Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

Fasnabair Kakyar Bedi faro Yahwe Asas Byena

Fasnabair Kakyar Bedi faro Yahwe Asas Byena

”Kakyar iso . . . knam ḇesnaibos ro ḇaḇekakaku ro roi komam ḇa na.”​—IBRANI 11:1, Kitab Suci Terjemahan Dunia Baru (NW).

DOYA: 54, 125

1. Ipyumya rariso mamam koḇena faro kakyar koḇena?

KAKYAR ima snonkaku syakam sismaina ḇa. (2 Tesalonika 3:2) Ḇape, Yahwe ḇyuk kakyar faro snonkaku ḇesyom faro I syakam. (Roma 12:3; Galatia 5:22) Kokofen kasumasa kaku snar Yahwe ḇyuk kakyar ya ḇeko!

2, 3. (a) Fainda rosai na kosmai ya snar kona kakyar ya? (b) Fakfuken rosai monda nari kawos na?

2 Yahwe ḇyuk Roma iswar kaku insama mansei ḇekyar faro Yesus i sna ampun ro sasar sena. Ine nḇuk swaf faro snonkaku sya fa sḇebati kuker Yahwe I ma sikenem fyoro. (Yohanes 6:44, 65; Roma 6:23) Ine fyasnai snar Yahwe iswar kaku faro ko! Kosasar kwar ma koḇye fa kokenem ḇa kwar, mboi Yahwe ifawi snar kosambraḇ fa kofrur roi ḇepyum. (Mazmur 103:10) Inja, ifnoḇek ko fa kofarkor abar ḇepyum kuker Yesus i ma farsarser ḇyukna. Rofyor kona kakyar randak faro Yesus i ma kosouser i, nari kona saneraro fa kokenem fyoro!​—Wasya 1 Yohanes 4:9, 10.

3 Imbape, rosai na kofarkor wer kuker kakyar ya? Kofawi monda rosai Allah ifur kwar ma nari ifrur ḇeko ro fafisu iwama ido, ine kyurfasna kona kakyar ya ke? Rwama komam rosai fandun fa kofrur wer.

”MKOFASNA KAKYAR RO MKOSNEMNA”

4. Rofyor kona kakyar ido, rosai na kofrur ya?

4 Kona kakyar faro Yahwe ma Yesus Su ido, kofawi rosai sufrur kwar ma nari sufrur wer ḇeko monda ḇa. Kona marisen ḇeba kako fa kokenem imnis kuker rosai sufarkor kwar ḇeko. Ma komarisen kofnoḇek snonkaku ḇesesya fa sakfawi Su. Manwawan Paulus doḇe, ”Rofyor naek srar mkokarem kuker sḇadon mkoḇena, mboi, ’Yesus Manserendirya’, ma naek srar [mkofasna kakyar] ro mkosnemna, mboi Allah ḇyawes Yesus ro marmarya kwar, irya naek srar nari mkosma koreri. Snar kuker sneya, snonkaku sikyar Allah, isof Allah nyasiḇe snonkaku ḇeḇye kaḇer kuker Allah. Ma snonkaku skarem kuker sisḇasna isof sisma koreri.”​—Roma 10:9, 10; 2 Korintus 4:13.

5. Rosai ḇefnai fa kakyar ḇyefandun kaku, ma rosai kofandunna insama kona kakyar ḇesambraḇ? Buk fawar oso.

5 Nasnaibos kwar, insa kosmai kankenem fyoro ro dunya babo ro Allah ido, fandun fa kona kakyar ma kofaduru pdef na fa nsambraḇ. Kakyar ima imnis ra rokaker oso. Fandun fa koruḇ na pdef kuker war insa isurpyum ma isur pdef. Ḇape rofyor koḇuk mnis war ro rokaker anna ḇa ido, nari nmaryoi ma namar. Rarirya kako, fandun fa komam mnis insa kakyar koḇena ”ipyum” ma ”isur” pdef.​—Titus 2:2, NW; 2 Tesalonika 1:3, NW; Lukas 22:32; Ibrani 3:12.

