Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rwa ḇeri ḇe sasyos sarser

”Mam Monda Awer Bramin Bedi Iryarba”

”Mam Monda Awer Bramin Bedi Iryarba”

”Mam monda awer bramin bedi iryarḇa.”​—ZEFANYA 3:16.

DOYA: 81, 32

1, 2. (a) Roi ḇesamswen risai monda ḇeḇekur snonkaku ḇebor ro baboine, ma rosai sismaina? (b) Kakyar ḇepyum rosai Yesaya 41:10, 13 ḇyuk ḇeko na?

INBESRAR oso ḇye perintis biasa ma fyarḇuk kuker naek ḇe penatua oser doḇe, ”Ayama yafaduru pyum ḇaḇerur ayena, mboi yakarauser monda ḇaḇeḇirḇar ayena ro taun ḇe taun. Nane nafrur fa yaḇor yenef rai, yadufe, nawyaye nyan fa yafrurpyum snonkaku ḇesesya, ma fyorno ido newar fa yaḇe yasusu monda.”

2 Wakḇaḇirpan inbesrar ine roi ḇyaḇirna ke? Snaro kokenem ro Setan dunya ḇeḇarḇor ḇyedi inja, kosmai roi ḇesamswen nabor kaku ḇepenepen ko. Ma imnis yor oso ḇefrur fa wai ya imbran ḇa, ḇaḇeḇirḇar koḇena na nafrur fa kankenem koḇena nmarḇak kaku ḇaido kosambraḇ ḇa. (Amsal 12:25) Rosai ḇefnai fa waḇeḇirḇar? Imbude ḇefafardun snar snonkaku waswar kaku oso imar ḇaido waduf marḇak kaku ḇaido wasmai ḇaḇewayam. Imbude ḇensewar kaku fa mamfaduru kina Besi ro fafisu ḇesamswen fa wasmai kumpan na. Fyoro mura, sne ḇeḇirḇar Bedi na nafrur fa swambraḇ werḇa ma wasmai marasrisen ḇa. Ḇape, wakyar kaku snar Allah nari fasaw fa ifnoḇek Au.​—Wasya Yesaya 41:10, 13.

3, 4. (a) Rosai knam ro wos ”bramin” ro Refoya? (b) Imbude rosai na ḇefrur fa bramin koḇena naryarḇa?

3 Mnuk-mnuk ḇero Refo sfas ḇar-ḇar ro baken snonkaku fa sḇukiḇair snonkaku oso rari ma fararur ḇyena. Imnis bramin, sapna kali ri utin ma utin. Rofyor Refo ikofen snonkaku oso bramin ḇyedi ḇyeḇesambraḇ ido, ine kyurfasna snonkaku ani sisambraḇser i kwar, ima syambraḇ kaku, iryaḇ wer, ma fyasos fa ifrur roi oso. (1 Samuel 23:16; Ezra 1:6) Ine kako kyurfasnai nya kakara ḇepyum ma saneraro kuker fafisu iyama.

4 Ro mnuk ḇesena, Refo fyasnaḇair kako snonkaku oso bramin ḇyedi iryarḇa. Ine kyurḇe snonkaku ḇesambraḇ ḇa ḇaido ḇena saneraro ḇa. (2 Tawarikh 15:7; Ibrani 12:12) Rofyor ḇekandera, wambrus ḇaido ḇaḇir wafanam kuker Yahwe I werḇa ido, imbude na nafrur fa ḇaḇir swambraḇ werḇa. Rodiso na wasmai samambraḇ ya? Rariso nwa farfnoḇek ḇedif Au ma ḇesambraḇser Au fa farmku ma nwa marasrisen ya?

”YAHWE BRAMIN ḆYEDI IKNAMPU MANKENEM ḆA FA ḆYUK FASASPAR”

5. (a) Rariso sneḇaḇir koḇena rofyor kosmai roi ḇesamswen, ḇape rosai fandun fa koswarepen na? (b) Rosai nari kawawos ya?

