Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

Faduru Pdef Babebati Besambrab kuker Yahwe ro Sidang Beyawos Wos Bese

Faduru Pdef Babebati Besambrab kuker Yahwe ro Sidang Beyawos Wos Bese

”Ro sanerido yakram wos bena imnis raris arasai.”​—MAZMUR 119:11.

DOYA: 142, 92

1-3. (a) Rosai na ḇe roi ḇefandun syadi ḇeko? (b) Roi ḇedwarek risai snonkaku ḇefarkor wos ḇebabo sya sismaina, ma nane nafnai fakfuken-fakfuken rosai monda? (Mam sonin ro randak artikel ine.)

BABOINE, Saksi-Saksi Yahwe sibor simyaren fa sifrur mnis ḇardadi fa sḇaryas ”faro snonkaku ro sup ine; isoine faro er oser-oser, keret, wos, ma kawasa.” (Fasasna 14:6) Ausya rofandu snonkaku ḇefarkor wos ḇese ke? Ḇeḇeso sifarmyan ḇe misionaris ḇaido ro moḇ ḇefandun syadi manḇaryas ro sup ḇesena. Ḇesesya wer siso ro fananjur ḇeyawos wos ḇese ro sup mankun sena.

2 Allah manfamyan Ḇyesi kam fandun fa sfaduru ḇaḇerur sena napyum ma inema roi ḇefandun syadi ro kina sesya. (Matius 5:3) Imbude fyorno ido, koisya kona fararur nabor, inja samswen fa kona oras fa kofrur farkarkor mankun. Ḇape, ḇeryur ro sidang ḇeyawos wos ḇese sima sna samswen ḇesyadi wer.

3 Faro si ḇefarmyan ro sidang ḇeyawos wos ḇesena fandun fa sfarkor wos ḇebabo, mboi fandun kako fa smam pyum fa sfarkor pdef Allah aw ḇeyokef Ḇyena. (1 Korintus 2:10) Ḇape na moḇsa sifrurna rai rofyor sifawi mnis ḇa rosai srower ro fananjur ya? Ma rosai ḇefnai fa sinan Kristen ḇefarmyan ro sidang ḇeyawos wos ḇesena fandun fa smam pyum snar napnapes ya nsun kwar ro roma inai sesya sne sena?

ROI ḆEDWAREK ḆAḆEBATI KOḆENA KUKER YAHWE I

4. Rosai na ḇedwarek kaku ḇaḇebati koḇena kuker Yahwe I? Buk fawar oso.

4 Fyor kofawi ḇa farkarkor Refo ro wos ḇesena ido, inema roi ḇedwarek kaku faro ḇaḇebati koḇena kuker Yahwe I. Fafisu Nehemia kyaḇer ḇe Yerusalem, myam romawa ḇeḇeso sifawi sawos ro wos Ibrani ḇa. (Wasya Nehemia 13:23, 24.) Snar romawa ansine sifawi Allah Wos Ḇyena ḇa inja, ḇaḇebati sena kuker Yahwe nsambraḇ ḇa.​—Nehemia 8:2, 8.

5, 6. (a) Sinan ḇefarmyan ro sidang wos ḇese rosai smam na? (b) Rosai ḇefnai ya?

5 Sinan Kristen ḇeḇeso ḇefarmyan ro sidang ḇeyawos wos ḇese, smam kwar snar ḇaḇebati ro romawa sesya kuker Yahwe I syambraḇ werḇa. Snaro romawa sesya sifawi mnis rosai sawos ro fananjurya ḇa, inja anun sismaina nadif si ḇa fa sifrurna. Pedro, ḇeyun kina ḇyesi ro sup Australia ḇe Amerika Selatan doḇe, ”Fyor kawawos kuker ḇaḇerurya, fandun fa nsun ro sne ma kakara koḇena.” [1] (Mam fasfas ḇepupes.)—Lukas 24:32.

6 Rofyor kowasya ro wos ḇese, imbude na nsun ro sne koḇena ḇa raris rofyor kowasya ro wos mankun koḇena. Osower ido, snaro samswen fa kawos ro wos ḇesena inja, na nafrur fa kombrus bo nafnai samswen faro fararmyan koḇena ḇe Yahwe I. Inja komarisen fa kofarmyan pdef ro sidang ḇeyawos wos ḇese ido, fandun fa kofaduru ḇaḇebati koḇena kuker Yahwe I fa syambraḇ pdef.​—Matius 4:4.

