḇeraroya kyur si, imnis bin ḇemoḇesḇa oso iduf iḇedaḇen romawa ḇyedi”. Yahwe manfamyan ḇesoasuser Ḇyesi moḇsa sḇerai? Snar sifawi mnis ḇa ras risai nari kandera ḇeba ryamuma ya, imbude nari sikandor mboi sifasos si kwar.

9. Yahwe nari myunpres Setan dunya ḇesiper ro rarwan oser ke? Fasnaiḇair pan.

9 Yahwe nari myunpres dunya Setan ḇesiper ro rarwan oser ḇa, imnis ifrur kwar ro Nuh fafisu ḇyedi. Randak ya, Yahwe nari myun ḇepon Babel ḇaido Babilon Ḇeba, isoine agama ḇekaku ḇa ro supswan ḇesiper inekam. Mura, ro Armagedon, nari myun ḇar ḇese wer iso ḇar polotik, militer, ma farḇaḇyan na. Mkorama kawos sarisa ḇefandun kaku ansuya.

10. Raris Fasasna 17:1, 6 ma 18:24 ikofen na, rosai ḇefnai fa Yahwe myunpres Babilon Ḇeba ya?

10 Agama ḇekaku ḇa ismai samamyai. (Wasya Fasasna faro Yohanes 17:1, 6; 18:24.) Babilon Ḇeba ifrur Allah snonsnon Ḇyedi iḇyeba kwar. Fyarkor snonkaku ḇese roi ḇekaku ḇa ḇekur Allah I. Imnis ra bin ḇefrur farḇuk, agama ḇekaku ḇa isouser Yahwe I ḇa kuker isaramper pamarenta snonkaku sya. Ifrur pyum snonkaku ḇeso i sya ḇa ma fyarsyar pipi sena. Osower ido, agama ḇekaku ḇa myun snonkaku ḇebor fa simar, Allah manfamyan Ḇyesya kako. (Why. 19:2) Moḇsa Yahwe na myunpres Babilon Ḇeba rai?

11. ”Aiwan [ḇeyan ḇepek] ḇerik ḇesak” kyurfasnai ḇe rosai, ma moḇsa Allah ḇye i fa myunpres Babilon Ḇeba ya rai?

11 Yahwe nari ḇye ”knapur risamfur” ro ”aiwan [ḇeyan ḇepek] ḇerik ḇesak” anya fa myunpres agama ḇekaku ḇa ya. Aiwan ḇeyan ḇepek ani kyurfasnai ḇe Perserikatan Bangsa-Bangsa [PBB]. Knapur risamfur ḇyena nkurfasnai ḇe pamarenta ḇesonemser organisasi ani kam. Ro ras Allah dap kwar, PBB ma pamarenta ansi kam nari smun Babilon Ḇeba. Nari ”sfasyar nana ḇeḇor ḇyena, ma seifa ḇyaḇer” kuker sunpres nana sena ma sfasnaiḇair ḇaḇeḇarḇor ḇyena. (Why. 17:3, 16) Farmakakok ḇekur i na fyasaw kaku, imnis ra ḇyejadi ro ras oser monda. Nafrur fa ḇesaramper i sya sikandor kaku. Skara na ḇaḇeri snar Babilon Ḇeba darareri ker ḇo ikofen, ”Aya ine wairek bin ḇesasoser! Yaḇe kabom ḇa; ma nari yasma marindi ḇa!”​—Why. 18:7, 8.

12. Yahwe na ipok ryir er-er sya ḇa fa sifrur rosai, ma rosai ḇefnai ya?

12 Allah na ipok ryir er-er sya fa smunpres kawasa Ḇyesya ḇa. Sima simarisen kaku fa sun snonsnon Yahwe, ma sisouser parenta Ḇyedi kwar fa sisasyar ro Babilon Ḇeba. (Farfyar 15:16, 17; Why. 18:4) Sisewar kako fa sifnoḇek ḇesesya fa sisasyarbur Babilon Ḇeba ya. Inja, Yahwe kawasa Ḇyesi nari sipok saksmai samamyai ḇekur Babilon Ḇeba ya ḇa. Ḇape, sifandun kaker kakyar ḇesambraḇ faro roi nari ḇeḇejadi wer.