5 Wasya Zefanya 3:16, 17. Fandun ḇa fa komkak ma kosambraḇ ḇa awer, ḇaido komam bramin koḇena naryarḇa, rofyor kosmai roi ḇesamswen. Kma ḇesaswar kobedi, Yahwe I, dor ko fa kosawen makakwarek koḇena faro I. (1 Petrus 5:7) Yahwe myamfaduru ko imnis myamfaduru er Israel sya. Ikofen besi snar bramin Ḇyedi ”iknampu mankenem ḇa fa ḇyuk fasaspar.” Fasaw fa ḇyuk fasaspar faro manfamyan ḇesoasuser Ḇyesi pdef. (Yesaya 59:1) Ro artikel ine, nari kawawos farari ro snonkaku ḇesouser rikyor. Fawar sena nfasnaḇair Yahwe imarisen ma nya papoik fa syambraḇser snonkaku ḇefrur marisen Ḇyena ro fafisu ḇesamswen. Rwama komam rariso farari sena nsambraḇser Au.

6, 7. Farkarkor rosai kun ro payamyum snonkaku Israel sya snar skafyo snonkaku Amalek sya?

6 Fyoro ḇa rofyor snonkaku Israel simkeibur ro sup Masir ramnai, snonkaku Amalek sya imbe smun si. Moses ikofen ḇe Yosua, ima snon ḇebri kaku, fa fyarkin snonkaku Israel ro mamamun ya. Ramnai Moses dun Harun ma Hur fa skoraḇe urek ḇefanam ya. Rodiwa, skomam moḇ smamunmun ya. Inja snon rikyor skoine na sifrarbur mamamun ya snar simkak ke? Aroḇa ḇeri!

7 Moses iso mnis aw sifrurna insama snonkaku Israel sya sifrur kafyo snonkaku Amalek sya. Duf ro bramin ḇyedi ankyon ro Allah ḇenapes ma ikanow i ḇe farsyos iwa. Rofyor Moses ifrur rarirya, Yahwe ḇyuk papoik faro snonkaku Israel sya fa smun snonkaku Amalek sya. Imbape, rofyor Moses bramin ḇyedi imor ma iryarḇa kwar, snonkaku Amalek sya sismai payamyum. Fasaw fa Harun ma Hur sufrur roi oso fa sufnoḇek Moses i. ”Suyun karui oso ma surir i ro ḇaḇ ḇyedi, ma kyain ro bori. Ramnai Harun ma Hur, oser-oser suro ris ḇyedi, susyopanser bramin ḇyedi, inja bramin ḇyeja dores nako isof ro ori syun.” Kakuḇae, snar Allah bramin ḇesambraḇ Ḇyedi, snonkaku Israel sya sismai payamyum ro mamamun ani.​—Keluaran 17:8-13.

8. (a) Rosai Asa ifrur ya rofyor snonkaku Etiopia sya imbe smun Yehuda sya? (b) Rariso kofarari Asa i rai?

8 Yahwe ḇyuk kako bramin ḇesambraḇ Ḇyedi fa ifnoḇek kawasa Ḇyesi ro Raja Asa fafisu ḇyedi. Raryur sordade ḇebor ḇeḇeyap ro Refoya, ḇape oser ḇeba kaku ya iso Zerah ro Etiopia sordade ḇyesi, snar nya sordade ḇekir kaku se 1.000.000. Sordade Etiopia sya sibor syadi sesapsaper risuru ro Asa sordade ḇyesi. Inja Asa ḇyeḇirḇar, imkak, ḇaido syambraḇ ḇa ke? Myam monda bramin ḇyedi iryarḇa ke? Aroḇa! Fasaw ḇeri Asa dor farfnoḇek ro Yahwe I. Ro mamam militer, na samswen kaku fa ifrur kafyo sordade Etiopia sya. ”Ḇape faro Allah roi ḇeḇor kam ndarirya.” (Matius 19:26) Allah ḇyuk papoik ḇeba Ḇyedi ma ”kyafyo snonkaku Etiopia ansya ro ḇarpon Asa i” snaro ”nya sne ḇesiper faro Yahwe I ro kankenem ḇyena kam.”​—2 Tawarikh 14:8-13; 1 Raja-Raja 15:14.

