Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

Kofabri Pdef fa Kosmai Barakas ro Yahwe I

Kofabri Pdef fa Kosmai Barakas ro Yahwe I

”Wafabri kwar kuker Allah ma kuker snonkaku ma ro ḇarpurya wamkei.”​—KEJADIAN 32:28.

DOYA: 60, 38

1, 2. Ḇaḇesasewar rosai Yahwe manfamyan Ḇyesi sifrur na?

ALLAH manfamyan ḇesoasuser syakam, ro Habel snonkaku ḇenapes ani isof ro snonkaku ḇesoasuser ro baboine sya, sḇensewar kaku fa sismai barakas. Manwawan Paulus ikofen ḇe snonkaku Kristen Ibrani snar sifarmku rofyor sismai kandera ḇemarḇak ma sifabri fa sismai kyaremso ma barakas ro Yahwe I. (Ibrani 10:32-34) Paulus ḇyukiḇair ḇaḇesasewar snonkaku Kristen sya imnis kuker famfabri olah raga ro Yunani, raris sifrar, sifnak gulat, ma tinju. (Ibrani 12:1, 4) Fafisu ine, ko kako koro famfabri faro kankenem ya, ma kona mbroḇ ḇemarisen ḇedwarek ko ma ḇefrur ko fa kona raryaḇ ro kirine ḇa ma barakas koḇena ro fafisu naiwama ḇa.

2 Ḇaḇesasewar kaku ḇaido ’faḇri’ koḇena, iso kopampum Setan ma dunya ḇyedi. (Efesus 6:12) Fandun kaku fa kopampum farkarkor ro dunya ine, filsafat, ma fararur ḇeḇyeḇa ḇyena, raris farḇakḇuk famfnom, anan tabaku, ma aninem sasar swan ḇaido narkoba. Fandun kako koḇensewar kaku fa kopampum sne ḇesanekar ma ḇaḇeraryarḇa mankun koḇena.​—2 Korintus 10:3-6; Kolose 3:5-9.

3. Rariso Allah fyarkor ko fa kopampum mbroḇ koḇesya rai?

3 Na jadi kaku fa kokafyo mbroḇ ḇesambraḇ ḇeradirya ke? Imbo, ḇape nari samswen kaku! Paulus ḇyair mankundi raris snonkaku ḇefnak tinju rofyor ikofen, ”Imnis fanandi kaku nari yakuk famfnomba.” (1 Korintus 9:26) Imnis ḇefnak tinju oso na ikuk ḇefnak tinju ḇese ya, fandun kako fa kopampum mbroḇ koḇesi. Yahwe ifnoḇek ko ma fyarkor ko kuker nyan rariso kofrurna rai. Ḇepon kaku iso ifnoḇek ko ro Refoya. Ifnoḇek ko kako kuker publikasi ḇeknam ro Refo koḇena, fananjur Kristen, ma kebaktian. Wafrur farkankin anane kam kwar ke? Aroḇa ido, imbude na wapampum kaku mbroḇ Besi ḇa, imnis ra snonkaku ḇefnak tinju ikuk famfnom monda.

4. Insama roi ḇeḇarḇorya nekafyo koḇa, rosai fandun fa kofrur ya?

4 Fandun fa kofasos ko ro fafisu nakam. Rosai ḇefnai ya? Imbude mbroḇ koḇesi smun ko ro fafisu kokara ḇaim na ḇaido rofyor kosambraḇ ḇa. Refo ḇyuk swarapepen ma ananun ḇeko rofyor ikofen, ”Mkomam monda ḇo ḇarḇorya kyafyo awer mko, mboi iḇyekada naek srar mkokafyo ḇarḇorya kuker ḇaḇyeya.” (Roma 12:21) Rofyor kopampum roi ḇeḇaḇorya pdef ido, nari bisa fa kosmai bon ḇepyum! Imbape, rofyor kosambraḇ werḇa ma komnai fa kopampum Setan i ido, nari dunya ḇyedi, ma ḇaḇeraryarḇa koḇena nkafyo ko. Inja kopok fa kosusu awer. Komkak awer ma komam monda awer bramin koḇena naryarḇa!​—1 Petrus 5:9.

5. (a) Rosai fandun fa koswarepen ya insama kosmai kyaremso ma barakas ro Yahwe I? (b) Farari ḇepyum ro Refo risai nari kawawos na?

