Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

Yahwe Dor Si fa Sisasyarbur Pampanya

Yahwe Dor Si fa Sisasyarbur Pampanya

”[Yahwe] ḇeyor mko kwar famkosasyarbur pampanya faro isnai ḇyedi ḇedameserya.”​—1 PETRUS 2:9.

DOYA: 116, 102

1. Rosai ḇeḇejadi ro Yerusalem rofyor simkok i?

RO TAUN 607 SM, Raja Nebukhadnezar II ma sordade ḇeba ḇero Babilon sya siyarwarek mnu ḇeba Yerusalem. Refo ikofen snar raja myun romawa babo sya kuker sumber. ”Nya sawarwar ḇa faro snonkbor ḇaido binkbor sya, sinan ḇaido ḇesinan kwar sya.” Ḇarpurya, ”ryap Allah ḇenapes rum ḇyedi ma imkok tembok Yerusalem; menara moḇ ḇyarek nakame srapna kuker for, rarirya kako roḇeḇor ḇepyum ḇyena kam, inja napromes.”​—2 Tawarikh 36:17, 19.

2. (a) Swarapepen rosai Yahwe ḇyuk faro snonkaku Yahudi sya? (b) Rosai na ḇeḇejadi faro si?

2 Snonkaku Yahudi sya iḇyeya skandor awer rofyor Yerusalem ḇyeḇemkok. Snar ro taun ḇe taun kwar, Allah ḇyuk swarapepen faro si roro nabi ḇyedi. Rofyor sisouser pdef ḇe I ḇa ido, nari snonkaku Babilon sya smun si. Ḇar ḇeba ro snonkaku Yahudi sya nari simar kuker sumber, ma faro ḇemar ḇa sya nari sḇarek pdef ro Babilon ro kankenem sena ḇesiper. (Yeremia 15:2) Kankenem ro Babilon ya moḇsa isnai rai? Snonkaku Kristen sya kako sun si kwar raris snonkaku Israel sya ke? Sun si kako kwar ido, fafisu risai?

KANKENEM RO ḆAḆEMANFYAN

3. Rariso kankenem ro ḇaḇemanfyan ro Babilon iḇese kuker kankenem ḇe women ro sup Masir ya?

3 Yahwe ikofenḇadir kwar ḇe snonkaku Yahudi sya rofyor ssun si ḇe ḇaḇemanfyan ido, fandun fa siso monda fafisu ḇebabo sena ma sikenem pyum ro moḇya. Ikofenḇadir ḇesi roro Yeremia i, ”Mkoḇawes rum ma mkoḇarek ro dori, mkoker yaf ma mkan bon ḇyena. Ma mkosewar ḇaḇeaski ro sup ani moḇ yarir mko fa mko ḇeḇeyun ḇe moḇ ḇaḇemanfyan, ma mkoḇenadi faro Yahwe I kuker fandandun sup ani, snar rofyor ḇaḇeaski ya isya ro sup ani ido, nari ḇaḇeaski ya isya faro mko kako.” (Yeremia 29:5, 7) Snonkaku Yahudi ḇeso mnis Yahwe farkankin Ḇyena nari sikenem kuker payamyum ro ḇaḇemanfyan. Snonkaku Babilon sḇuk swaf faro si fa sifrur fararur senakam. Si kako sḇemkei fa sra farma ro sup ani kam. Fafisu ani, Babilon iso moḇ ḇeknam ro ḇaḇefarḇaḇyan sena. Imnis kuker dokumen ḇero awar iwara, fyasnaḇair snar snonkaku Yahudi ḇebor sya sfarkor nyan rariso sfarḇaḇyan ma ḇesesya sḇe sukan ḇekir syadi. Snonkaku Yahudi ḇeḇeso sna nana nabore. Kankenem ro ḇaḇemanfyan sena napyan syadi ro snonkaku Israel kankenem sena rofyor sewomen ro sup Masir ro swaf taun utin riutin ḇepon ya.​—Wasya Keluaran 2:23-25.

