Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

AWAWOS ḆEPON YA | ROSAI REFO IKOFEN KUKER KANKENEM MA MARMARYA?

Rosai Refo Ikofen Kuker Kankenem ma Marmarya

Rosai Refo Ikofen Kuker Kankenem ma Marmarya

Kowasya ro syap Kejadian kada, Allah ifrur snonkaku ḇerandak Adam ma dawos ḇe i bo doḇe, ”Bon ro aiknam ḇero yaf ine wanna kam isof wapok. Ḇape faro aiknam fawawi kuker roi ḇeḇye ma ḇeḇyeḇa, pok fa wan awer i, snaro ro ras wan ya ido na wamar ḇeri.” (Kejadian 2:16, 17) Wos ḇesnaibos nane nfasnaiḇair snar rofyor Adam isouser faro Allah parenta Ḇyena kada, nari imar ḇa boi ikenem pdef ro yaf Eden ya.

Mboi faḇye, Adam imewer kyinfir fa ikenem fyoro, boi kyinfir fa pyampum Allah parenta Ḇyena. Ma rofyor swari Eva ḇyuk bon ḇeḇedwarek ani ḇe i, Adam danna. (Kejadian 3:1-6) Bon ro soasuser ḇa suḇena ine, kosmaina kako isof ro fafisu ine. Manwawan Paulus fyasnaiḇair roi ine radine, ”Sasarya ssyunḇe supswan ine snar snonkaku oser, ma snar sasar ani, ifnai marmarya. Eḇedari marmarya iduḇ faro snonkakusyakam, snar snonkakusyakam sifrur sasar kwar.” (Roma 5:12) Kakuḇae, ”snonkaku oser” ḇeḇeyap ro mnuk ine iso, Adam i. Ḇape sasar indo rosairirya, ma rariso ifnai marmarya rai?

Adam ifrur sasar snar ifawi kwar boi pyampum Allah sasoser Ḇyena. (1 Yohanes 3:4) Ma raris rosai Allah ikofen ḇepon kwar ḇe Adam i, samamyai ro sasarya iso marmar. Adam ma kpu up ḇyesi kako sisouser pdef faro Allah parenta Ḇyena kada, nari sismai sasarya ḇa ma sipok simar ḇaḇeri. Allah ifrur snonkaku sya fa simar ḇa, mboi insama sikenem fyoro-fyoro.

Raris rosai Refo ikofen na, marmarya ”iduḇ faro snonkakusyakam”. Ḇape rofyor komar kwar, nari ḇar oso ro baken koḇedi ikenem pdef ke? Snonkaku ḇebor sya skara rarirya. Soḇe rofyor komar kwar, na rur ḇaido jiwa koḇedi ikenem pdef. Ḇape, ima imnis ra koḇe Allah dankar Adam i. Rosai ḇefnai fa kokofen radiri? Kofawi Allah ikofen kwar snar samamyai ro sasar iso marmarya. Mboi jiwa koḇedi ikenem pdef ro moḇ ḇese rofyor komar kwar ido, ima imnis raris komar ḇaim. Refoya doḇe, ”Allah isrer ḇa”. (Ibrani 6:18) Ḇekaku ya, Setan iso ḇeankar Eva i bo doḇe, ”Kaku ḇeri na mumar ḇa.”​—Kejadian 3:4.

Ine nafnai fakfuken ḇeko. Farkarkor kuker jiwa ḇepok ḇemar ḇa ḇyeknam ro ankarkar ido, rosai na ḇeḇejadi kaku rofyor snonkaku oso imar?

REFOYA IKOFENḆAIR ROI ḆEKAKU YA

Refoya doḇe, ”Allah Yahwe ifrur snonkaku ro saprop ma iwuf randum ro snonikor ḇyeja knaref kankenemya, ma snonkaku ani ḇye jiwa ḇekenem oso.” Wos jiwa ḇekenem ro wos Ibrani nefes, * knam kaku ya iso ”braur ḇeknunef”.​—Kejadian 2:7.

Inja, Refo ikofenḇairbos snar snonkaku sḇeḇefrur ḇa ḇe mankun ḇena jiwa ḇepok ḇemar ḇa. Ḇape snonkaku oser-oser iso ”jiwa ḇekenem” irya kwar. Iso ḇefnai fa, swewar ker ro Refo kada nari wasrow mnuk osoḇaḇeri ḇeḇuk wos ”jiwa ḇepok ḇemar ḇa” ine.

Refo ikofenḇair ḇa snar snonkaku oso nya jiwa ḇekenem pdef. Mboi rosai ḇefnai fa agama ḇebor sḇuk farkarkor ḇesisye kuker rosai Refo ikofen na? Ine ndramuma ro Masir ro fyor iwara.

