Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

Swambrabser Kakyar Bedi faro Rosai Wamander Na

Swambrabser Kakyar Bedi faro Rosai Wamander Na

”Kakyar iso ḇaḇewafwaf ḇekaku faro rosai komander na.”​—IBRANI 11:1, Kitab Suci Terjemahan Dunia Baru (NW).

DOYA: 81, 134

1, 2. (a) Rariso roi komander na iḇese ro rosai snonkaku ḇesesya smander na? (b) Rosai nari kawos ro artikel ine?

YAHWE ḇyuk kwar roi ḇepyum ḇeko fa komander na. Ḇyeasas kwar fa ifrursren snonsnon Ḇyedi ma ifrur mnis marisen Ḇyena ro nanki ma supswan. (Matius 6:9, 10) Iso rosai ḇefandun kaku kowaf na. Yahwe ḇyeasas kako fa ḇyebarakas ko fa kokenem fyoro, ro nanki ke ḇaido ro supswan. Ima roi ḇeyun marisen ḇeba kaku! (Yohanes 10:16; 2 Petrus 3:13) Ma kowaf fa komam na rariso Yahwe fyarkin ma isonem kawasa Ḇyesi ro ras-ras ḇepupes.

2 Refoya doḇe kakyar iso ”ḇaḇewafwaf ḇekaku” faro rosai komander na. Ine kyurfasna snar snonkaku ḇena kakyar, sikyar kaku snar rosai Yahwe ḇyeasas kwar na nari ndarirya. (Ibrani 11:1, NW) Imbape, snonkaku ḇebor ro baboine smander ma simarisen faro roi ḇebor, mboi mankunsi sikyarḇa snar roi anna kam nari sismaina. Imnis ra, snonkaku oso imbude myander fa ismai togel, ḇape ikyar mankunḇa snar nari ismai bon. Ro artikel ine, nari komam rosai kofrurya insa kosambraḇser kakyar koḇena faro Allah asas Ḇyena. Na kofarkor kako rariso kakyar ḇesambraḇ nafnoḇek ko ro kirine.

3. Rosai ḇefnai fa kokyar snar Allah asas-asas Ḇyena nari ndarirya?

3 Snonkaku osoḇaḇeri ḇena kakyar ḇeri rofyor ḇyeḇeaḇen. Infa kona kakyar ido, kofandun Allah rur ḇesren Ḇyedi fa fyarkin kosnesna. (Galatia 5:22) Rur ḇesren ya na ifnoḇek ko fa komambir kaku Yahwe I. Fyor kofawi snar ima ḇyepoik syadi ma nya fawawinanem, nari kokyar kaku snar nya samambraḇ fa ifrur mnis asas Ḇyena kam. Faro Yahwe I, myam asas Ḇyena kam rya ndarirya kwar kuker ikofen, ”Posa kwar!” (Wasya Fasasna 21:3-6.) Kofawi snar Yahwe ifrur rosai ḇyeasas kwar ḇesya kwar. Ima ”Allah ḇenapes”. Iso ḇefnai fa kokyar faro rosai ikofen nakam ḇeko kuker fafisu iyama.​—Ulangan 7:9.