4. Mansei ḇekandera warpu snonkaku Yahudi ḇesoasuser ḇa sya, ma rosai ḇefnai jadi fa sifrur Allah Sasoser Ḇyena kam ḇa?

4 Snonkaku Yahudi ḇeḇeso ro ḇaḇemanfyan sima Allah manfamyan ḇesouser Ḇyesi. Sisasarḇa ḇape sakḇe kandera kuker snonkaku Yahudi ḇesouserḇa sya. Rosai snonkaku Yahudi sya sfandunna nasya, mboi rariso kuker ḇaḇesamsyom sena faro Yahwe I? Bait ma rokef farsarser Ḇyedi skakokna kwar, ma imam sya sifrur fararur sena imnis kuker sasoser yaḇa. Rariryano, ḇesouser sya siḇensewar kaku fa siso mnis Allah Sasoser Ḇyena. Imnis raris, Daniel, Syadrakh, Mesyakh, ma Abednego spampum roḇean snonkaku Yahudi san ḇana. Refoya fyas kako snar Daniel ḇyenadi ḇesya kwar faro Allah I. (Daniel 1:8; 6:10) Ḇape, snaro er kafir sya siso ḇepoik si, inja snonkaku Yahudi ḇesouser sya jadi fa sifrur Allah sasoser Ḇyena kam ḇa.

5. Rosai Yahwe ḇyeasas faro kawasa Ḇyesi, ma rosai ḇefnai fa inema roi ḇeyun kanandor kaku?

5 Na bisa fa snonkaku Israel sya sisyom kaḇerwer faro Allah kuker nyan ḇyukna ke? Ro fafisuya, rya samswen kaku snaro Babilon ya ipok ḇyuk mkei faro women ḇyesi. Ḇape, Allah Yahwe ḇyeasas nari ḇyuk ḇaḇemkei faro kawasa Ḇyesi, ma iso ḇeḇejadi ya. Allah asas Ḇyena ndarirya ḇesya kwar!​—Yesaya 55:11.

FYOR IWARA SNONKAKU KRISTEN SEWOMENSI RO BABILON KE?

6, 7. Rosai ḇefnai fa fawawi koḇena fandun fa neḇefadwer?

6 Fyor iwara snonkaku Kristen sya kako sewomensi imnis snonkaku Israel ro Babilon ya ke? Ro swaf taun ḇeḇeso, The Watchtower ikofenḇadir snar snonkaku ḇesouser sewomensi ro Babilon ro taun 1918 ma sismai ḇaḇemkei ro 1919. Ḇape, ro artikel ine ma ḇeuserya, na kofarkor rosai ḇefnai fa fawawi ine fandun fa neḇefadwer.

7 Kwarapan roi ine: Babilon Ḇeba iso imperium ro agama ḇekakuḇa ro dunya ḇesiper. Allah kawasa Ḇyesi sima sḇewomen ro agama ḇekakuḇa ro 1918 ḇa. Kakuḇae ro fafisu ani, sewayam snonkaku ḇesmai ramrem sya. Ḇape, ḇewayam kaku si iso pamarenta sya, mboi agama ḇekakuḇa sya ḇa. Fyoro kwar fafisu Perang Dunia I ya ḇaime, Allah manfamyan ḇesma ramrem Ḇyesi kakuya sisaeḇur Agama ḇekakuḇa sya. Inja, Babilon Ḇeba ḇyewomen Allah kawasa Ḇyesi ro 1918 yaḇa.

FAFISU RISAI ALLAH KAWASA ḆYESI SEWOMENSI RO BABILON YA?

8. Rosai ḇeḇejadi rofyor manwawansya simar kwar? (Mam sonin ro randak artikel ine.)

8 Ro Pentakosta 33 M ya, snonkaku syaran ḇeḇe Kristen babosya seḇeryem kuker rur ḇesren ya. Inja sḇe ”er ḇekinfir, imnis imam ḇeḇewairek, er ḇesren; Allah kawasa mankundi ḇyesi”. (Wasya 1 Petrus 2:9, 10.) Ro fafisu manwawan sya sikenem kaker, sfaduru pyum sidang ya pdef. Ḇape rofyor simar kwar, snon ḇeḇeso ro sidang sḇuk farkarkor ḇekakuḇa ma sisewar insa sismerḇur manfamyan sya ro napnapes ya. Snon ansine simewer farkarkor napnapes ḇero Allah Wos Sren Ḇyena mboi simarisen farkarkor ro Aristoteles ma Plato su, inja sfarkor pampam snonkaku sya kuker farkarkor sena. (Farfyar 20:30; 2 Tesalonika 2:6-8) Ḇebor ro snonkaku ḇeradine sya sima snonkaku ḇepon ma ḇemanfarkin ro sidang. Sifrur raryur pendeta, ḇape Yesus dap manfamyan ḇyesi, snar ’si kam sḇemambekanaek’.​—Matius 23:8.