FARKARKOR ḆESASAR NERYEWEN

Manḇefawi sejarah ḇeramaker Yunani ro abad ḇeḇe rim SM, Herodotus i, ikofen bo doḇe snonkaku Masir siso ”snonkaku ḇerandak ḇekyar farkarkor jiwa ḇepok ḇemar ḇa.” Snonkaku Babilon sya kako saksowarpu fa sifrur farkarkor ine. Rofyor Aleksander Agung kyafyo Timur Tengah ro 332 SM ya, filsuf Yunani sya sfasnaiḇair farkarkor ine, ma fasaw ḇeri farkarkor ine neryewen ḇe Karajan Yunani ḇesiper.

Nari wasrow mnuk osoḇaḇeri ḇeḇuk wos ”jiwa ḇepok ḇemar ḇa”

Ro abad randak Masehi, sekte Yahudi risuru isoine Eseni ma Farisi, sḇuk farkarkor snar rofyor snonkaku oso imar kwar jiwa ḇyedi ikenem pdef. The Jewish Encyclopedia doḇe, ”Kakakyar faro jiwa ḇepok ḇemar ḇa syun ḇe kawasa Yahudi roro wis sena kuker nyan kakara snonkaku Yunani sya ma ḇepon syadiya iso ro Plato farkarkor ḇyena.” Manḇefawi sejarah ḇeramaker Yahudi ro abad randak, Yosefus i, doḇe farkarkor ani ḇyeknam ro Refo ḇa, ḇape ro ”kakakyar ro snonkaku Yunani sya”, iso syap myam na ḇe raryur ro fawar sinan ro ahli mitologi sena.

Snar budaya Yunani neryewen pdef ḇe moḇ nakam, snonkaku ḇeyap si ḇe Kristen sya sun farkarkor ine kako. Manḇefawi sejarah Jona Lendering ikofen, ”snar Plato doḇe jiwa koḇedi randakya ryoro moḇ ḇepyum syadi ḇape kirine isapi ro dunya ḇeḇyeḇa ine, iso ḇefnai fa Plato farkarkor ḇyena ma farkarkor Kristen napyan fa ndrandum nḇe oser”. Barpurya, farkarkor kafir kuker jiwa ḇepok ḇemar ḇa syun ro gereja ”Kristen” ma ḇyeknam ro kakakyar sena.

”NAPNAPESYA NARI ḆYUK ḆAḆEMKEI FARO MKO”

Ro abad randak ya, manwawan Paulus ḇyuk swarapepen ine, ”Rurya ikofenbos mboi rofafisu ḇarpurya, nari snonkaku ono nari sfamyunepen Allah raimnai siso rodur ḇeḇeninyan ma farkarkor ro Ibiris”. (1 Timotius 4:1) Wos nane nkaku ndarirya! Farkarkor jiwa ḇepok ḇemar ḇa naiso oser ro ”farkarkor ro Ibiris” ine. Farkarkor ine ḇyeknam ro Refoya ḇa, ḇape ryamuma ro agama kafir ma kakara snonkaku ḇero fyor iwara.

Mboi komarisen snar Yesus doḇe, ”Nari mkofawi napnapesya ma napnapesya nari ḇyuk ḇaḇemkei faro mko.” (Yohanes 8:32) Kuker kona fawawi ḇekaku ro Refo, nari komkeibur ro farkarkor ḇesyowi Allah I ḇa ma fararur-fararur ḇero agama ḇebor ḇero dunya ine roi sfarkor na. Osower ido, komkei ro adat sinan ḇepon siwara ma farfyar ḇekakuḇa kuker marmarya.​—Mam kotak ” Snonkaku Ḇemar Sya Moḇsai Sroyo?

Allah imewer snonkaku sya sikenem ro swaf pasi barek ri 70 ḇaido 80 monda ro supswan ramnai sikren ḇe moḇ ḇese fa sikenem fyoro rodiwa. Ḇekaku ya, Allah marisen Ḇyedi ro randakya iso insama snonkaku sya sikenem fyoro ro supswan ḇe romawa ḇesouser faro I. Roi ine fyasnaiḇair iswar faro snonkaku sya, ma marisen Ḇyedine osoḇaḇeri ḇepok fa ḇedwarek I. (Maleakhi 3:6) Kuker kakyar, manḇefas mazmur ikofen bo doḇe, ”Snonkaku ḇenapes siso nari ḇena supswan, ma sikenem fyoro-fyoro ro dia.”​—Mazmur 37:29.

 

^ par. 9 Terjemahan Refo ḇeḇeso fyarwe wos nefes ḇe ”roi ḇekenem” (Terjemahan Baru), ”roi ḇekenem ḇeknunef” (Kitab Suci Komunitas Kristiani), ḇaido ”snonkaku ani ikenem” (Bahasa Indonesia Masa Kini).