5 Insama kosmai bon ḇepyum ido, fandun fa koswarepen rosai ḇefnai fa kofabri. Snaro komarisen fa kona kyaremso ma barakas ro Allah I. Ibrani 11:6 doḇe, ”Snar snonkaku ḇerama faro Allah, ikyar Allah isya, ma Allah myunsu faro ḇesewar kaku isya.” Kosewar kaku Yahwe I kyurfasna fandun fa kofararur marḇak insama kosmai kyaremso ro I. (Farfyar 15:17) Ro Refoya, farari ḇepyum nabor naisya kuker snon ma bin ḇefrur rarirya. Yakub, Rakhel, Yusuf, ma Paulus sikame sisma fafisu ḇesamswen ḇefrur fa sekandera ro sne ma baken sena. Ḇape bisa fa sismai bon ḇepyum. Farari ḇepyum sena nfasnaḇair ḇeko rofyor kofararur marḇak ido, na ko kako kosmai barakas ro Yahwe I. Rwama komam rariso na ḇye rai.

WAFARMKU IDO NARI WASMAI BARAKAS

6. Rosai ḇefnoḇek Yakub i fa fyarmku, ma rariso ismai barakas ya rai? (Mam sonin ro randak artikel ine.)

6 Yakub snon ḇesoasuser ḇyensewar kaku ma fyarmku pdef snaro iswar Yahwe I ma ḇyesyowi ḇaḇebati ḇyedi kuker I. Ikyar kaku kuker sne ḇesiper faro Yahwe asas Ḇyena fa ḇyebarakas kpu ḇyesi. (Kejadian 28:3, 4) Rofyor Yakub ḇyeumur fanam ḇe taun ri 100, fyaḇabri kuker malaikat oso fa ismai barakas ro Allah I. (Wasya Kejadian 32:24-28.) Na Yakub mankundi syambraḇ kaku fa fyamfabri kuker malaikat ḇesambraḇ ya ke? Aroḇa ḇeri! Ḇape isewar kaku, ma fyasnaibos imarisen fyararur marḇak fa ismai barakas! Yahwe ḇyebarakas Yakub i snar ḇaḇefarmku ḇyedi inja nyir i ḇe Israel, iso ”Snonkaku Ḇefabri ḇaido Ḇefarmku, kuker Allah.” Yakub ismai ḇaḇyak isoine kyaremso ma barakas ro Yahwe I, iso komarisen kosewar na kako.

7. (a) Fafisu ḇefrur saneso rosai Rakhel ismaina? (b) Rosai Rakhel ifrur ya, ma rariso Yahwe ḇyebarakas i rai?

7 Rakhel, iso binswa Yakub iswar ya, imarisen kako fa dakmam rariso Yahwe ifrur mnis asas Ḇyena faro swari. Ḇape roi ḇedwarek naisya. Rakhel jadi fa nya romawa ḇaim. Ro awar Refoya, inema roi ḇefrur fa bin sya sefafardun. Rariso Rakhel fyabri pdef ro fafisu ḇefrur saneso ine? Ipok fa isusu ḇa. Imbape, fyabri pdef kuker ḇyenadi nabor syadiwer faro Yahwe I. Yahwe ryower Rakhel nadi ḇyena kuker sne ḇesiper, ma ḇyebarakas i rofyor fafisuya nya romawa. Iso ḇefnai fa doḇe, ”Kuker famfabri ḇemarḇak yafamfabri . . . Aya iso ḇesmaina kako!”​—Kejadian 30:8, 20-24.

8. Roi ḇesamswen risai Yusuf ismaina, ma rariso ḇyuk farari ḇepyum ḇeko rai?

8 Ḇaḇesoasuser ro Yakub ma Rakhel su imbude nḇuk farari ḇepyum faro romawa suḇedi, Yusuf i, ma nafnoḇek i rofyor daksmai roi ḇesamswen ro kankenem ḇyedi. Rofyor Yusuf umur ḇyeja taun ri 17, kankenem ḇyedi nefararwei kaku. Naek ḇyesi, smamfadadir i, sḇoḇ i fa ḇye women. Ramnai, ismai ro bui ro sup Masir ro swaf taun ḇeḇeso snar sasar ifrurḇa na. (Kejadian 37:23-28; 39:7-9, 20, 21) Ḇape Yusuf ḇyesanekar ḇa, ma ipok ḇyensewar fa myunsu si ḇa kuker roi ḇeḇarḇor. Rosai ḇefnai ya? Snaro ḇyesyowi ḇaḇebati ḇyedi kuker Yahwe I ma kuker sne ḇesiper kyara monda faro roi ine. (Imamat 19:18; Roma 12:17-21) Yusuf farari ḇyena na nafnoḇek ko. Imbude kona fafisu ḇepyumḇa rofyor kobaḇa kaker ḇaido kosmai payamyum ro kankenem koḇena ro fafisu ine ḇa, ḇape fandun fa koḇensewar kaku ma kofarmku pdef. Kofrur rarirya ido, kokyar kaku Yahwe nari ḇyebarakas ko.​—Wasya Kejadian 39:21-23.