REFOYA FYASNAḆAIR ROSAISO KAKYAR YA

6. Kuker nyan risuru risai Ibrani 11:1 fyasnaḇair kakyar ya?

6 Ro Ibrani 11:1, Refoya fyasnaḇair rosaiso kakyar ya. (Wasya.) (1) Kakyar iso ”ḇaḇewafwaf ḇekaku faro rosai komander na”. Roi ḇebor komander na ima kyur kako ḇe Allah asas Ḇyena kuker fafisu iwama. Imnis ra, kokyar snar nari dafduf ya napromes ma nari dunya babo ya isya. (2) Kakyar iso ”knam ḇesnaibos ro ḇaḇekakaku”, ḇaido knam ḇeḇuk kakakyar, ”ro roi komam ḇa na.” Kofawi snar Allah Yahwe, Yesus Kristus, malaikat sya, ma Karajan ro nanki, komam si ḇa mboi nkaku ḇeri sisya. (Ibrani 11:3) Rariso bisa fa kofasnai snar kona kakyar kaku faro Allah asas Ḇyena ma roi komam ḇa na rai? Kofasnaina ro nyan kankenem koḇena ma ro rosai kawosna ma rosai kofrurna.

7. Rariso Nuh farari ḇyena nafnoḇek ko fa kofawi rosai knam ro kona kakyar ya? (Mam sonin ro randak artikel ine.)

7 Rosai kofarkor ro Nuh kuker kakyar ya? Manwawan Paulus doḇe Nuh, ”isma swarapepen Allah ḇyuk faroi roi nari ḇerama ro ḇarpurya, ḇyeḇemam ḇaim ma snar Nuh ḇyesyowi Allah isof ifrur wai oso faḇyuk ḇeaski faro kina ḇyena”. (Ibrani 11:7) Snar Nuh ikyar faro Yahwe wos Ḇyena inja, ḇyawes wai ḇeba mantar kaku. Imbude snonkaku ro ris ḇyedi sifukeni kuker sai ḇefnai fa ḇyawes wai ani. Mboi kokyar kaku na Nuh kyain fasis monda ḇa. Refo dap Nuh i ḇe ”manḇaryas napnapes”. (2 Petrus 2:5) Ḇyuk swarapepen ḇe snonkaku sya snar nari Allah ḇyuk faḇruḇ ḇeba fa myunpres snonkaku ḇeḇarḇor syakam. Na isya ikofenḇair kako ḇesi raris moḇ Yahwe ikofenḇair ḇe i, ”Yun snemuk kwar fa yamunpres roi ḇekenem syakam, snar supswan ifo kuker ḇaḇemamun snar fararur sena”, ma ”nari yaḇuk faḇruḇ ḇeba ḇe supswan yabori fa myunpres ro farsyos sopya roi ḇekenem syakam ḇena knaref kankenem. Roi nakam ḇero supswan nari simar.” Ramnai Nuh fyasnaibos rosai fandun fa snonkaku sya sifrur ya insama sismai fasaspar. Yahwe iwan i, ”Fandun fa swun randum ḇe jawara ani”.​—Kejadian 6:13, 17, 18.

8. Rosai Yakobus ikofen kuker kakyar ya?

8 Fyoroḇa fyor manwawan Paulus fyas ḇe snonkaku Ibrani sya, Yakobus dakfas rosaiso kakyar ya. Doḇe, ”Fasna maro aya kakyar bedi fnoḇek fararur ḇa, ma nari yafasna faro aw kakyar ayedi kuker fararurna.” (Yakobus 2:18) Yakobus fyasnai snar insa kona kakyar ido, ima kokyar monda ḇa. Hantu sya sikyar snar Allah ima isya, ḇape sikyar faro Yahwe I ḇa. Mboi, spampum kaku I. (Yakobus 2:19, 20) Osower ido, fyor snonkaku oso nya kakyar ido, nari ifrur Allah imarisen kuker ifrur roi ḇepyum. Iso roi Abraham ifrur ya. Yakobus fyas, ”Mkofawiḇake Abraham kma koḇedi, ssḇuk napnapes faroi snar fararur ḇyena, rofyor ḇyuk romawa ḇyedi Ishak ḇefarsarser, ro rokef farsarserya? Mkomam, mboi kakyarya fyasna ifararur kayam kuker fararurya rarirya kakyar ani imnis.” Ramnai Yakobus fyasnai kaku snar kakyar ifnoḇek fararur ḇa ido nefromo monda, kuker ikofen, ”Imnis baken ḇena rur ḇa irya kakyar ḇemar rirya, rarirya kako kakyar fnoḇek fararur ḇa irya kakyar ḇemar rirya kako.”​—Yakobus 2:21-23, 26.