9. Fawar rariso Agama Kristen ḇemurtad sfararur kayam kuker ḇaḇesasoser Romawi. Rosai bon ya?

9 Ro taun 313 M, Kaisar Konstantin ḇyeḇepoik ro Kekaisaran Romawi ḇeḇe kafir ma sḇuk ijin faro agama Kristen ḇemurtad sya ro ḇar hukum. Ramnai, gereja sfararur kayam kuker ḇaḇesasoser Romawi. Imnis raris, Konstantin ifrur fananjur kuker manfarkin agama sya, sifawina ḇe Konsili Nicea. Rofyor fananjur ani imnai, kaisar isawen imam Arius ḇepampum farkarkor snar Yesus iso Allah. Ḇarpurya, Theodosius dakḇe kaisar Romawi, ma Gereja Katolik ḇeḇe Kristen ḇesren ḇa, ḇye agama resmi ro Kekaisaran Romawi. Sejarawan sya sikofen snar Roma ḇekafir sya sḇe ”Kristen” ro swaf Kaisar Theodosius ḇyepoik ya. Ḇape kakuya ro fafisu ani, snonkaku Kristen ḇemurtad sya sismai kwar farkarkor kafir inja saksun kwar ro Babilon Ḇeba. Mboi, snonkaku ḇesmai ramrem ḇesouser sya sisya kaker. Simnis ra gandum ḇero Yesus sararber ḇyena. Sifrur kaku fa sisyom pdef faro Yahwe I, ḇape ḇeḇeso simewer simnaf rosai sikofenna. (Wasya Matius 13:24, 25, 37-39.) Kaku ḇeri, Babilon ya ḇyewomensi kaku!

10. Rosai ḇefnai fa snonkaku sya seḇirḇar kuker farkarkor ḇero gereja na?

10 Taun utin ma utin Yesus fafisu ḇyedi ramnai, snonkaku ḇebor bisa siwasya kaker Refoya ro wos Yunani ḇaido wos Latin ya. Smamkara farkarkor ro Refoya kuker farkarkor ro gereja na. Rofyor sifawi snar farkarkor ro gereja na nsasar, spampum farkarkor anna. Ḇape, simkei fa sikofenḇadir karkara sena ḇa snaro ine na nun samswen ḇesi. Iba syadiwer na bisa fa smun si.

11. Rariso gereja sifrur samswen snonkaku sya fa siwasya Refoya?

11 Faḇaḇye mura, snonkaku ḇefawi wos Yunani ḇaido wos Latin ya sibor ḇa. Manfarkin gereja sya simewer fa Allah Wos Ḇyena sefararweina ḇe wos ḇebor sḇukidawos ro rasras na. Nane nafrur fa pendeta ma snonkaku ḇeḇeso ḇena farkarkor ḇekaki sya monda ḇefawi ḇewasya Refoya, ma iba syadiwer klerus ḇeḇeso sifawi siwasya ma sfas mnis ḇa. Mansei monda ḇepampum farkarkor ḇero gereja ido nari sismai samamyai ḇemarḇak. Inja, snonkaku Kristen ḇesmai ramrem sya siryur monda ro raryur ḇekasun, ma iba syadiwer sisya jadi fa srama siryur kuker si ḇa. Raris snonkaku Yahudi ḇeḇewomen ro Babilon sya, snonkaku ḇesmai ramrem ḇe ”imam ḇeḇewairek” jadi fa senadi kuker nyan Allah fyasosna ḇa. Kaku ḇeri, Babilon Ḇeba damkepen kaku snonkaku sya!

SANANAI YA ḆYESONAR

12, 13. Roi ḇefandun risuru risai ḇefrur fa sananai ya ḇyesonar? Fasnaḇair na.

12 Na bisa fa snonkaku Kristen ḇekakusya sisyom faro Allah kuker makakakḇa ma kuker nyan Allah fyasosna ke? Imbo! Sananai ya ḇyesonar snaro roi ḇefandun risuru. Oserya, sisrow mesin cetak kuker huruf bisa sfadadwerna. Randak ro fafisu taun 1450, Refoya fandun fa sifas kaḇerna kuker bramin ma inema napyanḇa. Manfasfas ḇekir oser fyandun paik risamfur fa fyas kaḇer Refo oser! Ma sifas kaḇerna ro perkamen sifrur ro aiwan kif na. Iso ḇefnai fa Refoya naborḇa ma ḇaḇyakya nek kaku. Ḇape, kuker mesin cetak ma kertas ya, snonkaku ḇekirsya bisa sifrur ram ri 1.300 syadi ro ras oser!

