Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

FARKARKOR 38

Kofnak Awer Fafisu Ḇepyum Ine

Kofnak Awer Fafisu Ḇepyum Ine

”Oso ikyaren sup ani ḇa ma oso ḇaḇeri bemamun kuker i ro swaf taun-taun anya, kukro Yahwe byuk kananon ḇe i.”​—2 TAW. 14:6.

DOYA 60 Kankenem Fyoro Ḇyuk faro Si

ROI NA KOFARKOR *

1. Fafisu risai na samswen kaku fa kofarmyan ḇe Yahwe I?

FAFISU risai kwara na samswen kaku fa wafarmyan ḇe Yahwe I? Fafisu wasmai samswen ke fafisu wakenem ro payamyum? Kosmai samswen ido, na fasaw kaku fa kor fafnoḇek ro Yahwe I. Mboi kokenem ro payamyum monda ido na rariso? Na koḇefnder fararmyan koḇena ḇe Allah Yahwe I ke? Yahwe byuk swarapepen ḇe snonggaku Israel ḇero fafisu naiwara ḇo doḇe sikenem ro payamyum monda ido bisa nafnai fa sḇefnder I.​—Ul. 6:10-12.

Raja Asa imkokpres agama ḇekaku ḇa na (Mam syos ḇe 2) *

2. Rosai Raja Asa fyasnai ro kenem ḇyena?

2 Raja Asa ima snon ḇefrur pyum dirya kukro fyasnai fawinanem ro kenem ḇyena ma ikyar faro Yahwe I. Ifarmyan pdef ḇe Yahwe ro fafisu ḇesamswen ma ro ḇepyum na kako. Fyor ibaḇa ya, Asa ifarmyan kuker sne ḇesiper faro Yahwe I. (1 Raj. 15:14) Fyasnai kaku roi ine rofyor kyakokpres agama ḇekaku ḇa ro sup Yehuda. Refo doḇe Asa ’imkokpres rokef farsarser ḇekaku ḇa ma moḇ sbukisamsyom ro na, imerdawdiwer adir-adir ḇesren na, ma kyaruk adir besren’. (2 Taw. 14:3, 5) Irya monda ḇa, ḇye kpuri, Maaka i fa dado ro nasan ḇyedi ro karajan. Kukro? Snaro Maaka iwan snonggaku sya fa sisyom amfyanir.​—1 Raj. 15:11-13.

3. Rosai nari kawos ro farkarkor ine na?

3 Ipyos agama ḇekaku ḇa monda ḇa. Ifnoḇek kawasa Yehuda sya fa sisyom kaḇer ḇe Yahwe I. Yahwe ḇyebarakas Asa ma kawasa Yehuda sya, inja sikenem ro payamyum ma kananon. *

Ro swaf taun risamfur Asa ḇyepoik anya, ”oso ikyaren sup ani ḇa”. (2 Taw 14:1, 4, 6) Ro farkarkor ine, nari kawos moḇsariso Asa myam swaf ḇepyum anya. Mura, na kawos snonggaku Kristen ro awar randak siwara simnis Asa i kukro sifnak fafisu ḇepyum sena ḇa kako. Ramnai, nari kawos fakfuken ine: Pamarenta ro sup koḇarek ro ya sidwarek samsyom koḇena ḇa ido, moḇsa na komam pyum swaf ḇeknon ani rai?

ROI ASA IFRUR RO FAFISU ḆEPYUM YA

4. Imnis wos ro 2 Tawarikh 14:2, 6, 7, rosai Asa ifrur ro fafisu ḇeknon anya?

4 Wasya 2 Tawarikh 14:2, 6, 7. Asa ikofenḇair ḇe kawasa ḇyesi ḇo doḇe Yahwe iso ḇebuk kananon ḇe si. Asa ifnak fafisu anya ḇa ma kyain monda ḇa. Iwan kawasa Yehuda sya fa sḇawes mnu, ander ḇyena, ayar karui ḇyena, ma kedwa ḇesun ḇe sup anya. Doḇe, ”Kona sup ine kaker.” Rosai ikofen kaku nane? Ine ḇyeḇair ikyar nari mbroḇ sya sidwarek si ḇa ḇo simbranuk sup ani ma sḇaḇawes. Inja, Asa danun kaku fa smam pyum fafisu ḇeknon anya.