FARARI KAKYAR RO FAFISU NAIWARA

4. Rosai Allah manfamyan Ḇyesi ro fafisu naiwara sikyar ya?

4 Ibrani fasal 11 ikofenḇair ḇeko snonsnon ro snon ma bin ri 16 ḇena kakyar ḇesambraḇ faro Yahwe asas Ḇyena. Dapḇair kako snonkaku ḇebor ḇesesya ḇefrur marisen faro Yahwe I ”snar kakyar sena.” (Ibrani 11:39) Sikame siwaf ”up” Yahwe ḇyeasas kwar ya. Sifawi snar ”up” ine nari iso ḇekakok Allah mbroḇ Ḇyesi kam ma ifrur kaḇer supswan ine ḇe firdaus. (Kejadian 3:15) Ma Allah manfamyan Ḇyesine sna kakyar ḇesambraḇ kaku snar Yahwe nari ḇyawes kaḇer si fa sikenem wer. Kakuḇae, siwaf fa sismai kabakbok fa sikenem ro nanki ḇa, snar Yesus imar ḇaim fa ḇyas nyan ya. (Galatia 3:16) Imbape, siwaf fa sikenem fyoro ro firdaus ḇepyum kaku ro supswan.​—Mazmur 37:11; Yesaya 26:19; Hosea 13:14.

5, 6. (a) Rosai Abraham ma kina ḇyesi siwafwaf kaku ya? (b) Rariso sifaduru kakyar sena nsambraḇ pdef rai? (Mam sonin ro randak artikel ine.)

5 Ibrani 11:13 ikofen kuker Allah manfamyan ḇesoasuser Ḇyesine, ”Sikam snonkaku ḇekyar faswef, isof rofafisu simar, ḇape sakmam ḇaim rosai Allah ḇyeasas kwar, sikada smam mura rona monda ḇoi srar na kuker kakyar ro sisnesna, ma rarirya sfasna, sikada mandaman.” Siwaf dunya ḇebabo ma siwasen sisya sikenem rodiwa. Oser ro si iso Abraham i. Yesus ikofen snar Abraham ”iryaḇ kaku mboi nari myam” fafisu ani. (Yohanes 8:56) Sara, Ishak, Yakub, ma snonkaku ḇebor ḇesesya kako siwafwaf fafisu Karajan ani, isoine ”mnu Allah dawya ma ḇyawes” ya, nari ḇyepoik ro supswan ḇesiper.​—Ibrani 11:8-11.

6 Rariso Abraham ma kina ḇyesi sfaduru kakyar sena nsambraḇ pdef rai? Sifarkor pdef kuker Yahwe I. Fyorno ido, Allah dawos ḇesi ro malaikat sya, mamam, ḇaido mafafu. Imbude sifarkor kako ro snonkaku ḇesoasuser ḇesinan kwar sya ḇaido fasfas Refo ḇekwar na. Abraham ma kina ḇyesi sḇefnder ḇa faro Allah asas Ḇyena, ma simarisen siwasen na. Bon ya iso, seḇirḇar ḇa snar Yahwe nari ifrur mnis asas Ḇyena. Inja sisoasuser pdef faro I rofyor sismai roi ḇesamswen ḇaido ḇaḇewayam.

7. Rosai Yahwe ḇyuk ḇeko fa kosambraḇser kakyar koḇena, ma rosai fandun fa kofrur ya?

7 Rosai nari ḇefnoḇek ko fa kofaduru kakyar koḇena fa nsambraḇ pdef? Yahwe ḇyuk Refoya ḇeko fa nfarkor ko kuker asas Ḇyena ro fafisu iwama. Fyasnai kako rosai fandun fa kofrur insama kosmai aski. Iso ḇefnai fa komarisen kowasya Refoya ro ras ḇe ras ma kosouser farkankin ḇyena. (Mazmur 1:1-3; wasya Farfyar ro Manwawansya 17:11.) Yahwe ḇyuk kako ’nanan faro ko ro fafisu ya’ roro ’manfamyan ḇeḇesyowi ma ḇefawi nananem’. (Matius 24:45) Raris Allah manfamyan Ḇyesi ro fafisu iwara, fandun fa kowasya pdef Allah asas Ḇyena ma kowasen pyum na. Ine nari nafnoḇek ko fa kosouser pdef ma kowaf fafisu Karajan Ḇyedi ḇyepoik ro supswan ḇesiper.