Snar mesin cetak nasya ma snonkaku ḇefararwei Refo ḇemkakḇa ma ḇeraryaḇ sisya, inja sna fafisu ḇepyum fa nari sḇemkeibur ro Babilon ya (Mam paragraf 12, 13)

13 Ḇesuruya, ḇaḇefararwei ro Refoya. Ro kur taun 1500 ya, snon ḇemkakḇa ḇeḇeso sya sefararwei Allah Wos Ḇyena ḇe wos ḇebor ro kawasa sya. Sismai wayam rariryano sifrurna pdef. Manfarkin gereja sya simkak. Rosai ḇefnai ya? Snaro simkak na snonkaku ḇewasya Refo sya siwasya Refo ro wos mankun sena ido, nari sifuken, ’Rodiso mnuk ḇekofen kuker api penyucian ya? Mnuk rosai ḇekofen fandun fa snonkaku sya sḇak imam sya faro munara karamram ya? Mnuk risai ḇeyapḇair paus ma kardinal ya?’ Farkarkor ḇebor ḇero gereja ndramuma ro Aristoteles ma Plato, ḇekenem taun utin ma utin ro Kristus fafisu ḇyedi ḇaime. Manfarkin gereja simsor rofyor snonkaku sifuken kuker farkarkor sena. Snon ma bin ḇepampum farkarkor ḇero gereja smunsi. Manfarkin gereja sya simewer snonkaku sya siwasya ma sifuken Refoya wer. Rosai sifrur nane nun bon. Ḇape kaku ya, snonkaku ḇeḇeso ḇemkakḇa sya simewer Babilon Ḇeba fyara si. Sisrow napnapes ro Allah Wos Sren Ḇyedi, ma simarisen sifawi nabor syadiwer! Ḇaḇemkei ro agama ḇekakuḇa fyanam kaku kwar.

14. (a) Snonkaku ḇemarisen ḇefarkor Refo sya rosai sifrur ya? (b) Fawar rosai Naek Russel ifrur kaku fa syewar napnapesya.

14 Snonkaku sibor simarisen sifarkor ma sfawar rosai sifarkorna. Simewer manfarkin gereja sya sidif si fa sikyar farkarkor ḇero gereja na. Inja sifrar ḇe sup-sup bese insama simkei fa sifarkor Refoya. Amerika Serikat iso moḇ oser srayoḇ ya. Rodiwa, ro taun 1870, Charles Taze Russell ma snonkaku ḇese ḇeḇeso sya sifarkor Refo kuker kakaku. Randakya, Naek Russell imarisen syewar agama ḇeḇuk farkarkor kuker napnapesya. Kuker kakaku myambir farkarkor ro Refo kuker farkarkor ro agama Kristen ḇebor sya ma agama ḇesena. Fasaw ḇeri ifawi snar snonkaku osoḇaḇeri ḇeso kaku Allah Wos Ḇyena. Dawos kuker manfarkin ro gereja-gereja ro moḇya kwar. Imarisen insama sismai napnapes ro i ma bati ḇyesya sisrow ro Refo fa sḇukifyarkorna faro jemaat sesi. Ḇape simarisen ḇa. Fasaw ḇeri Siswa-Siswa Alkitab sifawi snar sipok siryurḇa kuker snonkaku ḇeyuf kaker farkarkor ro agama ḇekakuḇa.​—Wasya 2 Korintus 6: 14.

15. (a) Fafisu risai Babilon ḇyewomen snonkaku Kristen ḇekaku sya? (b) Fakfuken rosai monda nari neḇekarem ro artikel ḇeuserya?

15 Ro artikel ine, kofarkor kwar snar Babilon ḇyewomen snonkaku Kristen ḇekaku sya kawanḇa rofyor manwawan ḇepupesya imar. Ḇape, komarisen kaker fa kofawi kankarem faro fakfuken ḇeuserya: Rariso kofawi snar snonkaku ḇesma ramrem sya sḇensewar kaku fa sisaebur ro Babilon Ḇeba ro taun fafisu 1914 ya ḇaim? Yahwe imarisen faro kawasa Ḇyesi ḇa ke, snaro ḇaḇeḇaryas ya kero kada imnai ro fafisu Perang Dunia I ya? Naek ḇeḇeso koḇesi ro fafisu ani siwaira ḇe polotik ma sismai kyaremso ro Yahwe I ḇa ke? Ma, snonkaku Kristen ḇesma women ro agama ḇekakuḇa rofyor manwawansya simar, fafisu risai sḇemkei ya? Fakfuken ḇepyum nane nari neḇekarem ro artikel ḇeuserya.