Go long ol haf insaed long hem

Go long lis blong ol haf

Josua i Rimemba

Josua i Rimemba

Josua i Rimemba

JEOVA i talem long Josua se: “[Moses] i lus, be naoia, yu wetem olgeta ya, yufala i mas mekemrere blong gokros long Jodan Reva, blong go long kantri ya we mi mi wantem givim long yufala.” (Josua 1:2) !Josua i mas rere blong mekem wan bigfala wok ya! Hem i stap man blong wok blong Moses klosap 40 yia. Naoia, God i talem long hem se hem i mas tekem ples blong masta blong hem, mo i mas lidim ol stronghed man Isrel i go long Promes Lan.

Taem Josua i tingbaot ol samting we bambae hem i mas mekem, ating hem i rimemba ol traem we hem i fesem mo winim finis. Naoia, ol samting we Josua i rimemba oli save givhan bigwan long hem. Mo tu, oli save givhan long ol Kristin tede.

Wan Man Blong Wok i Kam Wan Masta

Josua i rimemba ol yia we ol man Isrel oli spenem olsem man blong wok long Ijip. (Eksodas 1:13, 14; 2:23) Baebol i no talem evri samting long laef blong Josua taem hem i stap long Ijip. Taem hem i wok slef longwe, ating hem i lanem olsem wanem blong wokem ol gudfala plan blong man i folem. Maet hem i givhan blong lidim olgeta man Hibru wetem “ol narafala man tu,” taem oli aot long Ijip.—Eksodas 12:38.

Josua i blong wan famle long laen blong Efrem. Bubu man blong hem, Elisama, i lida blong laen ya blong Efrem, mo i luk olsem we hem nao i bin lidim ol 108,100 soldia blong tri laen blong Isrel. (Namba 1:4, 10, 16; 2:18-24; 1 Kronikel 7:20, 26, 27) Nating se i olsem, taem ol man Amalek oli faet agensem ol man Isrel jes afta we oli aot long Ijip, Moses i singaot Josua blong i lidim faet ya. (Eksodas 17:8, 9a) ?From wanem Moses i singaot Josua, be i no singaot papa no bubu man blong hem blong mekem wok ya? Wan risen, maet hemia se: “[Josua] i wan lida blong impoten laen blong Efrem, mo ol man oli save we hem i gat gudhan blong wokem plan blong lidim ol man, mo ol man oli trastem hem. Taswe Moses i singaot [Josua] from we hem nao i beswan lida blong jusum ol soldia mo lidim olgeta.”

Nomata se ansa ya i givim stret risen no nogat, be taem Moses i jusum Josua, Josua i folem stret olgeta tok we Moses i talem long hem. Nating se Isrel i neva faet bifo, be Josua i sua we bambae Jeova i halpem olgeta. Taswe, taem Moses i talem long hem se, “mi bambae mi tekem wokingstik ya we God i talem long mi blong mi holem, mi go stanap long hil ya longwe,” tingting blong Josua i sua moa se bambae Jeova i stap wetem olgeta. Ating Josua i rimemba we smol taem bifo, Jeova i bin spolemgud ol ami blong bigfala nesen ya Ijip. Ale long dei biaen, taem Moses i leftemap tufala han blong hem mo i holem tufala i stap antap gogo kasem we san i godaon, i no gat wan man we i save winim ol man Isrel, mo ol man Amalek oli lus olgeta. Biaen Jeova i singaot Moses blong i raetemdaon stori ya long wan buk, mo i “talemaot tu long Josua” se: “Bambae mi mi spolemgud ol laen blong Amalek ya, we bambae ol man oli no moa save tingbaot olgeta bakegen samtaem.” (Eksodas 17:9b-14) Yes, hemia wan promes we Jeova i mekem mo bambae hem i mas mekem i kamtru.

Man Blong Wok Blong Moses

Afta long faet agensem ol man Amalek, ating Josua i kam klosap moa long Moses. Josua i gat nambawan janis ya blong stap olsem man blong wok blong Moses stret, no ‘man blong givhan’ blong hem, i “stat taem we i yang” gogo kasem taem we Moses i ded. Hem i wok wetem Moses klosap 40 yia.—Namba 11:28.

