Go long ol haf insaed long hem

Go long lis blong ol haf

Tras i Wan Impoten Samting Blong Gat Wan Hapi Laef

Tras i Wan Impoten Samting Blong Gat Wan Hapi Laef

Tras i Wan Impoten Samting Blong Gat Wan Hapi Laef

TAEM wan man i kakae wan posen fis, hem i save sik we i sik bigwan. Mo wan man we i kasem sik ya plante taem hem i mas lukaotgud long ol samting we hem i kakae. Be hemia i no min se bambae hem i no moa kakae wan samting nating, jes from we hem i no wantem kasem posen fis bakegen. Sipos hem i mekem olsem, bambae hem i no stretem problem blong hem mo i kasem plante moa trabol. Tru, wan man we i no kakae bambae i no save laef longtaem.

Long sem fasin, yumi harem nogud taem wan man we yumi trastem hem i trikim yumi. Mo sipos samting ya i hapen plante taem finis long yumi, ating bambae yumi wantem tingting gud bifo we yumi jusum ol fren blong yumi. Be i nogud blong ting se trabol ya bambae i finis sipos yumi stap yumi nomo, mo yumi no moa wantem gat fren. ?From wanem? From we sipos yumi no trastem ol narafala bambae yumi no save stap hapi. Blong gat wan hapi laef, yumi nidim blong gat sam fren we yumi save trastem mo we oli save trastem yumi tu.

Buk ya Jugend 2002 i talem se: “Tras i wan long ol stamba fasin we yumi nidim blong joengud mo wokgud tugeta wetem ol narafala man long laef blong evri dei.” Niuspepa ya Neue Zürcher Zeitung i talem se: “Evriwan i wantem tumas blong gat tras. Tras i mekem laef blong man i kam moa gud” taswe yumi save talem se “hem i wan impoten fasin blong mekem man i laef i stap.” Niuspepa ya i gohed i se, man we i no gat tras, “hem i no save laef.”

Yumi nidim blong putum tras blong yumi long wan man, taswe kwestin i stap se: ?Hu man we yumi save trastem, mo we yumi sua se bambae hem i neva trikim yumi?

Trastem Jeova Long Olgeta Tingting Blong Yu

Baebol i talem long yumi se: “Yu mas trastem Hae God long olgeta tingting blong yu.” (Ol Proveb 3:5) Yes, plante taem Tok blong God i leftemap tingting blong yumi blong yumi putum tras blong yumi long Man we i Wokem yumi, Jeova God.

?From wanem yumi save trastem God? Faswan risen, hemia from we Jeova God i tabu. Profet Aesea i raetem se: “!Hae God, hem i tabu, we i tabu, we i tabu!” (Aesea 6:3) ?Save ya se God hem i tabu, i pulum yu blong wantem kam klosap long hem? Ating save ya i mas pulum yu from we taem yumi talem se Jeova i tabu hemia i min se hem i klin, i no gat rong long hem, mo yumi save trastem hem fulwan. Hem i no save gat kruked fasin no mekem i nogud long man, mo hem i neva save brekem tras we yumi gat long hem.

Antap long samting ya, yumi save trastem God from we hem i naf mo tu i wantem tumas blong givhan long olgeta man we oli wok blong hem. Eksampol, bigfala paoa blong hem i mekem se hem i save tekem aksin. Stret fasin mo waes blong hem oli lidim hem long olgeta samting we hem i mekem. Mo olgeta samting we hem i mekem oli stanap long lav blong hem, we i no gat man i luk wan lav olsem samtaem. Aposol Jon i raetem se: “God i lav.” (1 Jon 4:8, NW ) Lav blong God i gat paoa long evri samting we hem i mekem. From we Jeova i tabu mo from we hem i gat ol narafala nambawan fasin ya, hem i beswan Papa we yumi save gat, wan man we yumi save trastem fulwan. I no gat wan samting no wan man we yumi save trastem olsem we yumi trastem Jeova.

Trastem Jeova Mo Haremgud

Wan narafala gudfala risen blong trastem Jeova hemia se i no gat wan man we i naf blong kasem save ol filing blong yumi olsem Jeova. Hem i save se evri man i nidim blong stap klosap long Bigman ya we i Wokem olgeta, mo oli nidim blong harem se oli sef wetem hem, hem i fren blong olgeta blong olwe, mo oli save trastem hem fulwan. Ol man we oli frengud olsemia wetem Jeova oli harem sef. King Deved i talem se: “!Man we i strong gud, be i trastem Jeova, hem i save harem gud!” (Ol Sam 40:4, NW ) Tede plante milian man oli agri wetem tingting ya blong Deved.