Rofyor komam rariso Yahwe kyarem nadi koḇena, nari kakyar koḇena ḇe I nsambraḇ kaku

8. Rariso nadi ya nsambraḇser kakyar koḇena rai?

8 Rosai wer ḇefnoḇek Allah kawasa Ḇyesi ro fafisu naiwara fa sfaduru kakyar sena fa syambraḇ pdef? Sḇenadi ḇe Yahwe fa sor farfnoḇek, ma rofyor smam kyarem nadi sena, kakyar sena nsambraḇ syadiwer. (Nehemia 1:4, 11; Mazmur 34:4, 15, 17; Daniel 9:19-21) Rarirya kako, rofyor komam Yahwe kyarem nadi koḇena ma ḇyuk rosai kofandunna ro fafisu ḇemnis ya, kakyar koḇena ḇe I nsambraḇ syadiwer. (Wasya 1 Yohanes 5:14, 15.) Fandun kako fa ’kor pdef’ ḇe Yahwe fa ḇyuk rur ḇesren Ḇyedi insama kosmai kakyar nabor syadiwer.​—Lukas 11:9, 13, NW.

9. Rosai monda fandun fa kokofen ro nadi koḇena?

9 Rofyor koḇenadi ḇe Yahwe I, ipyumya kor monda awer fa ḇyuk rosai kofandunna. Fandun kako fa kokofen kasumasa ḇe I ma kosandik I ro ras ḇe ras. Snar, ifrur roi ḇepyum nabor kwar faro ko! (Mazmur 40:5) Yahwe kawasa Ḇyesi koine koḇenadiwarek kako naek srar koḇesya ro supswan ḇesiper. Raris, ’koswarepen snonkaku ḇesma samamyai’ ro bui. Koḇenadiwarek kako ’manfarkin koḇesi’. Rofyor komam rariso Yahwe kyarem nadi koḇena ido, nari kakyar koḇena ḇe I nsambraḇ ma kofanam syadi faro I.​—Ibrani 13:3, 7.

SISOASUSER PDEF

10. Rosai ḇefnoḇek snonkaku ḇebor sya fa sebri ma sisoasuser pdef faro Allah I?

10 Ro Ibrani fasal 11 ya, manwawan Paulus doḇe, ”Bin-binsya sisma kaḇer kawasa ḇemar kwar sesi. Ḇape ono simarisen sisma kandera isof simar, simewer sisma mkei, snar simarisen sisma kaḇer kankenem ḇeḇye syadiya.” (Ibrani 11:35) Sibor sismai kandera ma sisoasuser pdef faro Allah snar sna kakyar ḇesambraḇ faro kaḇakḇok Allah ḇyeasas kwar ya. Sifawi snar ro fafisu iwama, na Yahwe ḇyawes kaḇer si fa sikenem kaḇer ma sikenem fyoro ro supswan. Kwarapan Nabot ma Zakharia su. Sisyo su kuker karui isof ro sumar snar susouser faro Allah I. (1 Raja-Raja 21:3, 15; 2 Tawarikh 24:20, 21) Sisawen Daniel i ḇe der ḇeser singa-singa ḇebiser, ma sisawen bati ḇyesi ḇe for ḇesam kaku. Simarisen syadi simar ḇardibur ro sisoasuser ḇe Yahwe I ḇa. Snon ansine sna kakyar ḇesambraḇ snar Yahwe ḇyuk rur ḇesren Ḇyedi ma ifnoḇek si fa sfarmku ro kandera sismaina.​—Daniel 3:16-18, 20, 28; 6:13, 16, 21-23; Ibrani 11:33, 34.

Allah manfamyan Ḇyesi sisoasuser pdef faro I snar sna kakyar ḇesambraḇ faro kaḇakḇok Allah ḇyeasas kwar ya

11. Kandera rosai nabi ḇeḇeso sismaina snar kakyar sena?

11 Nabi ḇebor, raris Mikaya ma Yeremia su, skoryae su ḇaido sisun su ro bui. Ḇesesya wer, raris Elia i, ryaḇe ’supḇeursḇa ma ro bon na, kyain ro abyaḇ na ma ner ro saprop.’ Skoine kam sfarmku ro kandera sena ma sisoasuser pdef faro Allah snaro sna ’ḇaḇewafwaf ḇekaku faro rosai smander na’.​—Ibrani 11:1, 36-38; 1 Raja-Raja 18:13; 22:24-27; Yeremia 20:1, 2; 28:10, 11; 32:2.

