Go long ol haf insaed long hem

Go long lis blong ol haf

Wan Gudfala Man We i Akseptem Fasin Stretem

Wan Gudfala Man We i Akseptem Fasin Stretem

Wan Gudfala Man We i Akseptem Fasin Stretem

“EVRI Manis Ol Krokodael Oli Kakae 30 Man Long Sambia.” Hemia wan ripot we i kamaot sam yia i pas, long wan niuspepa blong Afrika. Wan man we wok blong hem i blong kasem mo stadi long ol krokodael, i talem se, “i nidim 12 man blong holemtaet wan krokodael.” !From we krokodael i gat bigfala paoa long tel blong hem mo long bun blong maot blong hem, hem i wan anamol we i save mekem man i fraet!

Taem God i tokbaot krokodael, hem i yusum nem ya se “Leviatan.” God i yusum “king ya blong olgeta wael anamol” blong tijim man ya Job long wan impoten lesen. (Job 41:1, 34) Samting ya i bin hapen klosap 3,500 yia bifo, long Uj, we i stap long not blong Arabia. God i stap tokbaot anamol ya, nao hem i talem long Job se: “Taem anamol ya i girap, man we i luk, i fraet tumas. I no gat man i save stanap long fes blong hem.” (Job 41:10) !Hemia i tru tumas! Sipos yumi fraet long wan krokodael, i stret we yumi fraet moa blong tok agens long Man we i Wokem bigfala anamol ya! Job i soem se hem i gat tangkiu from lesen ya taem hem i talemaot rong blong hem.—Job 42:1-6.

Taem yumi tokbaot Job, maet samting ya i mekem yumi tingbaot eksampel blong hem we hem i stap tru long God, nating se hem i kasem traem. (Jemes 5:11) Be, Jeova i glad long Job finis, bifo we sam samting oli traem bilif blong hem. Long tingting blong God long taem ya, “i no gat narafala man long wol ya we i olsem hem. Hem i wan gudfala man we tingting blong hem i stap strong long mi. Oltaem hem i stap mekem wosip long mi, mo i stap lukaot gud blong no mekem wan samting we i no stret.” (Job 1:8) Samting ya i mas pusum yumi blong lanem moa long saed blong Job, from we hem i save givhan long yumi blong luk olsem wanem blong mekem God i glad.

Fasin Fren Wetem God i Moa Impoten

Job hem i wan man we i rij. Hem i gat plante gol, mo tu hem i gat 7,000 sipsip, 3,000 kamel, 500 dongki, 1,000 buluk, mo plante man blong wok blong hem. (Job 1:3) Be Job i putum tras blong hem long Jeova, i no long olting we hem i gat. Hem i talem se: “!Neva mi trastem ol gudgudfala samting we mi mi gat! !Neva mi putum tingting blong mi i stap long ol gol blong mi! Mi mi wan rijman we mi gat plante samting, be neva mi mi save flas from . . . !Sin olsemia, ded nomo i stret panis blong hem! God i hae tumas, mo sin ya i soemaot we man i no bilif long hem.” (Job 31:24-28) Olsem Job, yumi mas luksave se fasin fren wetem Jeova God i moa impoten, i winim ol samting long saed blong bodi.

Mekem i Stret Long Ol Narafala

?Job i soem wanem fasin long ol man blong wok blong hem? Toktok blong Job i soemaot se hem i mekem i stret mo i no strong tumas long olgeta: “Taem man blong wok blong mi, no woman blong wok blong mi i harem nogud long sam samting, nao i kam talemaot samting ya long mi, oltaem mi mi stap lesin long hem, mo mi stap mekem i stret long hem. ?Sipos mi no mekem olsem, bambae mi save kam long fes blong God olsem wanem? ?Sipos God i jajem mi, bambae mi mi talem wanem?” (Job 31:13, 14) Job i tinghae long fasin sore blong Jeova, taswe hem i soem sore long ol man blong wok blong hem. !Hemia wan nambawan eksampel, antap moa long olgeta we oli holem wan wok insaed long Kristin kongregesen! Olgeta tu, oli mas mekem i stret, oli mas mekem i sem mak long ol man, mo oli no mas gat fasin we i strong tumas.

Mo tu, Job i soem intres long ol narafala man we oli no blong haos blong hem. Hem i soem we hem i stap tingbaot ol narafala taem hem i talem se: “Oltaem nomo, mi mi stap givhan long ol puaman, mo neva mi stap lukluk nating long ol wido we tingting blong olgeta i foldaon, . . . Sipos mi stap giaman long pikinini we papa blong hem i ded, blong mi tekemaot olting we hem i gat raet long hem from we mi save se bambae mi mi win long kot, i gud God i brekem tufala han blong mi, i pulumaot tufala long solda blong mi.” (Job 31:16-22) I gud sipos yumi save soem se yumi tingbaot ol narafala long kongregesen we oli fesem hadtaem.