9. Rariso na kofarari Yakub, Rakhel, ma Yusuf sko rai?

9 Ro baboine, na kosmai kako roi ḇesamswen na. Imbude ḇekandera snar sifrur mnis Au ḇa, smam rarwas Au, ḇaido skoryaye Au ḇaido snonkaku ono sisya simarisen Au ḇa. Pok fa ḇesanekar awer, ḇape waswarepen roi ḇefnoḇek Yakub, Rakhel, ma Yusuf insama skofarmyan pdef ḇe Yahwe kuker raryaḇ ya. Allah syambraḇser si ma ḇyebarakas si snar sisyowi kaku ḇaḇebati sena kuker I. Sḇensewar kaku, ḇaido sifamfabri, ma sifrur imnis rosai sor ro nadi sena. Snar kokenem ro ras-ras ḇepupes, fandun fa komamwarek saneraro koḇena faro fafisu naiwama nasambraḇ pdef! Inja wafabri kaku ḇaido wafararur marḇak, infa wasmai Yahwe kyaremso Ḇyedi ke?

KOFABRI KAKU INSA KOSMAI BARAKAS

10, 11. (a) Rosai ḇefnai fandun fa kofabri kaku fa kosmai barakas ro Allah I? (b) Rosai nari ḇefnoḇek ko fa kokinfir roi ḇenapes ya?

10 Rosai ḇefnai fandun fa kofabri kaku fa kosmai barakas ro Allah I? Oser ya, snaro koine snonkaku ḇesasar siko, inja imbude na koḇensewar kaku fa kopampum marasrisen ḇesasar koḇena. Ḇeḇeso sisewar kaku fa sna kakara ḇepyum faro fararur ḇaḇeḇaryas, ma ḇesesya sisewar kaku snaro dafduf sena ḇaido sḇaḇir skain ro mankunsi. Sino sisya skara kaker samswen fa sḇuk ampun faro snonkaku oso ḇefrurduf sne sena. Kofarmyan ḇe Yahwe I kawan kwar ke roḇa, kokame fandun fa kopampum roi ḇedwarek ko fa kofarmyan ḇe Yahwe I, iso mankun ḇeḇuk barakas faro snonkaku ḇesoasuser sya.

Ausya wafabri fa wasmai barakas ro Allah I ke? (Mam paragraf 11)

11 Kakuḇae, na samswen kaku fa koḇe snonkaku Kristen ma kofrur snemuk fa kokinfir roi ḇenapes, iba syadiwer rofyor kopampum marasrisen ḇesasar koḇena. (Yeremia 17:9) Inema roi waḇaḇirna ido, ḇenadi faro Yahwe I ma wor rur ḇesren Ḇyedi. Nadi ma rur ḇesren na nafnoḇek Au fa nwa samambraḇ fa wafrur roi ḇenapes, ma ramnai na wasmai barakas ro Allah I. Wun snemuk fa wakenem imnis kuker nadi Bena. Wawasya Refoya ro ras ḇe ras, ma wafrur farkarkor Refo ro mankundaw ma nadi ro kina.​—Wasya Mazmur 119:32.

12, 13. Rariso naek srar risuru susmai farfnoḇek fa sufara marasrisen ḇesasar suḇena rai?

12 Fawar ḇebor naisya ḇefasnaḇair rariso Allah Wos Ḇyena, rur ḇesren Ḇyedi, ma publikasi Kristen koḇena nafnoḇek kwar naek srar koḇesya fa spampum marasrisen ḇesasar ya. Romawa babo oso iwasya artikel ”Bagaimana Anda Dapat Melawan Hasrat yang Salah?” ro Sedarlah! 8 Desember 2003. Rosai ifrur ya? ”Yasewar kaku fa yafara kakara ḇesasar ayena. Rofyor yawasya artikel ine ’kali ḇeḇeso, nane nafnoḇek aya fa yasewar kakuwer fa yapampum marasrisen ḇesasarya’, nane nafrur aya fa yaḇaḇir naek srar sya siswar aya. Yaḇaḇir yemir monda ḇa.” Romawa babo ine ismai fainda kako ro artikel ”Gaya Hidup Alternatif—Apakah Diperkenan Allah?” ḇeḇesae ro Sedarlah! 8 Oktober 2003. Ro artikel ani, myam snonkaku ḇeḇeso sya, famfabri sena namnaiḇa, raris sna ’borek ro baken sena yadori’. (2 Korintus 12:7) Ḇape, rofyor sisewar kaku fa smamwarek kenem sena nasren pdef, sna saneraro ḇepyum faro fafisu iwama. Doḇe, ”Snar fainda nane, yakara rofyor ras-ras ya ḇyenande, na yamk nako soasuser ayedi. Yakofen kasumasa kaku faro Yahwe I snar ḇyuk organisasi Ḇyedi fa ifnoḇek ko fa komkei ro ras ḇe ras ro dunya ḇeḇarḇor ine.”