SFADURU ḆAḆEBATI ḆEPYUM KUKER YAHWE I

7. Rariso snonkaku ḇero Babilon sya sḇensewar fa sidif Daniel i fa iso budaya ma agama sena?

7 Rofyor sisawen Daniel ma bati ḇyesi ḇe Babilon, snonkaku Babilon sya sidif si fa siso budaya ma agama sena. Rariso sifrurna rai? Sfarkor si kuker ”wos ro snonkaku Khaldea” ma sḇuk snonsnon ḇero Babilon fa sḇukidap si. (Daniel 1:3-7) Daniel snonsnon ḇebabo ḇyedi kyurḇe Bel, iso allah ḇeba syadi ro Babilon. Inja imbude Raja Nebukhadnezar imarisen ifrur fa Daniel ikyar snar allah Babilon ima syambraḇ syadi ro Daniel Allah ḇyedi, Yahwe I.​—Daniel 4:8.

Snar Daniel fyarkor ker ”syap-syap ḇesren” ro wos Ibrani inja, myamwarek pdef ḇaḇebati ḇyena kuker Yahwe I syambraḇ

8. Rariso Daniel fyaduru pdef ḇaḇebati ḇyena kuker Yahwe syambraḇ?

8 Ro Babilon, sḇuk raja roḇean ḇyena ḇeyan pyum na ḇe Daniel i. Ḇape ”dun snemuk ro sneri” kwar fa imewer pyampum Allah sasoser Ḇyena. (Daniel 1:8) Snar fyarkor ker ”syap-syap ḇesren” ro wos Ibrani, inja fyaduru pdef ḇaḇebati ḇyena kuker Yahwe I syambraḇ rofyor ikenem ro sup ḇese. (Daniel 9:2) Iba syadiwer, fanam ḇe taun ri 70 rofyor ryama ḇe Babilon ramnai, sifawi kaker i kuker snonsnon Ibrani ḇyedi, Daniel.​—Daniel 5:13.

9. Rariso manḇefas Mazmur 119 mamam ḇyeja faro Allah Wos Ḇyena?

9 Manḇefas Mazmur 119 fyarmku kwar rofyor snonkaku ḇero kankain karkara karajan sya sawos pampum i. Ḇape ismai samambraḇ ro Allah Wos Ḇyena, ma nane nafnoḇek i fa isnai ḇesebur ro snonkaku ḇesesya. (Mazmur 119:23, 61) Ryir Allah Wos Ḇyena fa nsun ro sneridori.​—Wasya Mazmur 119:11, 46.

MAMWAREK ḆAḆEBATI BEDI FARO YAHWE I FA SYAMBRAḆ PDEF

10, 11. (a) Rofyor kofarkor Allah Wos Ḇyena ido, rosai fainda ya ḇeko? (b) Rariso nyan ya insama kosmai fainda ya? Buk fawar oso.

10 Imbude fararur koḇena nabor kaku ro sidang ma kona fararur ḇese rariryano, fandun fa kokame kofasos oras fa kofrur farkarkor mankun ma nadi ro kina. (Efesus 5:15, 16) Fainda ya iso insama kowasya ram nabor ḇaido kofasos kankarem oso ro fananjurya monda ḇa. Ḇape insama Allah Wos Ḇyena nafnoḇek kankenem koḇena ma nsambraḇser kakyar koḇena.

11 Insama kosmai fainda nane ido, fandun fa kona kakara ḇemnis. Rofyor kofarkor ido, fandun fa kokara fandandun snonkaku ḇesesya monda ḇa, ḇape fandandun mankunko kako. (Filipi 1:9, 10) Fandun fa kofawi snar rofyor kofrur fasasos faro ḇaḇeḇaryas, fananjur, ḇaido faya oso ido, imbude na kokur ḇeri roi kowasyana ḇe mankunko ḇa. Imnis radine, snonkaku ḇekankun ro restoran nari ḇyirpan kermkun roḇean ikunna insape ḇyukna ḇe snonkaku ḇese, mboi na nasrow fa syopan kankenem ḇyeja ḇa. Insama iprei pdef ido, fandun fa kyankun roḇean ro ras ḇe ras faro mankundi. Rarirya kako, komarisen insa kosambraḇser ḇaḇebati koḇena kuker Yahwe ido, fandun fa kofarkor Refo ro ras ḇe ras. Farkarkor ḇemnis radirya na nafrur fa koser fandandun mankun koḇena fa nafo.