From we Job i no tingbaot hem wan nomo, hem i glad blong tekem ol strenja oli kam long haos blong hem. Hem i talem se: “Olgeta we oli stap wokbaot blong go long narafala ples, mi mi stap singaot olgeta oli kam long haos blong mi. Neva mi livim olgeta oli stap slip olbaot long rod.” (Job 31:32) !Hemia wan gudfala eksampel long ol man blong God tede! Taem olgeta we oli jes stat blong soem intres long Baebol oli kam long Haos Kingdom, kaen fasin mo fasin blong welkamem gud olgeta i save givhan long olgeta blong gru long saed blong spirit. Mo tu, ol elda we oli goraon blong visitim ol kongregesen, mo ol narafala Kristin oli nidim we yumi soem lav long olgeta, mo we yumi tekem olgeta oli kam long haos blong yumi.—1 Pita 4:9; 3 Jon 5-8.

Job i gat stret tingting long saed blong ol enemi blong hem tu. Hem i no glad taem ol enemi blong hem oli kasem trabol. (Job 31:29, 30) Defren olgeta, hem i rere blong mekem i gud long ol man olsem. Hem i soem fasin ya taem hem i rere blong prea from trifala giaman fren blong hem.—Job 16:2; 42:8, 9; skelem wetem Matiu 5:43-48.

No Mekem Doti Long Saed Blong Seks

Job i stap tru long waef blong hem, mo hem i neva letem hat blong hem i gat wan strong filing blong laekem wan narafala woman. Hem i talem se: “Mi mi mekem wan strong promes finis, se sipos mi luk wan gel, bambae mi no save tingting nogud long hem. Sipos mi stap tingting nogud long woman blong fren blong mi, nao mi kalkal, mi go haed, mi stap wet long doa blong hem, i gud woman blong mi i go kukum kakae blong narafala man, mo i slip long bed blong hem. Sin olsemia, ded nomo i stret panis blong hem.”—Job 31:1, 9-11.

Job i no letem ol nogud tingting oli spolem hat blong hem. Defren olgeta, oltaem hem i folem stret fasin nomo. !Yumi no sapraes se Jeova God i glad long man ya we i stap tru long hem, mo we i faet agens long ol rabis fasin long saed blong seks!—Matiu 5:27-30.

Lukaotgud Long Famle Long Saed Blong Spirit

Sam samtaem, ol pikinini boe blong Job oli joen evriwan tugeta blong mekem ol lafet. Afta long dei blong ol lafet ya, Job i wari se maet ol pikinini blong hem oli bin mekem sam sin agens long Jeova. Ale, Job i mekem wan samting blong stretem bisnes ya. Baebol i talem se: “Mo biaen long evri lafet ya, Job i stap girap long eli moning blong mekem sakrifaes blong ol pikinini ya blong hem wanwan, blong mekem olgeta oli klin long fes blong God. Oltaem hem i stap mekem samting ya, from we hem i ting se maet wan long olgeta i mekem sin long tingting blong hem we i spolem God.” (Job 1:4, 5) !Samting ya i mas pulum famle blong Job blong luksave se hem i lukaotgud long olgeta mo i wantem we olgeta oli fraetgud long Jeova mo oli wokbaot long ol rod blong hem!

Tede, ol hed blong ol Kristin famle oli mas tijim Tok blong God, Baebol, long famle blong olgeta. (1 Timote 5:8) Mo tu, i stret we oli stap prea from ol memba blong famle.—Rom 12:12.

Stanap Strong Tru Long Ol Traem

Plante man we oli ridim Baebol oli savegud ol bigfala trabol we Job i kasem. Devel Setan i bin talem se sipos Job i kasem ol traem, bambae hem i tok nogud long God. Jeova i letem Setan i traem pruvum tok ya, mo wantaem nomo Setan i mekem plante bigfala trabol long Job. Ol anamol blong hem oli lus. Mowas yet, Job i safa bigwan taem evri pikinini blong hem oli ded. I no longtaem biaen, Setan i mekem ol soa oli kavremap ful bodi blong Job, i stat long hed blong hem i go kasem leg blong hem daon.—Job japta 1, 2.

?Wanem i kamaot from ol trabol ya? Taem waef blong Job i talem long hem blong tok nogud long God, Job i ansa long hem se: “!Yu no tok krangke olsem! Taem God i stap givim ol gudgudfala samting long yumi, yumi glad blong tekem. Mo taem hem i givim trabol long yumi, i no stret blong yumi tok agens long hem from.” Baebol i gohed i talem se: “Nating we hem i stap harem nogud tumas long ol samting ya, be hem i no tok agens long God nating.” (Job 2:10) Yes, Job i stanap strong long bilif, mo from samting ya hem i pruvum se Devel Setan i giaman. I gud sipos yumi save stanap strong tru long ol traem, mo pruvum se yumi mekem wosip long God from we yumi lavem hem tru.—Matiu 22:36-38.

Gat Tingting Daon Blong Akseptem Fasin Stretem

Nating se Job i gat plante gudfala fasin, hem i no stretgud olgeta. Hem i talem se: “Fasin blong mifala i no stret. Neva i gat wan samting we i klin gud i kamaot long samting we i doti tumas, olsem laef blong mifala.” (Job 14:4; Rom 5:12) Taswe, taem God i talem se Job i wan gudfala man, i minim se hem i mekem ol samting we God i askem, nating se hem i sinman. !Samting ya i leftemap tingting blong yumi!