Ro moḇsaiso Allah kawasa Ḇyesi sḇarek rona, sikyar pdef faro I fafisu siḇe smun si (Mam syos ḇe 13) *

13. (a) Manseiso Gog i? (b) Imnis Yehezkiel 38:2, 8, 9 ikofen na, fafisu risai na Armagedon ḇyerak?

13 Mamamun ro Gog. (Wasya Yehezkiel 38:2, 8, 9.) Yahwe myunpres agama ḇekaku ḇa nakam raposa, na Yahwe kawasa Ḇyesi siso monda ḇesya pdef. Ine ifrur fa Setan imsor fafayaḇa. Nari fyasnai bos masasor ḇyena kuker ’wos ḇemamas’ ro rur ḇeḇarḇor, isoine anun ḇekaku ḇa ḇefnai fa er-er sya seoser fa smun Yahwe kawasa Ḇyesi. (Why. 16:13, 14) Raryur er-er ansine sor si ḇe ”Gog ro sup Magog”. Fafisu er-er ansi siḇe smun Yahwe kawasa Ḇyesi, ras mamamun Armagedon na ḇyerak.​—Why. 16:16.

14. Rosai nari er-er sya sifawi na?

14 Gog na ikyar ḇe samambraḇ militer snonkaku sya. (2 Taw. 32:8) Koma kokyar faro Yahwe Allah koḇedi. Ro mamam er-er sya roi kofrurna rya neroyoḇa. Snar allah-allah ro Babilon Ḇeba ḇesambraḇ kaku, mboi sipok fa sḇuk fasaspar faro i ḇa fyor ’aiwan ḇeyan ḇepek’ ma ’knapur risamfur’ ḇyena smun i! (Why. 17:16) Inja, er ansi nari skara napyan monda fa smun ko. Nari siyarwarek Allah kawasa Ḇyesi ’raris mandep ḇekawef supna’. (Yeh. 38:16) Ḇape, fyoro ḇa ramnai, er-er sya na sifawi siwarai kwar. Imnis ra Firaun ro Soren Ḇerik anya, er ansi nari sifawi kaku ya smamunmun kuker Yahwe I.​—Kel. 14:1-4; Yeh. 38:3, 4, 18, 21-23.

15. Rosai nari Yesus ifrur ro Armagedon ya?

15 Kristus ma sordade ḇyesi ḇero nanki nari siḇriwarek Allah kawasa Ḇyesi ma smunpres er-er fnoḇek sordade sesi. (Why. 19:11, 14, 15) Ḇape, rariso kuker Setan, ḇefrowes er-er sya fa smun Yahwe kawasa Ḇyesi ro Armagedon? Yesus nari isawen i ma rur ḇeḇarḇor sya ḇe der ḇedo kaku. Ma nari sḇarek ro diwa ro fafisu taun syaran oser.​—Why. 20:1-3.

RARISO INSAMA KOFASPARBUR ARMAGEDON YA RAI?

16. (a) Moḇsa kofasnai ’kofawi Allah’ rai? (b) Snonkaku ḇefawi Allah sya rosai nari sismai fafisu mamamun Armagedon ya?

16 Kofarmyan ḇe Yahwe fyoro kwar ke roḇa, insama kakfasparbur Armagedon ya, fandun fa kofasnai koma ’kofawi Allah’ ma ’koḇeuser Ankankinem Ḇeḇye ro Yesus’. (2 Tes. 1:7-9) ’Kofawi Allah’ ido na kofawi parenta Ḇyena, rosai imarisenna, ma imewer na. Kofasnai komamḇir I kako rofyor koswar ma kosouser I ma kosyom monda ḇe I. (1 Yoh. 2:3-5; 5:3) Kofrur rarirya ido, nari kosmai syowi ḇeba fa ’Allah ifawi ko’. (1 Kor. 8:3) Bonya, nari kosmai fasaspar fafisu mamamun Armagedon ya.