9. (a) Rosai ḇedwarek Nehemia i ḇa ro fararur ḇaḇawes ayar karui ḇeba Yerusalem ya? (b) Rariso Allah kyarem Nehemia nadi ḇyena rai?

9 Rofyor Nehemia ryaḇe Yerusalem, rosai myam na? Myam bo mbroḇ ro sup ḇesena siḇe smun snonkaku Yahudi sya, iso ḇefnai fa ḇaḇawes ayar karui ḇeba ro Yerusalem imnai. Mnu ḇeba ani sidwarek i ḇa ma snonkaku Yahudi sya sisambraḇ ḇa. Rariso Nehemia sneḇaḇir ḇyedi? I kako syambraḇ ḇa ma myam monda bramin ḇyedi iryarḇa ke? Aroḇa! Nehemia ikyar kaku faro Yahwe I, imnis raris Moses i, Asa i, ma Yahwe manfamyan Ḇyesi ḇesouser ḇesesya. Ro fafisu ḇesamswen ine kako, Nehemia ḇyenadi dor farfnoḇek ro Yahwe I, ma Yahwe kyarem nadi ḇyena. Allah ḇyuk ”papoik ḇeba” ma ”bramin ḇesambraḇ” Ḇyedi fa syambraḇser snonkaku Yahudi sya. (Wasya Nehemia 1:10; 2:17-20; 6:9.) Na wakyar snar Yahwe ḇyuk ”papoik ḇeba” ma ”bramin ḇesambraḇ” Ḇyedi fa syambraḇser manfamyan Ḇyesi ro baboine kako ke?

NARI YAHWE SYAMBRAḆSER BRAMIN BEDI

10, 11. (a) Rariso Setan ifrur fa komam monda bramin koḇena naryarḇa? (b) Rosai Yahwe ḇyukna fa syambraḇser ko? (c) Fainda rosai wasmai kwar ro Yahwe farkankin Ḇyena?

10 Setan ipok fa ifrur bramin ḇyedi iryarḇa ḇaḇeri. Nari idwarek ko ḇesya kwar, ḇyensewar fa ifrur mnai fararur Kristen koḇena. Ḇyuk wos ankarkar ma dawyaye snonkaku ḇena papoik sya, manfarkin agama, ma snonkaku ḇesae ro napnapes sya. Rosai imbe ifrur kaku ya? Imarisen ifrur ko fa komnai koḇaryas ankankinem ḇeḇye Karajan ya. Ḇape Yahwe syambraḇ ma imarisen ifnoḇek ko ma ḇyuk rur ḇesren Ḇyedi fa syambraḇser ko. (1 Tawarikh 29:12) Fandun kaku fa kor Allah rur ḇesren Ḇyedi insama kosambraḇ fa kopampum Setan ma dunya ḇeḇarḇor ḇyedi. (Mazmur 18:39; 1 Korintus 10:13) Kokofen kasumasa kako faro farfnoḇek kosmai ro Allah Wos Ḇyena. Kwarapan kako, roi ḇebor kofarkor kwar ro publikasi koḇena ro paik ḇe paik na. Wos ḇero Zakharia 8:9, 13 (wasya) iso wos sawos ro fafisu bait ro Yerusalem sbawes kaḇer na. Ḇape, wos nane na nafnoḇek ko ro baboine kako.

11 Yahwe syambraḇser ko kako ro farkankin kosmai ro fananjur Kristen koḇedi, kebaktian, ma farkarkor teokratis koḇena. Farkankin nane nafnoḇek ko fa kofarmyan ḇe Allah kuker sne ḇenapes, fa kun snemuk kuker rosai na kofrur ya, ma infa kofrur fararur nabor ro fararmyan Kristen koḇena. (Mazmur 119:32) Wamarisen wasmai samambraḇ ro Yahwe farkankin Ḇyena ke?