Job i stanap strong tru long traem blong hem, be long semtaem, bisnes ya i soemaot wan slak fasin blong hem. Taem trifala fren blong Job oli harem ol trabol we Job i kasem, oli go visitim hem. (Job 2:11-13) Oli talem se Jeova i stap givim panis long Job, from we hem i bin mekem ol bigfala sin. Yumi no sapraes we Job i harem nogud from giaman tok ya, mo hem i traehad blong pruvum se tok ya i no tru. Be, taem hem i traem pruvum se hem i no gat fol, hem i no skelemgud toktok blong hem, mo i talem wan tok we i no stret. !Hem i i talem tingting blong hem se hem i mekem i stret, be God i no mekem i stret long hem!—Job 35:2, 3.

From we God i lavem Job, Hem i yusum wan yangfala man blong soemaot rong blong hem. Baebol i talem se: “Elihu ya i kros tumas from we Job i stap talem se hem i wan stret man, mo i stap putum stamba blong trabol ya blong hem i go long God.” Elihu i makem se: “Job i stap talem se hem i mekem i stret nomo, be God i no wantem mekem i stret long hem.” (Job 32:2; 34:5) Be Elihu i no agri long tok blong trifala “fren” blong Job, we oli talem se God i stap panisim Job from ol sin blong hem. Defren olgeta, Elihu i talem se hem i trastem Job blong i stap tru, mo i givim advaes long hem se: “Be i gud yu wet, yu mekem tingting blong yu i longfala. Hem [Jeova] i stap luk trabol ya blong yu.” Yes, i moagud Job i wet long Jeova i bitim we i tok krangke blong pruvum se hem i no gat fol. Elihu i leftemap tingting blong Job taem i talem se: “Fasin blong hem i stret olgeta, mo oltaem hem i stap jajem man long stret fasin.”—Job 35:14; 37:23.

Job i nidim blong stretem tingting blong hem. Taswe, Jeova i tijim wan lesen long Job, blong soem we man i nating nomo taem yumi skelem wetem paoa blong God. Jeova i pulum Job blong tingbaot wol, solwota, ol sta we i stap long skae, ol anamol, mo plante narafala samting we hem i wokem. Mo tu, God i tokbaot Leviatan—krokodael ya. Wetem tingting daon, Job i akseptem fasin stretem, mo hem i soem eksampel long yumi long saed ya.

Nating se yumi stap mekem gudfala wok blong Jeova, be yumi evriwan i mestem samtaem. Sipos yumi mekem wan bigfala mastik, tru long sam defren rod bambae Jeova i stretem yumi. (Ol Proveb 3:11, 12) Maet yumi tingbaot wan vas long Baebol we i stikim tingting blong yumi. Maet yumi ridim wan samting long Wajtaoa no wan narafala buk blong Watch Tower Society, we i pulum yumi blong luksave wan rong blong yumi. No maet wan narafala Kristin i talem wetem kaen fasin, se yumi mestem blong folem wan rul blong Baebol. ?Bambae yumi mekem wanem sipos yumi kasem fasin stretem olsem? Job i soemaot we hem i sore, hem i talem se: “From samting ya, mi mi sem tumas long ol samting ya we mi stap talem, mi harem nogud tumas from. Naoia mi tanem tingting blong mi, mi lego ol fasin ya finis, mo mi stap sidaon long asis blong graon, mo long asis blong faea.”—Job 42:6.

Jeova i Blesem Hem

Jeova i blesem Job, mo i letem hem i gohed i laef 140 yia moa. Tru long taem ya, Job i kasembak plante moa samting, i winim wanem we hem i bin lusum. I tru, biaen Job i ded, be yumi sua se bambae hem i laef bakegen long niufala wol blong God.—Job 42:12-17; Esikel 14:14; Jon 5:28, 29; 2 Pita 3:13.

Yumi save sua se bambae God i glad mo i blesem yumi sipos yumi stap tru long hem, mo mekem wok blong hem, mo akseptem ol fasin stretem we yumi kasem we i stanap long Baebol. Frut blong samting ya se, yumi gat strong hop blong laef long niufala wol blong God. Antap moa, yumi soem we yumi ona long God. Fasin blong yumi blong stap tru bambae i karem frut. Mo tu, bambae i givim pruf se ol man blong God oli no jes mekem wok blong hem from ol samting we oli save kasem nomo, be from we oli lavem God wetem fulhat blong olgeta. !Hemia wan nambawan jans we yumi gat blong mekem hat blong Jeova i glad, olsem Job i bin mekem taem hem i stap tru long God mo i gat tingting daon blong akseptem fasin stretem!—Ol Proveb 27:11.

[Tok blong pija long pej 26]

Job i soem se hem i gat lav mo i kea long ol pikinini we oli no gat papa mama, ol wido, mo ol narafala man

[Tok blong pija long pej 28]

Job i kasem bigfala blesing taem hem i gat tingting daon blong akseptem fasin stretem