5. Rosai ḇefnai fa Asa syambraḇser sordade ḇyesi?

5 Asa myam fafisu ḇepyum anya kako fa syambraḇser sordade ḇyesya. (2 Taw. 14:8) Ine ḇyeḇair ikyar faro Yahwe I wer ḇa ke? Oroḇa. Asa ifawi ima raja diri, inja fandun fa fyasos ḇepon kawasa ḇyesi insama sisambraḇ fafisu samswen na ndrama. Asa ifawi fafisu ḇeknon anna nari nkain fyoro ḇa, ma roi kyara na ndarirya kaku.

ROI SNONGGAKU KRISTEN RO AWAR RANDAK SIFRUR RO FAFISU ḆEPYUM

6. Rosai snonggaku Kristen ro awar randak sifrur ro fafisu ḇeknon ya?

6 Ro abad randak, sewayam ker snonggaku Kristen sya. Mboi ro swaf ono sro fafisu ḇeknon kako. Rosai sifrur na? Sbaryas pdef abar ḇepyum ya. Syap Farfyar ikofenḇair ”sikenem kuker araryof faro Manseren”. Simyaren sbaryas abar ḇepyum, inja barbor ro kawasa ḇesyom Yahwe I sibor syadi. Ine fyasnai Yahwe ḇyebarakas sasewar sena fa sbaryas kuker raryaḇ ro fafisu ḇeknon anya.​—Kis. 9:26-31.

7-8. Rosai Paulus ma snonggaku Kristen ḇesesya sifrur rofyor sna swaf ḇepyum? Fasnaiḇair.

7 Snonggaku Kristen ro awar randak sya sbuk swaf nakam fa sbaryas pdef. Raris, Manwawan Paulus myam mboi ismai swaf ḇepyum fa byaryas faro snonggaku Efesus sya, inja dun snemuk fa ḇyarek ro mnu ani resari insama bisa byaryas ḇe si.​—1 Kor. 16:8, 9.

8 Ro taun 49 M, Paulus ma snonggaku Kristen ḇesesya sna swaf fa sbaryas faro snonggaku sibor syadi. Fafisu anya manwawan ma penatua ḇero Yerusalem sun wos oser ḇekur sofakfuk. (Kis. 15:23-29) Sawos namuk parkara ani raposa, sikofenḇair na ḇe sidang-sidang, mura manwawan sya sisewar kaku fa sbaryas abar ḇepyum ro ’Manseren wos Ḇyena’. (Kis. 15:30-35) Rarirya Refo doḇe ’jemaat-jemaat sismai samambraḇ ro kakyar, ma fyoro muma kawasa ḇekyar sya sibor syadi wer’.​—Kis. 16:4, 5.

FAFISU ḆEPYUM RO BABOINE

9. Moḇsa fararur ḇaḇebaryas imbran ro sup ḇebor rai, ma fakfuken rosai kofuken ḇe manggunko?

9 Baboine ro sup ḇebor sidwarek fararur ḇaḇebaryas koḇena ḇa. Ḇarek ro sup ḇeradine ke? Rarirya ido, kwarapan, ’Moḇsa yamam swaf ḇepyum fa yabaryas ine rai?’ Ro fafisu ras-ras ḇepupes ine, Yahwe kawasa Ḇyesi siryaḇ fa sbaryas ma sbuk farkarkor faro snonggaku ḇebor syadi ro supswan ḇesiper. (Mrk. 13:10) Roi nabor naisya bisa kofrur na ro fararur ine.

Manbaryas ḇebor sismai bon ḇepyum rofyor sisewar fa sbaryas ḇe kawasa ḇero sup bondi sya ḇaido sbaryas faro snonggaku ḇeyawos wos ḇese (Mam syos ḇe 10-12) *

10. Wos ḇero 2 Timotius 4:2 danun ḇe ko fa kofrur rosai?

10 Moḇsa na kofnak awer swaf ḇepyum ine rai? (Wasya 2 Timotius 4:2.) Komampan imbude ko ḇaido oso ro kina koḇedi bisa kofrur nabor syadi ro fararmyan, imnis ra kosun ro fararur perintis. Ine swaf fa kosewar nana arasai na ḇa, kukro roi nane nari nfaspar ko ro kandera ḇeba ya ḇa.​—Ams. 11:4; Mat. 6:31-33; 1 Yoh. 2:15-17.

11. Rosai organisasi ifrur kwar insama snonggaku sibor syadi sakrower abar ḇepyum?

11 Manbaryas sibor sisya sfarkor wos ḇese insama bisa sifnoḇek snonggaku sya fa sakmambir Yahwe I. Organisasi fyasos kwar syap ma vidio nabor insama bisa kobaryas ro wos ḇebor. Rupa ra, ro taun 2010 syap ma vidio koḇena naisya monda ro wos ri 500. Imbape, ro kirine barbor ya dek syadi wer isof nasyadi ro wos ri 1.000 kwar!

