Go long ol haf insaed long hem

Go long lis blong ol haf

Fasin Blong Holemstrong Long God i Lidim Ol Stret Man

Fasin Blong Holemstrong Long God i Lidim Ol Stret Man

Fasin Blong Holemstrong Long God i Lidim Ol Stret Man

BAEBOL i talem se: “Mifala man we i bon long wol ya, mifala i no strong. Laef blong mifala i sotfala nomo, mo i fulap long trabol.” (Job 14:1) I luk olsem se bighaf blong ol man oli stap safa mo oli harem nogud. !Yes, evri dei, laef blong yumi i fulap long wari mo trabol! ?Wanem samting i save lidim yumi blong winim ol hadtaem ya? ?Wanem samting i save givhan long yumi blong stap olsem ol stret man long fes blong God?

Tingbaot rij man ya Job. Hem i laef samwe 3,500 yia bifo, mo hem i bin stap long wan ples we naoia oli kolem Arebia. !Setan i mekem bigfala trabol long man ya we i ona gud long God! Hem i mekem se ol anamol we Job i fidim oli lus evriwan, mo ol pikinini blong hem we hem i laekem olgeta tumas, oli ded. Smoltaem biaen, Setan i kilim Job wetem wan sik, ol rabis boela oli kamkamaot long skin blong hem, stat long hed blong hem antap i go kasem leg blong hem daon. (Job, japta 1, 2) Job i no save from wanem ol trabol ya i stap kasem hem. Nating se i olsem, “hem i no tok agens long God nating.” (Job 2:10) Job i talem se: “Oltaem bambae . . . mi mi no mekem wan samting nogud, gogo kasem we mi mi ded.” (Job 27:5) Yes, fasin blong Job blong holemstrong long God i lidim hem blong stanap strong taem ol traem oli kasem hem.

Wan man we i holemstrong long God hem i stap mekem ol gudfala fasin, hem i no gat tingting we i hafhaf. Long ae blong God, man ya i wan gudfala man we i no gat poen long hem. Be hemia i no min se man we i holemstrong long God i neva mestem samtaem long toktok mo fasin blong hem. From we yumi sinman, yumi no naf blong kasem fulmak blong God. Taswe taem man i holemstrong long God, i min se hem i fasgud long Jeova wetem fulhat blong hem, i obei fulwan long ol samting we Jeova i wantem mo long ol stamba tingting blong Hem. Fasin ya blong fasgud long Jeova i stap lidim ol gudfala man oltaem, nomata wanem samting i kamaot long laef blong olgeta. Ol faswan vas blong Proveb japta 11 oli soemaot olsem wanem stret fasin i save lidim yumi long ol defdefren haf blong laef blong yumi. Mo ol vas ya oli tokbaot ol blesing we yumi save kasem from. Ale, yumi openem Baebol blong yumi long ol vas ya we yumi intres bigwan long olgeta.

Bisnesman i Holemstrong Long God Blong No Giaman

King Solomon blong Isrel bifo i no jes talem wan loa blong makemgud se yumi no mas giaman. Be hem i yusum wan pijatok, i se: “Hae God i no laekem nating, fasin ya we man i stap jenisim bol blong skel blong i giaman long ol man. Hem i wantem fasin ya we man i stap yusum skel we i stret gud nomo.” (Ol Proveb 11:1) Hemia i faswan long fofala taem we buk blong Ol Proveb i yusum pijatok ya blong skel mo bol blong skel. Evritaem, pijatok ya i soem se Jeova i wantem ol man blong hem blong mekem i stret taem oli mekem bisnes.—Ol Proveb 16:11; 20:10, 23.

Ol bisnesman we oli jenisim bol blong skel blong giaman long ol man, oli save win long saed blong mane. From samting ya, maet man i harem se i wantem folem fasin ya. Be sipos yumi giaman long ol man we yumi mekem bisnes wetem olgeta, yumi stap sakemaot ol rul we God i putumap long saed blong wanem i stret mo wanem i no stret. ?Yumi rili wantem mekem samting ya? Sipos yumi holemstrong long God, bambae yumi no save mekem olsem. Yumi no save giaman, from we Jeova i glad tumas long skel we i stret gud, hemia i minim stret fasin.