Tingbaot ol eksampol ya. Doris i laef long plante ples olsem Dominikan Ripablik, Jemani, Gris, mo Yunaeted Stet. Hem i talem se: “Mi glad tumas blong trastem Jeova. Hem i save olsem wanem blong lukaot long mi long saed blong bodi, long spirit, mo long filing blong mi. Hem i beswan fren we wan man i save gat.” Wolfgang, wan speselis blong givim advaes long saed blong loa i talem se: “!I nambawan taem yu save putum tras blong yu long wan man we i rili kea long yu, wan man we i naf​—mo we bambae i tekem aksin​—blong mekem evri samting we yu yu save haremgud from!” Ham i bon long Esia be naoia hem i laef long Yurop, hem i talem se: “Mi sua we Jeova i lukluk long evri bisnes blong yumi, mo hem i no save mestem, taswe mi glad blong putum tras blong mi long hem.”

Yumi evriwan yumi nidim blong trastem Bigman we i Wokem yumi, be yumi nidim blong trastem ol man tu. Taswe, Jeova, olsem wan fren we i waes mo i gat ekspiriens, hem i givim advaes long yumi blong yumi luksave wanem kaen man we yumi save trastem. Sipos yumi ridimgud Baebol, bambae yumi faenem ol advaes we oli kamaot long God long saed blong samting ya.

Ol Man We Yumi Save Trastem

Wan man blong raetem Sam i talem se: “I nogud yufala i trastem ol haeman, mo ol pikinini blong man we i kamaot long graon, from we oli no save sevem yufala.” (Ol Sam 146:3, NW ) Tok ya we i kamaot long tabu spirit blong God i talem long yumi se i gat plante man we yumi no mas trastem. “Ol haeman” blong wol ya we ol man oli tinghae long olgeta, olsem ol man we oli gat big save long wan bisnes no wan wok, olgeta tu, yumi no save trastem olgeta jes from we oli gat save olsem. Plante taem ol “haeman” ya oli save mestem, mo tras we yumi putum long olgeta i save mekem yumi harem nogud kwiktaem nomo.

Hemia i no min se yumi no save trastem wan man nating. Be, yumi mas lukaotgud taem yumi jusum blong putum tras blong yumi long wan man. ?Olsem wanem blong jusum gud? Eksampol blong nesen blong Isrel bifo i save halpem yumi. Taem i nidim moa man blong lidim wok long Isrel, Moses i kasem advaes ya blong ‘jusumaot long medel blong ol man sam gudfala man we oli gat gudhan, we oli man blong fraet gud long God. Oli mas man we hem i save trastem olgeta, we oli no laekem nating doti mane.’ (Eksodas 18:21, NW ) ?Yumi lanem wanem from eksampol ya?

Ol man ya oli soem finis long laef blong olgeta se oli gat ol fasin blong God, bifo we oli putumap olgeta. Oli pruvum finis se oli fraetgud long God, oli soem ona long Bigman we i Wokem olgeta mo oli no wantem mekem hem i harem nogud. Oli soem klia we oli mekem bes blong olgeta blong sapotem ol tijing blong God. Oli no laekem nating doti mane, mo samting ya i soem we oli gat strong tingting blong folem stret fasin, mo oli no letem paoa we oli gat i pulum olgeta blong folem kruked fasin. Oli no yusum tras we ol narafala oli putum long olgeta blong kasem samting we olgeta wan no famle no fren blong olgeta i wantem.

?Olsem wanem long yumi tede? Ating i gud blong folem eksampol ya taem yumi jusum ol man we yumi save trastem. ?Yumi save sam man we oli soem long fasin blong olgeta se oli fraetgud long God? ?Oli gat strong tingting blong holem ol gudfala fasin we God i tijim? ?Oli rili traehad blong no mekem ol samting we oli rong? ?Oli no giaman blong traem kasem ol samting we olgeta nomo oli wantem? Ol man mo ol woman we oli gat ol fasin ya, i klia se yumi save trastem olgeta.