12, 13. Rosai ḇefnai fa snonkaku ḇebor sya sḇaḇir snar sismai farfnoḇek fa sfarkor Refo ro wos sena oser-oser?

12 Snonkaku ḇebor ḇefarmyan ro sidang ḇeyawos wos ḇese sḇaḇir snar sismai farfnoḇek fa sfarkor Refo ro ’wos sena oser-oser’. (Farfyar 2:8) Iba syadiwer, misionaris sya sifawi snar insama bisa fa sfarmyan pdef ro sup ḇese ido, sipok fa skara snar roi srower ro fananjurya imnis kwar.

13 Alain, ḇefarkor wos Persia ro swaf taun riwar, ikofen kaku, ”Rofyor yafrur fasasos faro fananjur ro wos Persia, yamamuser faro wos anna monda. Snar yaḇuk monda karkara yena faro nyan fa yawosna rai, inja farkarkor rur yawasyana nsun ro sne yeja ḇa. Iso ḇefnai fa yafasos oras fa yafarkor Refo ma publikasi ro wos awin ayena.”

MAMWAREK ROMAWA ḆESYA ḆAḆERUR SENA

14. Rosai fandun fa sinan sya smam pyum na, ma rosai ḇefnai ya?

14 Sinan Kristen sya fandun fa smam pyum kaku snar napnapesya nsun ro romawa sesya kakara ma sne sena. Mam Serge ma swari, Muriel, sufarmyan ro sidang ḇeyawos wos ḇese ro swaf taun rikyor syadi. Sumam mboi roma suḇedi, umur ḇyeja taun ri 17, ismai raryaḇ ro fararmyan ḇaido fananjurya ḇa. Muriel doḇe, ”Roi ḇefrur fa pyapum kaku isoine, rya fa ḇyaryas ro wos ḇese, ḇape imarisen syadi ḇyaryas ro wos mankun ḇyena iso, wos Prancis.” Serge dakofen, ”Rofyor nufawi snar roi ine nadwarek roma nuḇedine fa isur ro ḇaḇerurya, nuyun snemuk fa nkokaḇer ḇe sidang nkoḇedi ro randak ya.”

Mam pyum kaku snar napnapesya nsun ro romawa Ḇesya sne sena (Mam paragraf 14, 15)

15. (a) Rosai na ḇefnoḇek sinan sya fa sun snemuk fa sra kaḇer ḇe sidang ḇepon ya? (b) Farkankin rosai Ulangan 6:5-7 ḇyuk faro sinan sya?

15 Rariso sinan sya sun snemuk fa sra kaḇer ḇe sidang ḇeyawos wos ḇepyan faro romawa sesya? Ḇeoser ya, fandun fa smam mnis snar sna oras nabor ma samambraḇ fa sfarkor romawa sesya fa siswar Yahwe I ma sfarkor si ro fafisuya kako kuker wos ḇebabo. Ḇesuru ya, imbude smam romawa sya simewer sḇaryas, sraḇe fananjur ya, ḇaido sifarmyan ro sidang ḇeyawos wos ḇesena. Snar roi ḇeradine naiso ḇefnai fa, sinan sya sun snemuk fa skaḇer ḇe sidang ḇeyawos wos ḇepyan fa romawa sesya sifawi pyum na. Nari rofyor romawa sesya sḇawes kakyar sena fa nsambraḇ ḇe Yahwe I kwar ido, insape sinan sya skaḇer wer ḇe sidang ḇeyawos wos ḇese.​—Wasya Ulangan 6:5-7.

16, 17. Rosai ḇefnoḇek sinan ḇeḇeso sya kwar fa sfarkor romawa sesya kuker Yahwe I?