12. Rosai fandun fa kofrurya insama kosambraḇ pdef?

12 Yahwe ifnoḇek kawasa Ḇyesi fa skafyo snonkaku Amalek ma Etiopia sya. Ma ḇyuk samambraḇ faro Nehemia ma snonkaku Yahudi sya fa sifrur mnis ayar karui Yerusalem. Imnis nyan ḇeradine, rofyor kosmai makakwarek ma roi ḇesamswen ma snonkaku sya simewer srower ko rariryano, nari Allah ḇyuk samambraḇ ḇeko fa kofrur fararur ḇaḇeḇaryas koḇena pdef. (1 Petrus 5:10) Nari Yahwe ipyos ḇeri roi ḇesamswen koḇena kuker mujisat ḇa. Imbape, fandun fa kofrur roi oso. Rosairirya? Fandun fa kowasya Refoya ro ras ḇe ras, kofrur fasasos faro farkarkor ma koraḇe fananjur ro minggu ḇe minggu na, kofarkor pdef Refo ro mankunko ma nadi ro kina, ma kofanam pdef ḇe Yahwe I ro nadi. Iḇye kada komam monda awer rosairirya monda nadwarek ko ro rosai Yahwe fyasos kwar fa nsambraḇser ma ḇefnoḇek ko. Rofyor ḇaḇir bramin Bedi iryarḇa ro ḇar-ḇar nane ido, wor farfnoḇek ro Allah I. Na mam rariso Allah ḇyuk rur ḇesren Ḇyedi fa ”syambraḇser au, ḇyuk marisen ḇe au ma papoik fa wafararur.” (Filipi 2:13, Kitab Suci Terjemahan Dunia Baru [NW]) Rariryano, bisa fa waksambraḇser snonkaku ḇesesya bramin sena ke?

SWAMBRAḆSER BRAMIN ḆEMOR

13, 14. (a) Rariso naek oso ismai samambraḇ rofyor swari imarbur i? (b) Rariso kosambraḇser snonkaku ḇesesya rai?

13 Yahwe ḇyuk ḇeko naek srar ro supswan ḇesiper ḇeswar ko fa ḇesyopan ko. Manwawan Paulus doḇe, ”Swambraḇser ḇramin ḇemor bedi ma wepur ḇeradadai bedi. Wambran ro nyan ḇepyom”. (Ibrani 12:12, 13) Snonkaku Kristen ḇebor ro abad randak sya sismai farfnoḇek ro naek srar sesya. Rarirya kako ro baboine. Kwarapan farfyar oser ine. Rofyor naek oso swari imarburi ma ismai samswen ḇese ḇefrur kandera i, doḇe, ”Yafarkor kwar snar na kopok fa kokinfir farawrowes rosai imbe kosmaina, ma fafisu risai ḇaido karkor ḇyena iba rarso. Yamam kwar nadi ma farkarkor Refo mankun imnis raris pelampung ḇefrur fa yapyar ro war yabori. Ma sarsonem ro naek ma srar ro kakyar oser ayesya sḇuk ḇaḇesneprei ḇe aya. Yafawi kwar snar fandun fa yafaduru ḇaḇebati kuker Yahwe I rofyor roi ḇesamswen ya ndrama ḇaim.”

Snonkaku oser-oser ro sidang bisa fa syambraḇser snonkaku ḇesesya (Mam paragraf 14)

14 Harun ma Hur sufnoḇekyae su fa susambraḇser Moses i kuker susyopan bramin ḇyesuya rofyor smamunmun kuker snonkaku Amalek sya. Ro baboine, ko kako kosewar nyan fa kosonem ma kofnoḇek snonkaku ḇesesya. Naek srar koḇesi sino sekandera snaro sesinan kwar, sismai dafduf, ḇaḇewayam ro kina sesya, sikenem ro mankunsi, ḇaido snonkaku siswar oso imarbur si. Bisa fa kosambraḇser kako roma inai babo, ḇena dafdif fa sifrur roi ḇeḇyeḇa ḇaido sisewar nasan ro dunya ine. (1 Tesalonika 3:1-3; 5:11, 14) Kwarapan nyan fa wakfasnai sawarwar faro min ḇesesya ro Balai Karajan, ro fararmyan, rofyor wanan kayam, ḇaido rofyor wawos kuker si ro telfon ya.