‘Man We i Gat Tingting Daon, Hem i Waes’

King Solomon i gohed i se: “Man we i stap flas, bambae i no longtaem hem i sem bigwan, be man we i mekem tingting blong hem i stap daon, hem i wan waes man.” (Ol Proveb 11:2) Man we i stap flas i save tinghae tumas long hem wan, i no obei, mo i jalus. Man olsem bambae i mas sem bigwan. Be, man we i waes, hem i mekem tingting blong hem i stap daon, mo hem i luksave se i gat sam samting we hem i no naf blong mekem. !I gat plante eksampol long Baebol we oli soemaot gud se proveb ya i tru!

I gat wan Livaet we hem i jalus, nem blong hem Kora. Kora i lidim wan grup blong ol stronghed man blong oli girap agensem tufala man ya, Moses mo Eron, we Jeova i bin putumap tufala blong lukaot long ol man blong hem. ?Wanem i kamaot from flas fasin blong Kora? “Graon i brok, i open bigwan” nao sam long ol stronghed man ya “oli foldaon i go long hol.” Long saed blong Kora wetem sam narafala, oli ded taem faea i kamaot long heven, i kakae olgeta. (Namba 16:1-3, 16-35; 26:10; Dutronome 11:6) !Bigfala sem long olgeta ya! I gat man ya Usaha tu. From we hem i tinghae tumas long hem wan, hem i pusum han blong hem blong i holem bokis blong kontrak, i blokem bokis ya i no foldaon long graon. Ale, wantaem nomo, hem tu i ded. (2 Samuel 6:3-8) !Yes, i impoten tumas we yumi sakemaot flas tingting!

Wan man we i gat tingting daon i save mestem samtaem, be bambae i no save sem bigwan. Nating se Job i givim wan gudfala eksampol long yumi, be hem tu i mestem. Ol traem we hem i kasem oli soemaot long hem se hem i gat sam bigfala rong tingting. Taem Job i stap traem blong pruvum long ol man we oli agensem hem se hem i wan stret man, tingting blong hem i go rong. Hem i go kasem mak we hem i talem se hem i moa stret i winim God. (Job 35:2, 3) ?Jeova i mekem wanem blong stretem tingting blong Job?

Jeova i soemaot long Job se man i smol tumas taem yumi skelem paoa blong hem wetem bigfala paoa blong God. Blong soem samting ya long Job, Jeova i tokbaot ol nambawan samting we hem i wokem, olsem graon, solwota, skae we i fulap long ol sta, sam kaen anamol, mo plante narafala samting blong sapraes. (Job, japta 38-41) Long ol tok blong Jeova, hem i no talem from wanem Job i stap safa. Be hem i no nid blong talem samting ya from we Job i wan man we tingting blong hem i stap daon. Ale, Job i kasem save se God i hae olgeta, be hem i smol nomo. Hem i luksave se hem i sinman we i gat plante slak fasin, be Jeova i gat stret fasin mo paoa. Taswe, Job i talem se: “Mi mi sem tumas long ol samting ya we mi stap talem, mi harem nogud tumas from. Naoia mi tanem tingting blong mi lego ol fasin ya finis, mo mi stap sidaon long asis blong graon, mo long asis faea.” (Job 42:6) Fasin blong Job blong holemstrong long God i lidim hem blong harem advaes ya we i stretem hem. ?Olsem wanem long yumi? ?Sipos i nidim we narafala i stretem no givim advaes long yumi, bambae yumi letem fasin ya i lidim yumi blong harem ol tok blong hem?