12. Fawarpan rariso snonggaku sya sismai payamyum kukro srower abar ḇepyum ro wos sena.

12 Moḇsa snonggaku ḇebor sya sbabir rai fyor sfarkor fa sifawi Yahwe I ro wos sena? Mampan fawar oso ro imbesrar ḇeyakso munara sarawrow regional ro Memphis, Tennessee, Amerika. Sifrur munara sarawrow ani ro wos Kinyarwanda. Ine iso wos sbukidawos ro Rwanda, Kongo (Kinshasa), ma Uganda. Munara imnai kwar, imbesrar ine doḇe, ”Yaḇarek ro Amerika taun ri 17 kwar. Mboi insape rasine yafawi pyum fawawi ro Refo ro munara ine.” Imbesrar ine roi ryower na nsun kaku ro sneri kukro munara ani sifrur na ro wos ḇyeja. Au ido rariso, wamarisen wakfarkor wos ḇese fa wafnoḇek snonggaku ḇero moḇ Bedi ke? Imbude ro sidang Bedi moḇ mgobaryas ro ya, snonggaku sia simarisen syadi srower abar ḇepyum ro wos manggun sena. Sasewar Bena nari nun bon ḇepyum.

13. Fawarpan rariso snonggaku sya sismai payamyum kukro srower abar ḇepyum ro wos sena?

13 Ro sup ḇeḇeso naek srar koḇesi simkei fa sbaryas ḇa kukro pamarenta sidwarek fararur koḇena. Rupa ra naek srar koḇesi ro Rusia. Ro swaf taun ḇe taun sismai wayam, ḇarpur mura insape simkei ro paik Maret 1991. Fafisu ani, ro Rusia manbaryas sya se 16.000 monda. Ḇape swaf taun ri 20 mura, barbor ya dek syadi wer isof se 160.000! Nasnai kaku, naek srar sya sifnak fafisu simkei anya ḇa mboi sbaryas pdef. Imboi, swaf ḇepyum anya nakain fyoro ḇa. Kirine ro sup Rusia nakam nfadwer wer, mboi naek srar koḇesi ro diwa siryab pdef faro samsyom ḇekaku ya.

FAFISU ḆEPYUM NA NAKAIN FYORO ḆA

Raja Asa ḇyenadi dor kaku ḇe Yahwe I, inja ifnoḇek kawasa Yehuda fa skafyo sordade ḇebor ḇembroḇ si (Mam syos ḇe 14-15)

14-15. Rariso Yahwe fyasnai papoik Ḇyedi fa ifnoḇek Asa i?

14 Ḇarpur ya, fafisu ḇeknon ro Raja Asa ḇaḇepapoik ḇyeja imnai. Sordade militer ḇeba kaku oso isya. Sima sordade Etiopia sirya, barbor sedi yuta rioser. Ḇebukor ro sordade ansi snoriso Zerah. Ikyar kaku nari myunpres snonggaku Yehuda sya. Mboi, Raja Asa imgak faro Zerah ma sordade ḇebor ḇyesi ḇa. Raja Asa ikyar faro Yahwe I. Ḇyenadi radine, ”Sye Yahwe Allah nggoḇedi, wafnoḇek inggo kukro nggokyar faro Au, ma nggomamun sordade ansine kuker snonsnon Bedi.”​—2 Taw. 14:11.

15 Sordade Etiopia sibor syadi ro Asa sordade ḇyesi, mboi Asa ikyar Yahwe ima ḇyepoik syadi ma syambraḇ fa myunwarek kawasa Ḇyesi. Ma Allah Yahwe isaramper kaku kawasa Ḇyesi, inja skafyo sordade Etiopia sya.​—2 Taw. 14:8-13.

16. Rosai ḇefasnai fafisu ḇepyum kosmai na nari nakain fyoro ḇa?

16 Koma kofawi ḇa rosai na ḇekur ko oser-oser. Mboi roi kofawi ya iso fafisu ḇepyum kosmai na nari nakain fyoro ḇa. Yesus manggundi ikofen ḇo doḇe ro ras-ras ḇepupes nari er ḇebor sayin manfamyan ḇyesi. (Mat. 24:9) Manwawan Paulus i kako doḇe ’snonggaku oser-oser ḇemarisen ḇekenem ro ḇaḇeari snar Yesus Kristus nari sismai wayam’. (2 Tim. 3:12) Kirine Setan imsor kaku, inja kokara awer na kenem koḇena napyan monda ma na kosmai samswen oḇa.​—Why. 12:12.