15. Rariso wos ḇepyum koḇena nsambraḇser naek ma srar koḇesi rai?

15 Asa ismai payamyum ḇeba kaku snar kyafyo sordade ḇeba kaku ro Etiopia sya. Ramnai, nabi Azaria syambraḇser i ma snonkaku ḇewarpu i sya kuker ikofen, ”Ḇape au, fandun fa swambraḇ ma mam monda awer bramin bedi iryarḇa, snar fararur bena nari neḇeḇak.” (2 Tawarikh 15:7) Ine nafnoḇek Asa i fa ifrur fararwei ḇebor fa ifrur mnis kaḇer ḇaḇesamsyom ḇekaku ya. Kuker nyan ḇeradirya kako, wos ḇepyum Bena na nsambraḇser snonkaku ḇesesya ma nafnoḇek si fa sfarmyan ḇe Yahwe I pdef. (Amsal 15:23) Iḇye kada ḇefnder awer snar nari naek srar Besi siryaḇ wer rofyor buk kankarem ḇesambraḇser si ro fananjur ya.

16. (a) Rariso penatua sya sifarari Nehemia i rai? (b) Fawar rariso naek ma srar sya sifnoḇek mankundaw rai.

16 Kuker farfnoḇek ro Yahwe I, Nehemia ma snonkaku Yahudi sya bramin sena nsambraḇ. Sifrur ayar karui Yerusalem ya imnai ro swaf ras ri 52 monda! (Nehemia 2:18; 6:15, 16) Nehemia myam monda ḇa snonkaku ḇesesya sfararur. Mankundi kako ḇyuk farfnoḇek ro ḇaḇawes ayar karui Yerusalem ya. (Nehemia 5:16) Ro baboine, penatua ḇebor sya sifarari Nehemia kuker sḇuk farfnoḇek faro fararur ḇaḇawes, ḇaido sifrur sren ma sfaduru Balai Karajan. Snon ḇena sawarwar sine sisambraḇser naek ma srar ’ḇesmai makakwarek ro sne’ sena kuker sra smamfar si ma sfararur kayam kuker si ro fararmyan ya.​—Wasya Yesaya 35:3, 4.

”MAM MONDA AWER BRAMIN BEDI IRYARḆA”

17, 18. Rofyor kosmai roi ḇesamswen ḇaido komkakwarek kankenem koḇena ido, rosai na kokyar kaku ya?

17 Rofyor kofararur kayam kuker naek ma srar koḇesi, nane na nsambraḇser ḇaḇeoser koḇena. Nane nafnoḇek ko kako fa kona ḇaḇebati ḇekain fyoro ma nsambraḇser kakyar koḇena faro barakas-barakas nari knikwer ryama ro ḇaḇ Karajan Allah. Rofyor kosambraḇser snonkaku ḇesesya bramin sena ido, kofnoḇek si fa sfarmku ro fafisu ḇesamswen ma sfaduru pdef saneraro sena ro fafisu naiwama. Osower ido, rofyor kofnoḇek snonkaku ḇesesya, ine na nsambraḇser bramin koḇena ma nafnoḇek ko fa komam pdef faro fafisu naiwama.

18 Rofyor kokarauser rariso Yahwe ifnoḇek ma kyadaun manfamyan ḇesoasuser Ḇyesi ro fafisu naiwara, na kakyar koḇena faro I syambraḇ syadiwer. Inja rofyor kosmai roi ḇesamswen ma komkakwarek kankenem koḇena ido, ’komam monda awer bramin koḇena naryarḇa’! Wakyar kaku snar rofyor ḇenadi wor farfnoḇek ro Yahwe I ido, nari bramin ḇesambraḇ Ḇyedi syambraḇser Au ma fyarkin Au ḇe barakas Karajan ro fafisu ḇefanam kaku kwar iyama.​—Mazmur 73:23, 24.