16 Sinan ḇesesya sisrow nyan fa sfarkor romawa sesya kuker Yahwe I ro wos sḇarek ro na rofyor sro fananjur ḇaido raryur ḇeyawos wos anna. Charles, swari, ma inai insos suḇeskoya umur sena 9, 12 ma 13. Sakso ro raryur ḇeyawos wos Lingala. Doḇe, ”Nuyun snemuk fa nufarkin farkarkor Refo ma nadi ro kina kuker inai nuḇesine ro wos mankun nkoḇena ro moḇ nkoḇarek ya. Ḇape nuser kako nyan fa nkawose ma nkofnak rofarfnak kuker wos Lingala insama simarisen sfarkor wos ine.”

Swewar fa wafarkor wos ḇero moḇ ya ma wakbuk kankarem ro fananjurya (Mam paragraf 16, 17)

17 Kevin, swari, ma inai risuru suḇesuya, oserya umur ḇyeja taun ririm ma suminya umur ḇyeja taun riwar. Fyararur marḇak fa fyarkor napnapes ḇesu snar inai ḇyesuine sufawi mnis ḇaim fananjur sifrur ro wos ḇese moḇ kina sesya siryur ro na. Doḇe, ”Aya ma swa yedi nuna farkarkor mankun kuker inai nuḇesuya ro wos Prancis, wos awin nkoḇedi. Nkofrur kako aw fa nkora nkakso ro fananjur sifrurna ro wos Prancis kali oser ro paik oser, ma nkoḇuk swaf nkoḇe libur fa nkora nkakso ro kebaktian sifrur ro wos nkoḇena.”

18. (a) Rariso Roma 15:1, 2 nafnoḇek Au fa wafrur snemuk ḇepyum kaku fa wafnoḇek romawa Ḇesya rai? (b) Anun risai monda sinan ḇesesya sḇukna? (Mam fasfas ḇepupes.)

18 Kina oser-oser fandun fa sun snemuk kuker rosai ḇepyum syadi faro romawa sesya ma ḇaḇebati sena kuker Yahwe I. [2] (Mam fasfas ḇepupes.) (Galatia 6:5) Muriel ikofen snar, i kukro swari sumarisen kaku fa sufarmyan pdef ro sidang ḇeyawos wos ḇese, mboi suyun snemuk fa subur sidang ani fa sufnoḇek romawa suḇedi fa syambraḇser saswar ḇyedi faro Yahwe I. (Wasya Roma 15:1, 2.) Kirine, Serge ifawi snar snemuk suyunna nkaku. Doḇe, ”Rofyor nkokaḇer ḇe sidang ḇeyawos wos Prancis, romawa nuḇedi isur ro ḇaḇerurya ma ḇyebaptis. Fafisu ine ifarmyan ḇe perintis biasa. Iba syadiwer, imarisen kyaḇer ḇe raryur ḇeyawos wos ḇese!”

IḆYE KADA ALLAH WOS ḆYENA NSUN RO SNEMBRI

19, 20. Rariso na kofasnai koswar kaku faro Allah Wos Ḇyena rai?

19 Yahwe iswar snonkaku syakam. Ifrur Refoya naisya ro wos ri utin ḇe utin kwar insama ”snonkakusya kam” sismai fawawi ḇenapes ya. (1 Timotius 2:4) Ifawi kaku snar ḇaḇebati koḇena kuker I nari syambraḇ syadiwer rofyor kowasya Refo ro wos kofawi mnis na.

20 Fandun fa kokame kofararur marḇak fa kofaduru pdef ḇaḇebati koḇena kuker Yahwe I syambraḇ. Kofrur roi ine kuker kofarkor Refo pdef ro wos kofawi mnis na. Rarirya kako, na kofnoḇek kina koḇesi fa sfaduru ḇaḇerur sena fa napyum, ma kofasnai koswar kaku faro Allah Wos Ḇyena.​—Mazmur 119:11.

^ [1] (paragraf 5) Snonsnon ya neḇefadwer kwar.

^ [2] (paragraf 18) Infa wasrow wos ḇefarkin faro kina Bedi ido, mam artikel ”Membesarkan Anak di Negeri Asing—Tantangan dan Berkatnya” ro Menara Pengawal 15 Oktober 2002.