12. (a) Manseiso farari ḇepyum bisa fa kofarari i? (b) Rosai ḇefnoḇek i fa fyarmku ro kandera ḇyena?

12 Yesus Kristus kyamar kandera nabor ḇesamswen kaku ḇape isoasuser pdef faro Yahwe I. Rosai ḇefnai ya? Paulus doḇe, ”Ḇyefandun ḇa imar ro apropya imnis roi oso ḇefrur mamyai. Iswarepen monda marisen nari ḇyaḇir ro ḇarpurya. Baboine ḇyuk sasoser fnoḇek Allah ro ḇar raku karapesa nasanya.” (Ibrani 12:2) Ramnai Paulus danun ḇe snonkaku Kristen sya fa ’skarasas [skara mnis kaku]’ Yesus farari ḇyena. (Wasya Ibrani 12:3.) Snonkaku Kristen ro abad randak sya, simnis Yesus i, simar snar sisoasuser pdef faro Yahwe I. Oserya iso Antipas i. (Fasasna 2:13) Sima sna ḇaḇyak sena kwar, siḇese ro Allah manfamyan Ḇyesi ḇekenem ḇepon ro si ḇena saneraro fa sikenem ro supswan. (Ibrani 11:35) Rofyor Yesus ḇye Raja kwar ro taun 1914 ramnai, snonkaku Kristen ḇemar kwar ḇesmai ramrem sya sismai abiber fa sikenem fyoro ro nanki. Ma nari sḇepoik kayam kuker i faro snonkaku syakam.​—Fasasna 20:4.

FARARI KAKYAR RO FAFISU INE

13, 14. (a) Kandera rosai monda Rudolf Graichen ismaina? (b) Rosai ḇefnoḇek i fa isoasuser pdef faro Allah I?

13 Allah manfamyan Ḇyesi seyuta ri yuta sisofarari Yesus farari ḇyena. Siwasen Allah asas Ḇyena ma sisoasuser pdef faro I rofyor sismai kandera. Raris Rudolf Graichen i, ḇyeḇeaḇen ro sup Jerman ro taun 1925. Fyor ibaḇa kaker, sinan ḇyesu sukaf sonin ḇefasnai sarisa ḇero Refo ro rum sena. Doḇe, ”Sonin oser fyasnaḇair serigala ma domba mkun, macan tutul ma kambing mkun, sapi mkun ma singa—sikame skain kayamyam, romamkun oso fyarkin si.” (Yesaya 11:6-9) Ine nafnoḇek i fa kyaramura ḇe firdaus ro supswan ma nesambraḇser kakyar ḇyena faro roi nane. Bon ya iso, isoasuser pdef faro Yahwe I rofyor ismai ḇaḇewayam ḇerarmomen fafayaḇa ro Gestapo Nazi ma ḇarpurya Stasi Komunis ro Jerman Timur.