Moses tu i mekem tingting blong hem i stap daon. Hem i kam taed from we hem i stap wok oltaem blong givhan long ol narafala blong stretem ol trabol blong olgeta. Palika blong Moses, nem blong hem Jetro, i givim sam gudfala advaes. Hem i talem se Moses i mas seraot ol wok i go long ol man we oli naf. From we Moses i luksave se hem i no naf blong mekem olgeta wok ya, hem i folem waes fasin mo i lesin long advaes ya. (Eksodas 18:17-26; Namba 12:3) Wan man we i gat tingting daon i rere blong givim sam impoten wok long ol narafala. Hem i no fraet se sipos samfala we oli naf gud oli mekem wok ya, bambae hem i lusum paoa blong hem blong bos long ol samting. (Namba 11:16, 17, 26-29) Hem i gat defren fasin, hem i wantem givhan long ol narafala blong oli gohed moa long saed blong spirit. (1 Timoti 4:15) ?Yu ting se yumi mas gat fasin ya tu?

‘Rod Blong Stret Man i Isi Moa’

Be i no oltaem we stret fasin bambae i blokem gudfala man blong i no kasem trabol mo i no stap long denja. Solomon i talem se: “Gudfala man, oltaem stret fasin i stap lidim hem, be man blong giaman, rabis fasin ya blong hem i stap spolem hem.” (Ol Proveb 11:3) Tru ya, long ol hadtaem tu, stret fasin bambae i lidim gudfala man blong mekem ol samting we i stret long ae blong God. From samting ya, i gat gudfala frut i kamaot biaen. Job i stap holemstrong long God oltaem, nao “long las haf blong laef blong hem, Hae God i stap blesem hem moa i winim we i stap blesem hem fastaem.” (Job 42:12) Ol rabis man oli save harem se oli stap win taem oli mekem i no stret long narafala, mo blong smoltaem, maet i luk olsem se oli stap kasem gudfala frut. Be, biaen, giaman fasin blong olgeta bambae i spolem olgeta.

Waes king ya i talem se: “Long dei we Hae God bambae i jajem yumi, ol samting we rijman i gat bambae oli no save givhan long hem, be sipos fasin blong man i stret, hemia i save sevem laef blong hem.” (Ol Proveb 11:4) I krangke nomo blong wok strong blong kasem plante samting, be yumi no tekem taem blong stadi yumi wan, prea, go long ol miting, mo joen long wok blong prij. !Hemia ol samting we oli save mekem lav blong yumi long God i kam bigwan moa, mo oli mekem tingting blong yumi i strong moa blong ona gud long hem! Nomata yumi rij olsem wanem, samting ya bambae i no sevem yumi long taem blong bigfala trabol we klosap nao bambae i kasem wol ya. (Matiu 24:21) Stret fasin blong ol gudfala man, hemia nao samting we bambae i sevem olgeta. (Revelesen 7:9, 14) From samting ya, yumi waes sipos yumi mekem samting we Sefanaea i talem, se: “Bifo we dei blong kros blong Jeova i kamtru long yufala, yufala i mas lukaot Jeova, yufala olgeta kwaet man blong wol we tingting blong yufala i stap daon, we yufala i obei long ol jajmen blong hem. Yufala i mas lukaot stret fasin, yufala i mas lukaot tingting daon.” (Sefanaea 2:2, 3, NW ) Long smol taem ya we i stap yet, yumi mas ‘givim ol nambawan samting blong yumi i go long Hae God, blong yumi ona long hem.’—Ol Proveb 3:9.

Blong soemaot moa se i impoten blong wokem stret fasin, Solomon i tokbaot gudfala frut we stret man i stap kasem, mo rabis frut we man nogud i stap kasem. Hem i se: “Man we narafala man i no save jajem hem, stret fasin blong hem i stap mekem rod blong hem i isi moa, be man nogud, oltaem rabis fasin blong hem i stap mekem hem i foldaon. Man we i no save giaman, oltaem stret fasin blong hem i stap sevem hem, be man blong giaman, fasin ya we oltaem hem i wantem plante samting, i olsem wan trap we i holemtaet hem. Man nogud, sipos hem i ded, ol tingting blong hem bambae i lus wetem hem. Ol gudgudfala samting we hem i stap ting se bambae i kasem from we hem i rijman, bambae i no save kamtru long hem nating. Taem trabol i kam, Hae God i stap blokemgud ol stret man oli stap gud, nao trabol ya i go kasem ol man nogud.” (Ol Proveb 11:5-8) Man we narafala i no save jajem hem, fasin blong hem i no save mekem hem i foldaon, no i fas long wan trap. Ol rod blong hem oli stret. Oltaem, God bambae i mekem rod blong sevem gudfala man i aot long ol trabol we oli kasem hem. Maet i luk olsem we ol rabis man oli gat paoa, be God i no save sevem olgeta.