9, 10. Rariso kofasnai kakyar faro Rumkun ya rai?

9 Syadi ro taun ri 30 ramnai, Yohanes fyas syap Injil ma syap rikyor ḇyedi. Raris manfasfas Refo ḇesesya, Yohanes ifawi rosaiso kakyar ya. Ro rosai fyas na, Yohanes ḇyuk kata kerja Yunani sefararweina ro wos Ḇyak ḇe ”fasnaḇair kakyar”.

Kofasnaḇair kakyar faro Rumkun ya, kuker kosouser faro Yesus i

10 Imnis ra, Yohanes fyasnai, ”Imnis baken ḇena rur ḇa irya kakyar ḇemar rirya, rarirya kako kakyar fnoḇek fararur ḇa irya kakyar ḇemar rirya kako.” (Yohanes 3:36) Insama kofasnaḇair kakyar faro Rumkun ya, fandun fa kosouser Yesus i. Ḇekaku ya, ro Yohanes fasfas ḇyena, komam Yesus dapḇair ker snar insama kosmai kankenem fyoro ido, fandun fa kofasnai kakyar faro i ma Kmari.​—Yohanes 3:16; 6:29, 40; 11:25, 26; 14:1, 12.

11. Rariso kofasnai kasumasa koḇena faro Yahwe I snar kofawi napnapes ya?

11 Yahwe ḇyuk rur ḇesren Ḇyedi fà ifnoḇek ko insama kofawi napnapes kuker I ma Rumkun ḇyedi ma nafnoḇek ko fa kona kakyar faro Su. (Wasya Lukas 10:21.) Rariso kofasnai kasumasa faro Yahwe I snar rosai ifrur kwar nakam? Komnai awer fa kokofen kasumasa faro I snar ḇyuk swaf fa koḇebati kuker I roro Yesus i, snar iso ʼḇefnoḇek ko fa kakyar koḇena namnisʼ. (Ibrani 12:2) Ma fandun fa kosambraḇser kakyar koḇena pdef kuker koḇenadi ḇe Yahwe I ma kofarkor Refo.​—Efesus 6:18; 1 Petrus 2:2.

Fasnaḇair kakyar Bena kuker wawos ḇe snonkaku ḇesesya ankankinem ḇeḇye rofyor nwa swaf ḇepyum kaku oso (Mam paragraf 12)

12. Kona kakyar ido, rosai nari kofrur ya?

12 Iḇye kada kofasnai ro kankenem koḇena snar kona kakyar ḇesambraḇ faro Yahwe asas Ḇyena. Imnis ra, koḇaryas Karajan Allah ḇe snonkaku sya ma kofnoḇek si fa sḇe manfamyan ḇe Yesus i. Kofrur pdef kako ”roi ḇeḇye faro snonkakusya kam, isyadi faro min koḇesi ḇesma kakyar oser.” (Galatia 6:10) Ma kofararur marḇak kako fa ’kobur snonkaku ḇekwar ani ma rari ḇyena’ snar komewer roi osoḇaḇeri nafrur fa ḇaḇebati koḇena kuker Yahwe I namuk.​—Kolose 3:5, 8-10.

KAKYAR FARO ALLAH ISO ḆAR RO FARKARKOR ARAREF KOḆENA

13. ’Kakyar faro Allah’ ima roi ḇefandun kaku ke? Rariso Refo fyasnai na rai, ma rosai ḇefnai ya?

13 Refoya doḇe, ”Kakyar isyaḇa, snonkaku osoḇa kako ifrur Allah marisen ḇyedi. Snar snonkaku ḇerama faro Allah, ikyar Allah isya, ma Allah myunsu faro ḇesewar kaku isya.” (Ibrani 11:6) Refoya fyasnai kako snar ’kakyar faro Allah’ iso roi oser ḇefandun kaku fa snonkaku Kristen sya sna na. Ine iso ḇar ro ”farkarkor araref” koḇena. (Ibrani 6:1) Ḇape kakyar monda ḇa, kofandun rari-rari ḇefandun kaku ḇesena wer insama kona ma kofaduru ḇaḇebati kuker Yahwe I.​—Wasya 2 Petrus 1:5-7; Yudas 20, 21.

14, 15. Kakyar fyandun syadibur ro saswarya ke? Fasnaḇair na.

14 Manfasfas Refo sya sfasḇair wos kakyar ya ibor syadi ro rari ḇesena. Inja ine kyurfasna snar kakyar ima rari ḇefandun kaku fa kona na ke?