Wok ya i min se hem i gat sam spesel blesing mo sam responsabiliti tu. Eksampol, taem Moses, Eron, ol boe blong Eron, mo 70 lida blong Isrel oli mas go antap long Hil blong Sinae blong luk wan vison blong paoa blong Jeova, maet Josua i stap wetem olgeta. From we hem i man blong wok blong Moses, hem i folem Moses i go antap olgeta long hil, mo i luk olsem se hem i stap klosap nomo taem Moses i go insaed long klaod we i soemaot se Jeova i stap. Wan sapraes se, Josua i stap antap long hil blong 40 dei mo 40 naet. Hem i stap wet long masta blong hem gogo kasem taem we hem i kambak. Yumi save talem samting ya from we, taem Moses i stap kamdaon wetem tufala flat ston we i gat ol Tenkomanmen long olgeta, Baebol i talem se Josua i stap yet long ples ya.—Eksodas 24:1, 2, 9-18; 32:15-17.

Afta we ol man Isrel oli wosipim pija blong bul long gol, Josua i gohed blong givhan long Moses long haos tapolen we ol man oli stap kam long hem blong toktok wetem Hae God. Long haos tapolen ya, Jeova i stap toktok wetem Moses olsem we man i stap toktok wetem fren blong hem nomo. Be taem Moses i gobak long kamp, Josua “i stap nomo long Haos Tapolen ya.” Maet hem i mas stap long haos tapolen blong blokem ol man Isrel we oli doti long fes blong God, blong oli no kam insaed. !Yes, Josua i tinghae long wok blong hem!—Eksodas 33:7, 11.

Josephus, wan man blong raetem histri, i talem we Moses i gat 35 yia moa long Josua. Ating fasin frengud blong Josua wetem Moses i mekem bilif blong Josua i kam strong moa. Sam man oli tokbaot fasin fren blong tufala se i olsem we “bigman i kampani wetem yangfala, mo tija i kampani wetem studen.” From we Josua i frengud wetem wan olfala man, hem i kam “wan man we i gat strong tingting, mo i gat hed.” Tede, i no gat ol profet olsem Moses long medel blong yumi. Be long ol kongregesen blong ol Witnes blong Jeova i gat ol olfala we oli gat plante ekspiriens mo oli bigman long saed blong spirit. Ol olfala olsem oli givim paoa mo oli leftemap tingting blong ol narafala. ?Yu yu soem respek long ol olfala ya? ?Yu yu stap frengud wetem olgeta mo yu haremgud from?

Wan Spae Long Kenan

Wan impoten samting i hapen long laef blong Josua smoltaem afta we ol man Isrel oli kasem Loa blong God. Oli jusum hem long laen blong hem, blong i go spae long Promes Lan. Yumi savegud stori ya. Ol 12 spae oli talemaot se “kantri ya, kakae blong hem i gud tumas,” olsem Jeova i promes long olgeta. Nating se i olsem, ten long ol spae ya we oli sot long bilif, oli fraet we bambae ol man Isrel oli no naf blong ronemaot ol manples long kantri blong olgeta. Josua wetem Keleb, tufala nomo i talem long ol man Isrel se oli no mas stronghed mo oli no mas fraet, from we bambae Jeova i stap wetem olgeta blong oli win. Taem oli talem samting ya, olgeta man we oli hivap wanples oli tok strong agens long tufala, mo oli wantem stonem tufala. Maet oli stonem tufala i ded sipos Jeova i no bin soem paoa blong hem long taem ya. From we bighaf blong ol man Isrel oli sot long bilif, Jeova i talemaot strong long olgeta se olgeta man we oli gat twanti yia i go antap, bambae oli no save go insaed long Kenan, bambae oli ded long draeples. Long olgeta man ya, i gat Josua wetem Keleb mo ol Livaet nomo we oli laef i stap.—Namba 13:1–16, 25-29; 14:6-10, 26-30.