“Olgeta Man Long Taon Oli Glad”

Stret fasin blong ol gudfala man mo rabis fasin blong ol man nogud i save gat paoa long ol narafala man tu. King ya blong Isrel i talem se: “Tok blong man we i no bilif long Hae God, hem i stap spolem ol man we oli stap raonabaot long hem, be waestok i stap sevem ol stret man.” (Ol Proveb 11:9) Yumi evriwan i save se man we i giaman long saed blong narafala, man we i tokbaot man, no man we i talem ol doti tok, hem i stap spolem ol narafala. Be ol tok blong stret man oli klin, hem i jusum gud ol tok blong hem, mo hem i soemaot long ol tok blong hem se hem i stap tingbaot narafala. Waestok i stap sevem hem from we stret fasin bambae i mekem se hem i gat save we i nidim blong pruvum se ol man we oli agensem hem oli stap giaman.

King ya i gohed moa i se: “Taem ol stret man oli kasem ol gudgudfala samting, olgeta man long taon oli glad, mo taem ol man nogud oli lus, ol man oli glad, oli stap singsingaot from.” (Ol Proveb 11:10) Klosap olgeta man oli laekem ol stret man. Ol stret man oli mekem ol man raonabaot long olgeta oli glad—oli harem gud mo oli hapi. Be ating i no gat wan man we i rili laekem “ol man nogud.” Taem oli ded, ol man oli no sore long olgeta. I sua se bambae i no gat man i sore taem Jeova i ‘tekemaot ol man nogud oli gowe long [wol] ya mo i rutumaot olgeta, olsem we man i stap rutumaot ol smosmol tri long garen.’ (Ol Proveb 2:21, 22) Defren olgeta, bambae i gat bigfala glad i kamaot from we ol rabis man oli no moa stap. ?Be olsem wanem long yumi? I gud yumi tingbaot fasin blong yumi se i stap mekem ol narafala oli glad no nogat.

‘Taon i Save Kam Wan Nambawan Taon’

Solomon i talem sam narafala tok blong soemaot olsem wanem fasin blong stret man mo rabis man i gat paoa long wan taon no vilej. Hem i se: “Ol stret man oli . . . blesem taon blong olgeta, [nao] taon ya i save kam wan bigfala taon we i nambawan, be ol man nogud, tok blong olgeta i stap mekem taon blong olgeta i kam nogud olgeta.”Ol Proveb 11:11.

Ol man we oli gat gudfala fasin oli mekem pis i kamaot long vilej no taon. Oli leftemap tingting blong ol narafala man mo oli mekem olgeta oli harem gud. Long rod ya, taon i save kam nambawan—mo i save kam wan bigfala taon we i gat plante samting. Be ol man we oli giaman, oli tok nogud, mo oli talem ol samting we i no stret, olgeta ya oli stap spolem ol narafala, mo oli mekem se taon i fulap long trabol, i no gat pis, ol man oli harem nogud mo oli no joen gud. Samting ya i kamaot moa sipos ol man nogud ya oli ol haeman blong taon ya. Taon ya bambae i olbaot, i fulap long kruked fasin, ating bambae i no gat plante samting, mo fasin blong ol man bambae i kam nogud.