17. Rosai nari ḇefrowespan kakyar koḇena?

17 Fyoro wer ḇa nari kakyar koḇena neḇefrowespan. Kero dunya ine na syun ro fafisu kandera ḇeba ya. Refo doḇe ”roi ḇeradine nmun ḇaim ro awar madero isof babo ine ma nari napok nmun wer ḇa”. (Mat. 24:21) Ro fafisu anya imbude na kina koḇesya sayin ma simsor ko ma na sidwarek fararur ḇesren koḇena. (Mat. 10:35, 36) Raris Asa i, na kokyar Yahwe ifnoḇek ma kyadaunwarek ko ke?

18. Imnis ḇekofen ro Ibrani 10:38, 39, rosai na ḇefnoḇek ko fa kosambraḇ pdef ro fafisu ḇepyum ine imnai

18 Kirine Yahwe fyasos ko kwar insama kakyar koḇena nsambraḇ. Fyarkin ”women ḇesouser ma ḇefawinanem sya” fa sbuk anan rur ro fafisu ḇesrow ine, inja kosmai roi kofandun na insama kosambraḇ pdef. (Mat. 24:45, NW) Mboi ko oser-oser iso na ḇesewar fa kakyar koḇena faro Yahwe I nsambraḇ.​—Wasya Ibrani 10:38, 39.

19-20. Kowasya 1 Tawarikh 28:9 ya kwar ido, rosai fandun fa kofuken ya??

19 Raris Raja Asa i, fandun fa ”kosewar Yahwe I”. (2 Taw. 14:4; 15:1, 2) Kosewar fa komambir Yahwe I kuker kofarkor Refo ma koḇebaptis. Kosewar kaku insama saswar koḇena faro Yahwe I nsambraḇ pdef. Inja bisa kofuken manggunko, ’Yaso ker fananjur ya kwar ke?’ Ro fananjur ari, kosmai samambraḇ kofandun fa kofarmyan pdef ḇe Yahwe I, ma naek srar sya kako sisambraḇser ko. (Mat. 11:28) Fakfuken ḇese wer, ’Manggundaya yafarkor myaren Refo ya ke?’ Ḇarekus kina Besi ido, mgofrur nadi ro kina ro minggu nakam ke? Oroḇaido ḇarek ḇesisye ido, nwa swaf fa farkor Refo raris randak wafrur kuker kina Besi anya ke? Wamyaren ma swewar fa rwa wabaryas ma farkor snonggaku ḇese ke?

20 Rosai ḇefnai fa kofuken fakfuken anna ḇe manggunko? Refo ikofen Yahwe myam sne ma swaruser koḇena oser-oser. Inja, fandun fa kakfrur rarirya. (Wasya 1 Tawarikh 28:9.) Komam mboi imbe kofadwer aw koḇena, kenem, ḇaido swaruser koḇena ido, ipyum ya kor fafnoḇek ro Yahwe I insama kosambraḇ fa kofadwer na. Kirinema oras fa kofasos manggunko faro samswen nari ḇerama ḇekur ko. Inja, iḇye kada kofnak awer fafisu ḇepyum kosmai kaker ine!

DOYA 62 Dasdisen Ḇebabo

^ par. 5 Ro sup moḇ ḇarek ro ya, sidwarek Au ḇa fa wasyom Yahwe I ke? Rarirya ido, moḇsa mam fafisu ḇepyum anya rai? Ro farkarkor ine, nari kawos moḇsa koso nyan ḇepyum ro Raja Asa ḇeraker Yehuda ma snonggaku Kristen ro abad randak siwara. Sifnak swaf anya ḇa fafisu samswen na ndrama ḇaime.

^ par. 3 KNAM RO WOS ḆEḆESO: Wos ”kananon” ine kyur monda ḇa ḇe nari mamamun naisya ḇa. Wos Ibrani ḇyeja kyur kako ḇe pararei, roi ḇemun naisya ḇa, ma kenem ḇefo payamyum.

^ par. 58 KAFKOFEN FARO SONIN: Raja Asa ḇye kpuri, Maaka i fa dado ro nasan ḇyedi ro karajan kukro Maaka iwan snonggaku sya fa sisyom amfyanir.

^ par. 60 KAFKOFEN FARO SONIN: Imbeswa oso suboḇ roiebor suḇena insama bisa sufarmyan ro moḇ ḇefandun syadi manbaryas sya.