14 Rudolf ismai kandera ḇese wer. Snari imarburi snar dafduf tipus ro kamp konsentrasi Ravensbrück. Kmari fyas syapram oso bo ikofenḇair ima Saksi Yahwe werḇa. Ḇape Rudolf damk nako kakyar ḇyedi fa syambraḇ pdef. Fyor isyae ro bui ramnai, ifarmyan ḇe pengawas wilayah. Ramnai sor i fa iso Sekolah Gilead ma siwan i fa fyarmyan ro Cile, rodiwa ḇye pengawas wilayah wer. Ma fyarḇuk kuker inbesrar misionaris oso, Patsy. Ḇape faḇye kaku, taun oser mura, inai kapira suḇedi imar. Fyoroḇa ramnai, Patsy i kako dakmar. Insape umur ḇyeja taun ri 43. Rudolf ismai kandera nabor kaku, mboi ifarmyan pdef ḇe Yahwe I. Iba syadiwer, rofyor ḇyesinan kwar ma idafduf ker, ifarmyan pdef ḇe perintis biasa ma penatua. Kowasya farfyar ro kankenem ḇyeja ine ro syap Menara Pengawal 1 Agustus 1997, ram ḇeḇe 20-25. [1] (Mam fasfas ḇepupes.)

15. Buk fawar kuker naek ma srar ḇeḇeso ro baboine ḇefarmyan ḇe Yahwe I kuker raryaḇ rofyor sismai wayam.

15 Ro baboine, naek ma srar koḇesi sibor sismai wayam ḇefo kuker rarmomen, ḇape sifarmyan ḇe Yahwe I kuker raryaḇ. Seutin ma utin sisun si ro bui ro Eritrea, Singapura, ma Korea Selatan snar simewer fa ’sifnak kuker sumber’. (Matius 26:52) Raris, Isaac, Negede, ma Paulos, sisun si ro bui ro Eritrea ro swaf taun ri 20 syadi! Rodiwa sifrurpyum si ḇaḇeri. Ma ro swaf taun anine, jadi fa sfarḇuk ḇa ḇaido jadi fa sfaduru sinan sesya ḇa. Imbape, sisoasuser pdef faro Yahwe I, ma kakyar sena nsambraḇ pdef. Iba syadiwer, ro kirine mananir ḇemamwarek bui sya sesyowi si. Sonin ro naek ansine nasya ro situs web jw.org. Sismai kandera mboi simbrifaum.

Rariso naek ḇero sidang Bedi sfaduru kwar kakyar sena fa syambraḇ pdef? (Mam paragraf 15, 16)

16. Rariso kakyar ḇesambraḇ ya nafnoḇek Au rai?

16 Yahwe kawasa Ḇyesi sibor sisun si ro bui ḇa ḇaido sifrur mnis si ḇa raris naek koḇesi insanja ansi. Imbape sibor sismai kandera snaro ḇaḇesabarar, rim ḇeba, ḇaido mamamun. Ḇesesya sisofarari Abraham, Ishak, Yakub ma Moses sko, ma srir kankenem ḇepyum ḇaido ḇaḇenana sena bo smam monda fa sifarmyan ḇe Yahwe I. Rosai ḇefnoḇek naek koḇansine fa siryaḇ pdef fa sfarmyan ḇe Yahwe I? Saswar sena faro Allah ma kakyar ḇesambraḇ sena faro asas Ḇyena. Sifawi snar nari ḇyebarakas si kuker ḇyuk kankenem fyoro ro dunya babo ya, rodiwa roi ḇenapesḇa na nasya werḇa.​—Wasya Mazmur 37:5, 7, 9, 29.

17. Rariso nari wafaduru kakyar Bedi fa syambraḇ pdef, ma rosai nari kawos ro artikel ḇeuserya?

17 Ro artikel ine, komam kwar rariso kakyar iso ”ḇaḇewafwaf ḇekaku faro rosai komander na”. Insa kona kakyar ḇeradirya ido, fandun fa koḇenadi ḇe Yahwe I ma kowasen pdef faro asas Ḇyena. Inja na kofarmku rofyor kandera nabor nkur ko. Ro artikel ḇeuserya nari kawos naborwer rosai knam ro kona kakyar ya.

^ [1] (paragraf 14) Mam kako Andrej Hanák ro Slovakia farfyar ro kankenem ḇyeja ro artikel ”Meskipun Menghadapi Ujian, Harapan Saya Tetap Cerah” ro Sedarlah! 22 April 2002.