17. Moḇsa na kofasnai ’koḇeuser Ankankinem Ḇeḇye ro Yesus’ i rai?

17 ’Ankankinem Ḇeḇye ro Yesus’ kyur ḇe roi ḇekaku Yesus fyarkor nakam ḇefas ro Refo yadori. Kosouserna kuker kombran mnis na ro kankenem koḇena. Kosouser kako kuker kofakapon fararmyan ḇe Allah, kosouser Allah sasoser ḇenapes Ḇyena, ma koḇaryas Karajan Allah. (Mat. 6:33; 24:14) Osower ido, fandun fa kosaramper Yesus naek ḇyesi ḇesmai ramrem sya ḇeyuf fararur ḇefandun kaku.​—Mat. 25:31-40.

18. Rariso snonkaku Kristen ḇesmai ramrem sya na sḇak kaḇer ḇaḇenaḇye ”domba ḇese” sfasnai kwar ḇe si na?

18 Kero wer, snonkaku Kristen ḇesmai ramrem sya na sḇak kaḇer ḇaḇenaḇye ”domba ḇese” sfasnai kwar ḇe si na. (Yoh. 10:16) Moḇsa sifrur na rai? Mamamun Armagedon ḇyejadi ḇaim, 144.000 syakam na sek ḇe nanki kwar ma ḇesmai baken rur ḇepok ḇemar ḇa. Nari saksun ro ḇar sordade ḇero nanki fa smun Gog i ma skadaunwarek ’raryur ḇeba’ ro domba ḇesesya. (Why. 2:26, 27; 7:9, 10) Kakuḇae, raryur ḇeba sna syowi ḇeba kaku fa sisaramper snonkaku ḇesmai ramrem sya fyor sikenem ro supswan ine kaker!

MOḆSA KOSOASUSER PDEF RAI ISOF ARMAGEDON RYAMA?

19-20. Samswen sairirya nkur ko, mboi moḇsa kosoasuser pdef rai isof Armagedon ryama?

19 Ro fafisu ras-ras ḇepupes ine, ḇebor ro Yahwe manfamyan Ḇyesi sismai samswen nabor. Ḇape, koryaḇ fa komkuepen pdef. (Yak. 1:2-4) Nyan oser ḇefnoḇek kaku ko iso konadi kuker sne ḇesiper. (Luk. 21:36) Irya monda ḇa, fandun fa komyaren kofarkor Refo ras ḇe ras ma kokarauser na. Imnis ra kofarkor bardadi ḇekur ḇe fafisu koḇedine. (Mz. 77:12) Kofrur roi nane ma komyaren koḇaryas ido, na kakyar koḇena nasambraḇ ma saneraro koḇena nasnai syadi wer!

20 Kwarapan kada, na wamarisen kaku fyor Babilon Ḇeba imkok kwar ma Armagedon ḇyenande kwar! Ḇesyadiya, wawasenpan na waryaḇ kaku snar snonkaku syakam sesyowi Allah snonsnon Ḇyedi ma ḇaḇepapoik Ḇyena! (Yeh. 38:23) Kaku, Armagedon ima abar ḇepyum faro snonkaku ḇefawi Allah sya, ḇesouser Rumkun ḇyedi, ma ḇemkuepen isof pupes.​—Mat. 24:13.

DOYA 143 Kofararur Pdef, Komam, ma Kowaf

^ par. 5 Yahwe kawasa Ḇyesi siwaf Armagedon ya fyoro kwar. Ro farkarkor ine, na kawos Armagedon ya kyur ḇe rosai, rosai monda na ḇeḇesya fyor Armagedon ryama ḇaim, ma moḇsa na kosoasuser pdef rai isof ro ras Armagedon ryama.

^ par. 71 SONIN: Roi ḇeba kaku nari ḇeḇejadi ro ris koḇedi. Nari (1) kosewar kaku fa kora koḇaryas, (2) kofarkor Refo ya pdef, ma (3) kokyar pdef na Allah kyadaunwarek ko.

^ par. 85 SONIN: Polisi sya sisya siḇe sisun ḇe kina Saksi oso rum ḇyedi. Ḇape, kina ine sikyar Yesus ma malaikat ḇyesi smamepen rosai ḇeḇesya ya.