Rwa ḇeri ḇe roi swewar na

Rosai Ḇefnai fa Konadi Kuker Snonsnon Yesus?

Rosai Ḇefnai fa Konadi Kuker Snonsnon Yesus?

YESUS fyarkor ker snonggaku sya ḇekur nadi ya. Ro fafisu ikenem ro supswan ine kaker, myam manfarkin agama Yahudi sya senadi ro ”sampak farsam”. Kukro? ”Insa kawasa smam si.” Nasnaibos kaku, simarisen snonggaku sya smanen moḇ seari raya. Snonggaku ḇebor sya sifrur fararyor ḇekwan kaku ma sap kaḇer na ker bo soḇe fandun fa sap ”nadi ḇekwan na” insama Sinan kyarem fararyor sena. (Matius 6:​5-8) Yesus fyasnaibos kaku rari ḇeradirya nun roi oḇa. Inja snonggaku ḇena sne ḇenapes bisa sifawi fa sḇinggwanbur roi ḇerarirya fafisu senadi. Imboi, ikofenḇair nyan ḇesasar monda ḇa fyor snonggaku sya senadi.

Yesus fyarkor ko fa komam nadi koḇena nfasnaibos koma komarisen kofrur fa Manseren Allah snonsnon Ḇyedi isren, Karajan Ḇyedi ryama, ma marisen Ḇyena ndarirya. Yesus fyarkor ko kako fa kor fafnoḇek ro Manseren Allah faro samswen ḇekur ko. (Matius 6:​9-​13; Lukas 11:​2-4) Roro wos sarḇer, Yesus ikofenḇair ḇe ko fa kosewar kaku, kofasnai kakyar, ma sne ḇerun insama Manseren Allah ryower nadi koḇena. (Lukas 11:​5-​13; 18:​1-​14) Ma fyasnaibos farkarkor ḇyenane ro rosai ifrur ro kenem ḇyena ro ras ḇe ras.​—Matius 14:23; Markus 1:​35.

Kokyar farkarkor nane nafnoḇek Yesus manfamyan ḇyesi fa sfasos pyum nadi sena. Imbape, Yesus iwaf rawo roḇ ḇepupes ikenem ro supswan ine insape byuk farkarkor ḇefandun syadi faro manfamyan ḇyesi ḇekur nadi ya.

”Roi Ḇebabo ro Sarisa Nadi ya”

Yesus byuk swaf nabor kaku ro papupes kankenem ḇyedi ro supswan ine fa syambraḇser manfamyan ḇesouser ḇyesi. Ine iso swaf ḇesrow kaku fa dawos roi ḇebabo. Yesus doḇe, ”Aya ine kada nyanya ma napnapes ma kankenem. Snonkaku oso ḇaḇeri ḇerama faro Mami, rofyor imbranuk ro ayaḇa.” Mura ikofen asas ḇeyun sneprei kaku ine yoḇ si, ”Rosai mkor kuker snonsnon ayedi, nari yafrur na faro mko, insa Kmaya isma baba ro Rumkunya. Rofyor mkor roi ono kuker snonsnon ayedi, nari yafrur na.” Ro papupes farkarkor byuk ḇe si na, doḇe, ”Isof ro ras ine mkor roi oso ḇaim kuker snonsnon ayedi. Mkor nari mkosma, insa raryaḇ mkoḇedi imnis.”​—Yohanes 14:​6, 13, 14; 16:24.

Wos anna nadif sne ma swaruser koḇena. Syap fawawi oso fyasnaiḇair ine ḇe, ”roi ḇebabo ro sarisa nadi ya”. Yesus iwan ḇa insama nadi sbuk ḇe Manseren Allah, skur na ḇe i. Fyasos nyan ḇebabo fa snonggaku sya sfanam ḇe Manseren Yahwe ro nadi ya.

Kaku ḇae, Yahwe imarisen ryower manfamyan ḇesouser Ḇyesi nadi sena. (1 Samuel 1:​9-​19; Mazmur 65:2) Ḇape, fafisu er Israel sḇe Allah kawasa Ḇyesi ḇeḇeasas kwar anya, snonggaku oso imarisen fa Manseren Allah ryower nadi ḇyena ido, fandun fa kyarem er Israel sima er Allah kyinfir dirya. Ma ḇarpur mura ro fafisu Salomo ikenem ya, fandun fa skarem bait iso moḇ Allah kyinfir fa sbuk farsarser ro ya. (Ulangan 9:​29; 2 Tawarikh 6:​32, 33) Ḇape, nyan samsyom ḇeradirya nakain fyoro ḇa. Sasoser sbuk faro er Israel ma farsarser sbuk ro bait ima Paulus doḇe ’ḇyuk monda nin ro roi nari ḇerama ya, ḇape nin ro roi ani ḇardi ḇa’. (Ibrani 10:​1, 2) Fandun fa nin ani neḇefadwer kuker roi ḇefasnaibos kaku. (Kolose 2:​17) Fyor taun 33 Masehi ya, snonggaku oso wis ḇyena kuker Yahwe nasnai ro soasuser ḇyena fa ifrur Sasoser Moses wer ḇa, ḇape ndramuma ro soasuser ḇyena faro manggun skur ro Sasoser ani isoine Yesus Kristus i.​—Yohanes 15:14-​16; Galatia 3:​24, 25.

Snonsnon ”Ḇeba Syadi ro Snonsnon Ḇesena Kam”

Yesus fyasnaiḇair nyan ḇepyum syadi fa kofanam ḇe Yahwe I ro nadi ya. Fyasnai manggundi ḇe bati ḇefo kuker papoik, bati ḇefasnai nyan ḇepon kaku insama Manseren Allah kyarem nadi koḇena. Rosai ḇefrur fa Yesus ifrur roi ine ḇe ko?

