Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

Imnis Kaker ro Baboine Ke Roḇa?

Imnis Kaker ro Baboine Ke Roḇa?

FAWAWI DUNYA

REFO IMA SYAP FAWAWI DUNYA RISYAḆA, ḆAPE FASFAS ḆERO DORI NA NAPON SYADI RO FAFISU ḆYENA. WAKARAPAN ROI RIḆESO NANE.

Supswan farsyos ḇeba ine nya randak ke?

Manfawinanem ḇepon siwara soḇe oroḇa. Ro fafisu ine, sibor sikyar snar supswan farsyos ḇeba ine nya randak. Refo ikofen ḇepon roi nane kwar.​—Kejadian 1:1.

Supswan ine imnis rariso?

Ro fafisu naiwara, snonkaku sya skara ḇo soḇe supswan ine ipyom. Ro abad ḇeḇe rim SM, manfawinanem Yunani sya soḇe supswan ine ḇyesapdupen. Ḇape, fyoro kwar ro fafisu anya ḇaime, ro abad ḇeḇe war SM, manfasfas Refo oso snori Yesaya ikofen ḇo doḇe supswan ine ḇye ”syapdupen”.​—Yesaya 40:22.

Nari farsyos iyaswa iḇyeḇa ke?

Aristoteles ikofen ḇo doḇe supswan ine iso nari ḇeḇyeḇa ya, mboi farsyos iyaswama roḇa, ma na dakfadwer ḇaḇeri. Ro swaf abad ḇe abad kwar, snonkaku ḇebor sya sikyar roi anine. Ḇape, ro abad ḇe-19 ya, manfawinanem sya soḇe roi nakam ḇero farsyos ma supswan ine nari naḇyeḇa. Manfawinanem oso ḇekyar faro farkarkor ine iso Baron Kelvin i. Fyawi rosai Refo ikofen kuker farsyos ma supswan ine, isoine, ”Raris sansun, roi nakam nari nakerker.” (Mazmur 102:25, 26) Raris rosai Refo fyarkor na, Kelvin ikyar snar Allah nari myamwarek ḇraur Ḇyena insama naḇyeḇa awer snar roi ḇemun ani.​—Pengkhotbah 1:4.

Rosai ḇesyopanser supswan ine?

Manfawinanem Yunani oso ḇenir ḇe Aristoteles, ikenem ro abad ḇefyak SM, fyarkor snar roi ḇero farsyos iyaswa kam neḇekawef ro bola kristal bandumi. Ro bola kristal oser, bola kristal ḇesena naisya ndro bandum wer, ma rarirya kwar rawo nesyos-syos, ma supswan ine isya ro bandum kaku. Ro abad ḇe-18 M ya, manfawinanem sya sikyar snar roi osoḇaḇeri ḇesyopan mak ma planet na. Ḇape, syap Ayub ḇeḇefas ro abad ḇe-15 SM ya, kowasya kada doḇe, Allah ”kyaf supswan ro moḇ ḇemkei”.​—Ayub 26:7.

PARAREI BAKEN

REFO IMA SYAP FARO PARAREI BAKEN RISYAḆA, ḆAPE REFO NASER FARKANKIN KUKER PARAREI SISROW RO BABOINE.

Snonkaku ḇeduf sya sḇarek ḇese.

Ro Sasoser Moses, snonkaku ḇeduf pado sya na sḇarek ḇese ro snonkaku ḇesesya. Insape dokter sya sakso nyan ine rofyor dafduf ḇesor myun ro Abad Fadu ya. Isof ro rasine, nyan ine siso na kaker.​—Imamat, fasal 13 ma 14.

Sḇan siḇrasna fyor span baken ro snonkaku ḇemar sya.

Isof ro abad ḇe-19 ya, dokter sya span ro snonkaku ḇemar sya ramnai smam ḇekenem kaker sya, mboi sḇan sibrasna ḇepon ḇa. Inja, nane nafnai fa ḇeduf sya sibor simar. Ḇape, Sasoser Moses ikofenḇair rofyor snonkaku span ro ḇemar sya, nari semamas, ma fandun fa sḇansren baken sena kuker war. Roi sifrur ine napyum faro baken sena.​—Bilangan 19:11, 19.

Moḇ ḇesawen war.

Taun ḇe taun, roma mkun ḇebor sya simar snar dafduf diare myun si. Roi ḇefnai ya iso snar snonkaku sya sisawen famfnom ware. Sasoser Moses ikofenḇair fa rofyor sikapu ido, sḇayek na ro saprop ma sisawen na ḇinkwanbur moḇ snonkaku sya sḇarek rona.​—Ulangan 23:13.

Fafisu ḇeḇesofuk.

Allah Sasoser Ḇyena iwan fa sinan sya sḇesofuk romawa snon sesya rofyor seumur ras riwar. (Imamat 12:3) Faro kapirare ḇeḇeaḇen babo ya, rik ḇyena insape nfanjur pyum rofyor ismai minggu oser kwar. Inja, fafisu teknologi kedokteran ḇero baboine naisya ḇaime, snonkaku ro awar Refo iwara sya, na siwaf rawo minggu oser ḇyenande insape sisofuk kapirare ḇeḇeaḇen babo ani, inema nun payamyum.

Pararei ḇero sneḇaḇir ma baken koḇena.

Ḇemam fararur kedokteran ma manfawinanem sya soḇe kakara ḇepyum raris marisen, saneraro, kafkofen kasumasa, ma marisen ḇeḇuk ampun, nama napyum faro pararei baken koḇena. Refoya doḇe, ”Sne ḇemarisen ima aryawin ḇepyum, ḇape sne ḇesanekar nafrur snonkaku oso fa syambraḇ ḇa.”​—Amsal 17:22.