No Letem Tingting i Foldaon Taem Wan Man i Trikim Yu

Taem yumi jusum hu nao we yumi save trastem, yumi mas gat longfala tingting, from we i tektaem blong trastem wan man. I waes blong putum tras blong yumi long wan man, sloslo fastaem. ?Olsem wanem blong mekem samting ya? Maet blong sam taem, yumi save luk ol fasin blong man ya, mo makem ol fasin blong hem taem hem i fesem sam problem. ?Yumi save trastem hem long ol smol samting nomo? Eksampol, ?Taem hem i boroem samting long narafala hem i givimbak samting ya, mo i holem promes we hem i mekem blong luk wan man long wan stret taem? Sipos yes, nao ating yumi save trastem man ya long ol samting we oli impoten moa. Fasin ya i laenap wetem stamba trutok we i talem se: “Man we i save lukaot gud long smol samting nomo, hem i save lukaot gud long bigfala samting tu.” (Luk 16:10) Sipos yumi lukaotgud mo yumi gat longfala tingting taem yumi jusum ol fren blong yumi, bambae tingting blong yumi i no foldaon from we man i bin trikim yumi.

?Be, olsem wanem sipos wan man we yumi trastem hem i trikim yumi? Ol man we oli stadi Baebol oli tingbaot se long naet we ol enemi blong Jisas Kraes oli kam holem hem, ol aposol blong hem oli lego hem. Judas Iskariot i letem Jisas i go long han blong ol enemi blong hem, mo ol narafala aposol oli ronwe from we oli fraet. Tri taem, Pita i talem se hem i no save Jisas. Be Jisas i luksave se, long olgeta ya, Judas nomo i minim blong mekem i nogud long hem. Nating se ol narafala 11 aposol oli bin lego hem long wan taem we i impoten tumas, be sam wik biaen nomo, Jisas i soemaot se hem i trastem ol 11 aposol blong hem we oli stap yet. (Matiu 26:45-47, 56, 69-75; 28:16-20) Long sem fasin, sipos yumi harem se wan man we yumi trastem i trikim yumi, i gud blong faenemaot sipos samting we man ya i bin mekem i rili blong mekem i nogud long yumi, no i jes hapen from we hem i wan sinman.

?Ol Man Oli Save Trastem Mi?

Wan man we i wantem jusumgud ol man we hem i save trastem, hem i mas mekem i stret mo i mas askem long hem wan se: ‘?Ol man oli save trastem mi? ?Wanem ol fasin we mi wan mi save mekem, mo we mi wantem we ol narafala tu oli soem, blong i gat fasin tras ya i stap?’

Wan man we yumi save trastem, hem i mas tok tru oltaem. (Efesas 4:25) Hem i no jenisim ol tok blong hem blong switim ol man mo kasem sam gudfala samting long olgeta. Mo sipos hem i mekem wan promes, man ya i mekem bes blong hem blong holem promes blong hem. (Matiu 5:37) Sipos wan man i kam talemaot sam wari no filing long hem, hem i holem tok ya blong hem wan mo i no go tokbaot man ya long narafala. Hem i stap tru long hasban no waef blong hem. Hem i no luk ol doti buk no video, hem i no tingbaot ol rabis fasin long saed blong seks, mo hem i no pleplei wetem ol filing blong narafala. (Matiu 5:27, 28) Wan man we yumi save trastem, i wokhad blong kasem ol samting we hem mo famle blong hem i nidim blong laef, mo i no yusum ol narafala blong kasem mane. (1 Timoti 5:8) Ol rul ya we oli no strong bitim mak mo we oli stanap long Baebol, oli save halpem yumi blong luksave ol man we yumi save trastem. Antap long samting ya, sipos yumi wan yumi folem ol rul ya bambae ol narafala tu oli luk yumi olsem wan man we oli save trastem.

!I nambawan tumas sipos wan dei yumi laef long wan wol we yumi save trastem evri man, mo yumi no moa harem nogud from we wan man we yumi trastem, i trikim yumi! ?Wan wol olsem i wan drim nomo? Nogat. Ol man we oli trastem ol promes blong Baebol oli bilivim profet tok ya we i tokbaot wan “niufala wol”. !Mo long niufala wol ya bambae i no moa gat ol man we oli trikim narafala, i no moa gat man we i giaman mo man we i yusum narafala long wan fasin we i no stret, i no moa gat krae, ol sik, mo ded tu! (2 Pita 3:13; Ol Sam 37:11, 29; Revelesen 21:3-5) ?Yu yu intres blong save moa long saed blong promes ya? Ol Witnes blong Jeova bambae oli glad blong givim moa save long yu long saed blong ol impoten toktok ya.

[Tok blong pija long pej 4]

Sipos yumi no trastem narafala yumi no save stap hapi

[Tok blong pija long pej 5]

I no gat wan man we yumi save trastem olsem Jeova

[Tok blong pija long pej 7]

Yumi evriwan i nidim blong gat sam fren we yumi save trastem