Olgeta man Isrel oli luk finis bigfala paoa blong Jeova long kantri blong Ijip. ?Taswe, from wanem Josua i trastem God se bambae hem i givhan long olgeta, be bighaf blong ol man Isrel oli no trastem God? Ating Josua i rimembagud olgeta samting we Jeova i promes mo i mekem finis, mo hem i tingting dip long ol samting ya. Plante yia biaen, Josua i naf blong talem se ‘olgeta promes ya we [“Jeova,” NW ] i mekem long ol man Isrel, hem i mekem oli kamtru evriwan, i no gat wan promes nating i stap we i no kamtru.’ (Josua 23:14) Taswe, Josua i bilif strong se olgeta promes we Jeova i bin mekem long saed blong fiuja bambae oli mas kamtru fulwan. (Hibrus 11:6) I gud yumi askem ol kwestin ya long yumi wan se: ‘?Olsem wanem long mi? ?Ol traehad blong mi blong stadi mo blong tingbaot ol promes blong Jeova, oli givim strong tingting long mi se mi save trastem ol promes ya? ?Mi bilif se bambae God i save protektem mi wetem ol man blong hem, long taem blong bigfala trabol we i stap kam?’

Josua i soem we hem i gat bilif, mo tu hem i gat strong tingting blong mekem samting we i stret. Hem wetem Keleb, tufala nomo i stanap long saed blong Jeova, mo olgeta narafala man Isrel oli wantem stonem tufala. ?Sipos yu yu stap long ples blong Josua, bambae yu harem olsem wanem? ?Bambae yu fraet? Josua i no fraet nating. Hem wetem Keleb, tufala i no fraet blong talemaot samting we tufala i bilif long hem. Maet wan dei bambae yumi mas mekem olsem tufala ya, blong soem se yumi stap tru long Jeova.

Long stori blong ol twelef spae, yumi lanem wan narafala samting: oli jenisim nem blong Josua. Fastaem, nem blong hem, hem i Hosea, we i minim “Sevem,” mo biaen Moses i ademap ol leta blong nem blong God mo i jenisim nem blong hem i kam Jehosua, no Josua—we i min se “Jeova i Sevem Ol Man.” Baebol ya Septuagint i singaot hem se “Jisas.” (Namba 13:8, 16, NW, futnot.) Ol fasin blong Josua i laenap wetem mining blong bigfala nem ya, ale Josua i no fraet blong talemaot we Jeova i God blong sevem ol man. Josua i no tekem wan niufala nem blong nating nomo. Moses i jenisim nem blong Josua from we hem i tinghae long ol fasin blong Josua, mo niufala nem ya i laenap wetem nambawan wok we bambae Josua i mas mekem, taem hem i lidim ol man Isrel oli go long Promes Lan.

Taem ol man Isrel oli wokbaot long draeples blong 40 yia, ol olfala blong Isrel oli ded wan afta narawan. Baebol i no talem wan samting long laef blong Josua long taem ya. Be ating hem i lanem plante samting. Hem i luk jajmen we Jeova i mekem long ol rebel ya Kora, Datan mo Abiram, wetem olgeta man we oli bin biaenem olgeta. Mo Josua i stap tu, taem Jeova i panisim olgeta we oli bin mekem rabis wosip long Bal blong Peoro. Ating Josua i harem nogud tumas taem hem i harem se masta blong hem, Moses, hem tu bambae i no save go insaed long kantri ya we God i promes long olgeta, from we Moses i no leftemap Jeova taem oli stap long wota blong Meriba.—Namba 16:1-50; 20:9-13; 25:1-9.

God i Jusum Josua Blong i Tekem Ples Blong Moses

Klosap long taem we Moses bambae i ded, Moses i askem God blong jusum wan man we bambae i tekem ples blong hem, blong Isrel i no stap “olsem ol sipsip we i no gat man blong lukaot long olgeta.” ?Wanem ansa blong Jeova? Long fes blong olgeta man Isrel, Jeova i jusumaot Josua, ‘wan man we paoa blong God i stap long hem.’ Ol man Isrel bambae oli mas obei long hem. !Gudfala tok ya i kamaot long Jeova stret! Jeova i luk finis bilif blong Josua mo ol gudfala wok blong hem. I no gat wan narafala man i gud moa i bitim Josua, we i naf blong lidim nesen blong Isrel. (Namba 27:15-20) Nating se i olsem, Moses i savegud we Josua bambae i tekem wan bigfala wok. Taswe hem i talem long Josua se, ‘tingting blong hem i mas strong, mo hem i mas stanap strong oltaem,’ from we bambae Jeova i no save lego hem.—Dutronome 31:7, 8.

