Go long ol haf insaed long hem

Go long lis blong ol haf

?Yumi Save Trastem Eni Man?

?Yumi Save Trastem Eni Man?

?Yumi Save Trastem Eni Man?

AFTA we Stonwol blong Berlin i foldaon long 1989, plante tokhaed oli kam long klia ples. Eksampol, Lydia * i faenemaot se taem ol Sosialis oli rulum Is Jemani, Sekiuriti Sevis blong Gavman, we oli kolem Stasi, i raetem evri samting we Lydia i mekem long laef blong hem mo oli kipim long wan folda. Lydia i sapraes tumas blong save se oli bin mekem samting ya. Be hem i harem nogud bitim mak taem hem i save hu i bin givim infomesen ya long Stasi​—hemia hasban blong hem. Man ya we Lydia i mas trastem hem fulwan, hem nao i bin giaman long hem.

Niuspepa ya The Times blong London i tokbaot wan olfala man we nem blong hem Robert. Olfala ya i gat “bigfala respek, i tinghae mo i trastem” dokta blong hem. Ol man oli talem se dokta ya i wan “gudfala man we i gat kaen fasin.” Nao wan dei, Robert i ded. Plante man i sek long samting ya. ?Hem i ded from wan hat atak no wan strok? Nogat. Polis i talem se dokta i go luk Robert long haos blong hem, mo i no talem wan samting long Robert mo famle blong hem, be hem i stikim Robert wetem wan stik meresin we i kilim hem i ded. Tru ya, Robert i trastem dokta ya fulwan, be dokta ya nomo i kilim hem i ded.

Lydia mo Robert, tufala i safa from we tufala i putum tras blong tufala long sam man we oli giaman long tufala, mo from samting ya tufala i harem nogud bitim mak. I no oltaem we man i stilim tras blong narafala long fasin we i nogud olsemia. Be i tru se, plante man oli harem nogud from we oli bin trastem wan man we biaen i mekem i nogud long olgeta. Wan grup blong man long Jemani we i aksem kwestin long ol man (Allensbacher Jahrbuch des Demoskopie 1998-2002) i mekem ripot se, long wan stadi blong olgeta, 86 pesen blong ol man we oli askem kwestin long olgeta oli talem se oli harem nogud from we oli bin trastem wan man we biaen, man ya i giaman long olgeta. Maet samting ya i hapen long yu tu. Taswe, yumi no sapraes long ripot ya we i kamaot long wan niuspepa blong Swiselan (Neue Zürcher Zeitung) long 2002, we i talem se “long ol kantri blong Wes, fasin fren we i stanap long tras i godaon blong plante yia.”

I Tektaem Blong Trastem Man, Be Tras i Save Lus Kwiktaem

?Wanem ya tras? Wan diksonari i talem se fasin blong trastem wan man i min se yu “bilif se [man ya] i no stil, i no giaman, mo i tok tru, mo bambae i neva minim blong mekem wan nogud samting long yu.” I tektaem blong trastem wan man, be tras ya i save lus wantaem nomo. Tingting blong plante man i foldaon finis from we narafala i bin trikim olgeta, taswe yumi no sapraes we ol man oli fraet lelebet blong trastem narafala. Wan stadi we oli mekem long Jemani long 2002 i soemaot se “namba blong ol yangfala we oli trastem narafala i no kasem 1 long 3 yangfala.”

Maet yumi askem kwestin ya long yumi wan se: ‘?I gat man we yumi rili save trastem? ?I gud blong putum tras blong yumi long wan man, taem yumi save se maet man ya bambae i trikim yumi?’

[Futnot]

^ Mifala i jenisim ol nem.

[Tok blong makem poen pija long pej 3]

Wan ripot i soemaot se 86 pesen blong ol man we oli askem kwestin long olgeta oli talem se oli harem nogud from we oli bin trastem wan man we biaen, man ya i giaman long olgeta