Tingting insaed long Ol Proveb 11:11 i stret tu long ol man blong Jeova taem oli joen wanples long ol kongregesen blong olgeta we oli olsem ol smol taon. Sipos ol man long kongregesen oli bigman long ol Kristin fasin, sipos oli ol gudfala man from we oli holemstrong long God, ale kongregesen bambae i hapi, i wok strong, evriwan bambae oli givgivhan long olgeta, mo bambae oli leftemap nem blong God. Jeova bambae i blesem wan kongregesen olsem, mo bambae kongregesen i kam strong long saed blong spirit. Maet samtaem i gat wan man we i no glad mo i toktok smol, i lukaot poen mo i tok agensem rod we kongregesen i stap wok long hem. Hem i olsem “wan tri we lif blong hem i posen.” Hem i save toktok olbaot mo spolem tingting blong plante narafala we fastaem oli gat gudfala tingting. (Hibrus 12:15) Plante taem, ol man olsem oli wantem nomo blong leftemap olgeta mo kam bos antap long ol narafala. Oli mekem plante toktok se kongregesen no ol elda oli no wok stret, se fasin blong laekem wan laen moa long ol narawan i stap insaed long kongregesen, mo sam narafala tok olsem. Tru ya, maot blong olgeta i nogud, mo oli save mekem kongregesen i serseraot. ?Olsem wanem? ?Bambae yumi lesin long ol toktok blong olgeta no bambae yumi satem sora blong yumi? ?Bambae yumi traehad blong stap olsem ol bigman long ol Kristin fasin, mo givhan long kongregesen blong gat pis mo fasin joengud?

Nekis tok blong Solomon i olsem: “Man we i stap tok nogud blong spolem nem blong ol man we oli stap raonabaot long hem, hem i krangke, i no gat hed. Man we i gat hed, hem i stap kwaet nomo. Man we i stap go talem ol tok olbaot, we i spolem nem blong narafala man, hem i no save haedem wan samting, be man we ol man oli stap trastem hem, hem i no save mekem olsem.”Ol Proveb 11:12, 13.

!Man we i no gat fasin luksave, no “i no gat hed,” hem i save spolem narafala bigwan! Hem i toktok olbaot gogo hem i save spolem nem blong narafala mo talem ol tok we i no soem lav nating. Ol elda oli mas hareap blong blokem ol nogud tok olsem. Man we i gat fasin luksave, hem i defren olgeta long man we “i no gat hed,” from we hem i save stret taem blong satem maot blong hem. Hem i no save talemaot ol tok we narafala i talem long hem nomo, be hem i naf blong haedem ol tok olsem. Man we i gat hed, hem i luksave se sipos i no blokem maot blong hem, hem i save spolem narafala, taswe hem i no talemaot tok blong “ol man we oli stap trastem hem.” Hem i stap tru long ol Kristin brata mo sista blong hem, mo i no talemaot samting we olgeta oli bin talem long hem nomo. Hem i save se sipos hem i talemaot ol tok ya, hem i save mekem trabol long olgeta. !Ol man we oli holemstrong long God olsem, oli rili wan blesing long kongregesen!

Blong mekem se yumi gat gudfala fasin, Jeova i stap givim ol kakae long saed blong spirit long yumi, we “slef we i stret mo waes” i mekem rere. (Matiu 24:45, NW ) Mo tu, ol elda long kongregesen blong yumi we i olsem wan smol taon, oli givhan gud long yumi wanwan. (Efesas 4:11-13) Yumi talem tangkiu long olgeta, from we ‘sipos ol man oli no stap kasem ol gudfala advaes, oli mas foldaon, be taem i gat plante man blong givim gudfala advaes long olgeta, oli save stap gud, oli save win.’ (Ol Proveb 11:14) Yes, nomata wanem samting i hapen, yumi mas gat strong tingting blong “mekem ol samting we i stret.”—Ol Sam 26:1.

[Tok blong makem poen long pej 26]

!I krangke nomo blong wok strong blong kasem plante samting be yumi fogetem ol tiokratik wok!

[Tok blong pija long pej 24]

Stret fasin i lidim Job, mo Jeova i blesem hem from

[Tok blong pija long pej 25]

Usaha i ded from we hem i tinghae tumas long hem wan