God hem wan i talem tok ya long Josua bakegen, mo i ademap tok ya se: “Yu mas holemgud Loa ya we man ya blong mi i givim long yu, mo yu mas obei long olgeta. Sipos yu holemgud Loa ya, we yu no lego wan haf blong hem, bambae yu save win long olgeta ples we bambae yu go long hem. Oltaem, ol tok we yu yu stap tijim ol man long hem oli mas kamaot long buk blong Loa ya. Mo yu mas tingting gud long ol tok blong hem long dei mo long naet, blong yu save mekem olgeta samting we hem i talem. Sipos yu mekem olsem, bambae ol wok blong yu i gat frut blong hem, mo bambae yu save win. Mi mi talem long yu finis. Tingting blong yu i mas strong, mo yu mas stanap strong oltaem. Yu yu no mas fraet, mo tingting blong yu i no mas foldaon, from we mi bambae mi stap wetem yu long weples bambae yu yu go long hem.”—Josua 1:7-9.

God i mekem wan strong promes long Josua, mo bifo long samting ya, Josua i luk plante taem long laef blong hem se Jeova i holem ol promes blong hem. Taswe tingting blong Josua i no hafhaf. Yes, bambae oli winim Promes lan ya. I tru se bambae i no isi, from we i gat plante traem blong fesem. Faswan blong ol traem ya, hemia taem ol man Isrel oli mas gokros long Jodan Reva long taem we reva ya i ron bigwan. Nomata long samting ya, Jeova hem wan i givim oda ya se: “Yufala i mas mekemrere blong gokros long Jodan Reva.” Taswe, i no gat wan samting we bambae i save blokem olgeta.—Josua 1:2.

Ol samting we oli hapen long laef blong Josua—olsem taem oli winim Jeriko, sloslo oli winim ol enemi blong olgeta, mo oli seraotem Promes lan i go long ol wanwan laen—oli soem klia we Josua i neva fogetem ol promes blong God. Long en blong laef blong hem, taem Jeova i givim spel long ol man Isrel from we ol enemi oli no moa faet agens olgeta, Josua i hivimap olgeta man oli kam wanples. Oli lukluk bakegen ol loa blong God, mo Josua i leftemap tingting blong ol man blong oli mekem wok blong Jeova wetem fulhat blong olgeta. Ale, ol man Isrel oli mekem wan strong promes bakegen long Jeova mo, folem eksampol blong lida blong olgeta, Baebol i talem se “long taem we [Josua] i stap laef, ol laen blong Isrel oli stap biaen long Hae God oltaem nomo.”—Josua 24:16, 31.

Josua i givim wan nambawan eksampol long yumi. Tede, ol Kristin oli fesem plante traem long saed blong bilif blong olgeta. I impoten tumas blong winim ol traem ya, sipos yumi wantem we Jeova i stap glad long yumi oltaem mo yumi wantem kasem ol blesing blong hem long fiuja. Josua i win from we hem i gat wan strong bilif. I tru se yumi no gat janis blong luk paoa blong God wetem prapa ae blong yumi olsem we Josua i bin luk. Be sipos tingting blong yumi i hafhaf, yumi save ridim buk blong Josua we i tokbaot plante bigfala samting we ol man blong bifo oli bin luk wetem prapa ae blong olgeta. Buk ya i pruvum se yumi save trastem ol promes blong Jeova. Olsem Josua, yumi save kam waes mo winim ol traem sipos yumi ridim Tok blong God evri dei, mo yumi traehad blong mekem Tok ya i wok long laef blong yumi.

?Samtaem yu harem nogud from fasin blong sam brata sista? Tingbaot longfala tingting blong Josua. Nating se i no fol blong hem, hem i mas wokbaot 40 yia long drae ples wetem ol narafala man Isrel we oli sot long bilif. ?Yu faenem i had blong talemaot bilif blong yu long narafala? Rimemba eksampol blong Josua wetem Keleb. From we tufala i gat bilif mo tufala i obei long God, tufala i kasem nambawan blesing. Yes, Josua i rili bilif we bambae Jeova i mekem olgeta promes blong hem i kamtru. Yumi mas gat wan strong bilif olsem hem.—Josua 23:14.

[Tok blong pija long pej 10]

Josua i kampani oltaem wetem Moses taswe bilif blong hem i kam strong moa

[Tok blong pija long pej 10]

Josua mo Keleb tufala i trastem paoa blong Jeova

[Tok blong pija long pej 10]

Fasin blong Josua blong lidim ol man Isrel i pusum ol man ya blong holemstrong long Jeova