13 Kwarapan kako fawawar ro inbesrar oso ro Amerika Serikat. Fyas, ”Yamarisen yakofen kasumasa ḇe au snar buk kwar rosai kofandunna ro fafisu ḇemnis. Yaḇaḇir ker snar artikel nane neḇefas ḇe aya. Ro taun ḇe taun, yasewar kaku kwar fa yapampum marasrisen ḇesambraḇ faro roi Yahwe dayinna. Fyorno ido, yakara yaḇe yasusu ma yamnai mura. Yafawi Yahwe ima ḇyenaḇye kaku ma imarisen ḇyuk ampun, ḇape snar yana marasrisen ḇesasar ḇesambraḇ kaku ma yapampum na ḇa, inja yaḇaḇir na pok fa yasmai farfnoḇek ḇyedi ḇa. Sasewar ḇemnai ḇa ine nawyaye kankenem ayena kam. . . . Rofyor yawasya artikel ’Apakah Saudara Memiliki ”Hati untuk Mengenal” Yehuwa?’ ro Menara Pengawal 15 Maret 2013, yafawi kaku snar Yahwe imarisen ifnoḇek aya.”

14. (a) Rariso Paulus myam sasewar ḇyedi fa pyampum roi ḇesasar ya rai? (b) Rariso na bisa fa kokafyo ḇaḇeraryarḇa koḇena?

14 Wasya Roma 7:21-25. Paulus mankundi ifawi samswen kaku fa pyampum marasrisen ḇesasar ma ḇaḇeraryarḇa ḇyedi. Imbape, ikyar kaku snar nari kyafyona rofyor ḇyenadi ḇe Yahwe I, isnefer faro farfnoḇek Ḇyeja, fyasna kakyar ḇyeja faro Yesus farsarser ḇyedi. Na ko ido rariso? Na bisa fa kokafyo ḇaḇeraryarḇa koḇena ke? Imbo, rofyor kofarari Paulus ma kosnefer kaku ḇe Yahwe I, mboi faro samambraḇ mankun koḇena ḇa, ma kona kakyar faro farsarser fasaspar ya.

15. Rariso Yahwe ifnoḇek ko fa kosoasuser ma kofarmku pdef rofyor kosmai roi ḇesamswen?

15 Fyorno ido Allah ḇyuk swaf ḇeko fa kofasnaḇair rariso mamam koḇena faro roi ḇekur ko. Imnis ra, rofyor ko ḇaido snonkaku oso ro kina koḇedi iduf marḇak ḇaido sifrur mnis i ḇa ido, na koḇe rai? Kokyar kaku faro Yahwe I ido, nari kor kaku ḇe I fa ḇyuk samambraḇ kofandunna fa kosoasuser pdef. Kofaduru pdef marisen koḇena ma kosambraḇser ḇaḇebati koḇena kuker I ḇesya kwar. (Filipi 4:13) Farari ḇebor ro snonkaku Kristen ḇero fafisu iwara ma baboine nasya, nefasnaḇair snar nadi nari nḇuk samambraḇ ma ḇaḇeḇri kofandunna insama kofarmku pdef.

KOḆENSEWAR PDEF FA KOSMAI BARAKAS RO YAHWE I

16, 17. Snemuk rosai imbe wun ya?

16 Nari Ibiris imarisen rofyor myam ḇesanekar ma wasusu ma bramin Bedi iryarḇa. Inja wun snemuk pdef fa wamk nako roi ”ḇeḇyena.” (1 Tesalonika 5:21) Na bisa fa kwafyo Setan i, dunya ḇeḇarḇor ḇyedi, ma marasrisen ḇesasar nakam! Bisa fa kwafyo na kako rofyor wakyar kaku snar Allah nari ḇyuk samambraḇ ḇe Au ma ifnoḇek Au.​—2 Korintus 4:7-9; Galatia 6:9.

17 Inja wapampum pdef. Ḇensewar pdef. Wafabri pdef. Wafarmku pdef. Wakyar kaku snar nari Yahwe ’isbawer faro au barakas isof ḇeananjar werḇa.’​—Maleakhi 3:10.