Kukro kokame koro sasar ya kwar. Roi kofrur na ma farsarser kobuk na napok nafrur ko fa kosren ro sasar na ḇa ḇaido nafrur fa kosyus fa kona wis ḇefanam kuker Allah ḇesren, Yahwe I ḇa. (Roma 3:​20, 24; Ibrani 1:​3, 4) Ḇape, Yesus byuk farsarser kankenem ḇenapes ḇyeja fa ḇyak kaḇer snonggaku koya sasar barbor koḇena roro farsarser ḇaḇyak ya. (Roma 5:​12, 18, 19) Baboine, mansei monda ḇemarisen ḇesmai payasyos ro sasar sena sna swaf fa sismai snonsnon ḇepyum ro Yahwe mamam Ḇyena ma sismai ’nyan’ ḇera ḇe Manseren Allah. Ḇape, fandun fa sfasnai kakyar faro Yesus farsarser ḇaḇyak ḇyedi ma senadi kuker snonsnon ḇyedi mande.​—Efesus 3:​11, 12.

Koḇenadi kuker snonsnon Yesus ido, koisya kofasnai kakyar koḇena ro roi ri kyor raris Manseren Allah roi imarisen nane: (1) Ima ”Allah Domba Mkun ḇyedi”, kosmai ampun ro sasar koḇena roro farsarser byuk na. (2) Yahwe ḇyawes i kwar ma fafisu ine ḇyepoik ḇe ”Imam Ḇeba” fa byuk payamyum ro farsarser byuk kwar na. (3) Iso ’nyan’ oser monda fa kofanam ḇe Yahwe I ro nadi ya.​—Yohanes 1:​29; 14:6; Ibrani 4:​14, 15.

Inja koḇenadi kuker snonsnon Yesus ido, ima koḇesyowi i. Syowi ḇeradinema roi ḇefandun nairi, kukro Yahwe imarisen insama ”faro ḇaḇesyowi Yesus, roi ḇeḇor kam . . . , nbansuba faroi. Sikam nari skarem Yesus Kristus ikada Manseren, ma rarirya Allah Kmaya isma syom”. (Filipi 2:​10, 11) Ḇape ḇefandun syadi ya iso, koḇenadi kuker snonsnon Yesus ido nari nbuk sanandik faro Yahwe I, ḇebuk Roma Ḇyedi faro payamyum koḇena.​—Yohanes 3:​16.

Kap ker na monda awer ro nadi koḇena mboi fandun fa kofrur na kuker sne ḇesiper

Insama kofawi Yesus kankain ḇyeja ima roi ḇefandun kaku, Refo byuk nasan ma snonsnon ḇeḇeso ḇeḇair i. Roi nane nafnoḇek ko fa kofawi payamyum ḇebor kosmai snar roi Yesus ifrur kwar na, ifrur kaker na, ma roi nari ifrur wer faro fandun kobena. (Mam kotak ” Yesus fararur Ḇefandun Kaku Ḇyena”) Ḇekaku ya, Yesus ismai ”snonsnon ḇeba syadi ro snonsnon besena kam”. * Manseren Allah byuk papoik ro nanggi ma ro supswan ine ḇe i kwar.​—Filipi 2:9; Matius 28:18.

Koḇenadi kuker Snonsnon Yesus Ima Roi Kap Ker Monda Ḇa

Kaku ḇae, komarisen Yahwe ryower nadi koḇena ido, fandun fa koḇenadi kuker snonsnon Yesus. (Yohanes 14:13, 14) Ḇape, komewer kap kaḇer ker wos ”kuker snonsnon Yesus” rarirya kwar. Kukro?

Kokarapan roi ine. Fyor wasmai syapram ḇeraker amber oso ido, wos ḇepupes ro syapram ani na sfas ”syowi”. Kwara ido, ima wos ḇesasyar kuker sne ḇesiper ro snon ani ke, fyas na monda raris moḇ sfas ker na ro syapram anya? Imbo, fandun fa kap Yesus snonsnon ḇyedi ro nadi koḇena kuker nyan ḇefandun syadi ro apap syowi monda raris roi sfas ro papupes syapram oso imbe sfarem na. Koḇenadi ker yo, kap ker na monda awer ro nadi koḇena mboi fandun fa kofrur na kuker sne ḇesiper.​—1 Tesalonika 5:​17; Mazmur 119:145.

Rariso insama wap ker awer wos ”kuker snonsnon Yesus” ḇe wos wap ker ro nadi ya? Kwarauser Yesus rari-rari ḇyena ḇefrur fa wamarisen. Kwara rosai Yesus ifrur kwar ḇe Au na. Mura ro nadi manggun Bena, wakofen kasumasa faro Yahwe I ma buk sanandik faro I snar fyasos pyum insama byuk Roma Ḇyedi fa imarwarek ko. Wafrur rarirya ido, na wakyar kaku faro Yesus asas ḇyenane, ”Ma ro ras ani mkono nari ifuken roi ono faro aya ḇa. Kaku ḇeri yakofen faro mko: Roi ḇeḇor kam mkor faro Mami kuker snonsnon ayedi nari ḇyukna faro mko.”​—Yohanes 16:23.

^ syos 14 Raris fasfas ro Vine’s Expository Dictionary of New Testament Words, wos Yunani sfarwei ḇe ”snonsnon” kyur ḇe ”roi nakam ḇefesepen kuker snonsnon ani, isoine papoik, rari ḇyena, nasan, baba, [ma] papoik ḇeba syadi”.