15 Paulus ḇyukikara kakyar kuker saswar ya. Fyas, ”Rofyor yasma kakyar ḇeba kaku isof yawan bon nafa nabur, ḇape yaswar snonkaku ḇeseḇa, rarirya yaḇefainda roi osoḇaḇeri.” (1 Korintus 13:2) Yesus doḇe ”sasoser rosaiso ḇeba syadi ro sasoser Refo Yahudi” iso saswar faro Allah I. (Matius 22:35-40) Saswarya ifnoḇek ko fa kona rari ḇebor ḇese ḇefrur marisen faro Allah. Imnis ra, Refo doḇe saswar ima ”imarisen ikyar roi ḇeḇye ro snonkaku oser-oser”. Inja saswarya na ifnoḇek ko fa kokyar faro roi nakam Allah ikofen ḇeko ro Refoya.​—1 Korintus 13:4, 7.

16, 17. (a) Rosai Refo ikofen kuker kakyar ma saswar ya? (b) Ro rari risuru suine, rari rosaiso ḇeba syadi ya, ma rosai ḇefnai ya?

16 Kakyar ma saswar suma rari ḇefandun kaku, ma manfasfas Refo sya sfas ker rari suine kayamyam. Paulus danun ḇe naek srar ḇyesi fa ’sna kakyar ma saswar imnis sansun mankarmomen’. (1 Tesalonika 5:8) Petrus fyasḇair kuker Yesus i ryadine, ”Mko mam ḇeponi ḇaim, ḇape mkoswar i. Knikine mko mam i ḇaimo ḇape mkokyar faro i.” (1 Petrus 1:8) Yakobus ifuken ḇe naek srar ḇesmai ramrem ḇyesi, ”Mkofawiḇake Allah kyinfir snonkaku supswan ine skaraḇe ḇesaḇarar fasekayan ro kakyar ma sepusaka ro ḇaḇesasoser Allah ḇyeasas kwar faro mansei ḇeswarisya?” (Yakobus 2:5) Yohanes fyas Allah parenta Ḇyena iso ”kokyar faro Rumkun ḇyedi Yesus Kristus; ma koswaryae ko”.​—1 Yohanes 3:23.

17 Ḇape Paulus fyas kako, ”Ma roi rikior iḇekainya isoine: kakyarya, saneraroya, ma saswarya; ma ḇeba syadi ro skonya isoine saswari.” (1 Korintus 13:13) Ro fafisu naiwama, na kofandun kakyar faro Allah asas Ḇyena kuker dunya babo werḇa snar nakame ndarirya kwar. Na kosmai kankenem ḇepyum kaku imnis rosai Refo ikofenna. Ḇape nari koswar Allah ma snonkaku sya ḇesya kwar. Iba syadiwer, nari saswar koḇena faro si nasur pdef isof fyoro.

YAHWE ḆYEBARAKAS KAKYAR KOḆENA

18, 19. Ro baboine, rosai bon ya snar Allah kawasa Ḇyesi sna kakyar, ma mansei ḇesyus fa ḇesmai sanandik snar roi nane?

18 Yahwe kawasa Ḇyesi ro fafisu koḇedine sna kakyar ma siwaira ḇe Karajan Allah. Ma siswaryae si. Ine ndarirya snaro sun Rur ḇesren Allah fa fyarkin nyan kankenem sena. (Galatia 5:22, 23) Bon rosai sismaina? Naek ma srar seyuta riwar syadi ro supswan ḇesiper sna ḇaḇeaski ma ḇaḇeoser ro sidang sena. Nasnai kaku kwar snar, kakyar ma saswar suma rari ḇeba kaku.

19 Ḇaḇeoser ine ndarirya snar farfnoḇek ro Allah koḇedi monda. Ima isyus fa kosandik I. (Yesaya 55:13) Kokofen kasumasa kuker kakaku snar ḇyuk swaf ḇeko fa ’kosma koreri snar kakyar’. (Efesus 2:8) Nari Yahwe ifnoḇek pdef snonkaku ḇebor syadiwer fa sna kakyar faro I. Ramnai, pupes ya, supswan ine ḇesiper nari ifo kuker snonkaku ḇemnis kaku, ḇenapes, ma ḇesmai aski ḇesandik Yahwe isof fyoro-fyoro bis!