Go long ol haf insaed long hem

Go long lis blong ol haf

Jeova i Mekem i Stret Oltaem

Jeova i Mekem i Stret Oltaem

Jeova i Mekem i Stret Oltaem

“Fasin blong Hae God i stret gud, mo olgeta samting we hem i mekem i stap soemaot samting ya.”​—OL SAM 145:17.

1. ?Yu yu harem olsem wanem taem wan man i gat rong tingting long saed blong yu? ?Mo yumi save lanem wanem samting from?

 ?YU YU save tingbaot wan taem we wan man i bin gat rong tingting long saed blong yu? Ating hem i tok agens long yu from samting we yu yu mekem, no ating hem i talem se i gat wan nogud tingting biaen long sam aksin blong yu. Be maet hem i no gat olgeta save long saed blong bisnes ya we hem i tokbaot. Sipos wan man i mekem olsem long yu, ating yu harem nogud. Long taem olsem, yumi save lanem wan impoten samting: Taem yumi no gat olgeta save long saed blong wan bisnes, i no waes blong hareap blong jajem ol man insaed long bisnes ya.

2, 3. ?Samfala oli mekem wanem taem oli ridim wan stori long Baebol we i no givim plante save long olgeta? ?Baebol i talem wanem long saed blong Jeova?

2 Yumi no mas fogetem poen ya, taem yumi skelem ol samting we Jeova God i mekem. ?From wanem? From we, taem yumi ridim sam stori long Baebol, maet fastaem tingting blong yumi i fasfas. Maet ol stori ya oli tokbaot panis we God i givim long sam man long taem bifo, no maet oli tokbaot samting we wan man blong Jeova i bin mekem. Be maet oli no givim plante save long yumi, ale i gat kwestin i stap long tingting blong yumi yet. Sore tumas, samfala oli tok agens long ol stori olsem, maet oli talem se God i no mekem i stret no God i no bin jajem man long stret fasin. Be Baebol i talem se: “Fasin blong Hae God i stret gud, mo olgeta samting we hem i mekem i stap soemaot samting ya.” (Ol Sam 145:17) Mo tu, Tok blong God i talem klia se Jeova i “no save mekem wan samting we i no stret.” (Job 34:12; Ol Sam 37:28) !Taswe, traem tingbaot filing blong God taem narafala i gat rong tingting long saed blong hem!

3 Naoia, bambae yumi tokbaot faef risen from wanem yumi mas agri long disisen we Jeova i tekem taem hem i jajem man. Afta, bambae yumi lukluk tu stori blong Baebol we oli mekem tingting blong samfala i fasfas.

?From Wanem Yumi Mas Agri Long Ol Disisen Blong Jeova?

4. ?From wanem yumi mas gat tingting daon taem yumi skelem samting we God i mekem? Talem wan eksampol blong soemaot poen ya.

4 Faswan samting se, taem yumi stap skelem samting we Jeova i mekem, yumi mas gat tingting daon. Hemia from we Jeova i save olgeta samting long saed blong evri bisnes, be yumi nogat. Blong kasem save long poen ya, tingbaot wan jaj we oltaem hem i jajem man long stret fasin. Ale hem i lesin long wan kot kes bakegen, nao hem i givim panis long man ya we i pas long kot. Nao wan man we i no save olgeta samting long saed blong kes ya mo i no save gud loa tu, i girap i tok agens long disisen blong jaj ya. ?Wanem tingting blong yu long wan man olsem? Ating bambae yu ting se man ya i no gat hed, from we hem i talemaot tingting blong hem long wan bisnes we i no gat olgeta save long hem. (Ol Proveb 18:13) !Taswe wan man we i tok agens long disisen blong ‘Man blong jajem olgeta man blong wol,’ hem i krangke moa!​—Jenesis 18:25.

5. ?Yumi no mas fogetem wanem samting taem yumi ridim stori long Baebol long saed blong panis we God i givim long wan man?

5 Seken risen from wanem yumi mas agri long disisen we God i mekem taem hem i jajem man, hemia from we God i save lukluk long tingting blong man, be yumi no save mekem olsem. (1 Samuel 16:7) Tok blong God i talem se: “Mi Hae God, mi nomo mi save lukluk long tingting blong man, mo mi stap traem laef blong hem, blong faenemaot se i olsem wanem. Oltaem mi mi stap mekem long man, stret long mak blong laef blong hem, mo blong ol wok we hem i mekem.” (Jeremaea 17:10) Taswe, taem yumi ridim wan stori long Baebol se God i jajem wan man, yumi no mas fogetem se Jeova i save luk evri samting long saed blong man ya. Mo tu, God i save ol tingting blong man ya we oli haed, olsem tingting we i stap biaen long ol aksin blong hem, mo ol plan we hem i gat. Maet Baebol i no talem ol samting ya.​—1 Kronikel 28:9.

6, 7. (a) ?Olsem wanem Jeova i soemaot se hem wan i stap folem ol stret rul blong hem bakegen, nating se hem i save lus bigwan from? (b) ?Sipos yu ridim wan stori long Baebol nao yu ting se maet God i no bin mekem i stret, yu mas rimemba wanem?

6 Namba tri risen from wanem yumi mas agri long disisen blong Jeova taem hem i jajem man, hemia: Oltaem Jeova hem wan i folem ol stret loa blong hem bakegen, nating se hem i save lus bigwan from. Blong eksplenem poen ya, tingbaot sakrefaes blong Pikinini blong hem blong tekemaot sin mo ded long ol man we oli obei long hem. Taem Jeova i letem Pikinini blong hem i ded olsem, hem i folem ol stret loa blong hem bakegen. (Rom 5:​18, 19) Be, yumi save se Jeova i mas harem nogud bitim mak taem hem i luk Pikinini blong hem we hem i lavem tumas, i safa bigwan mo i ded long pos. ?Samting ya i soemaot wanem long saed blong God? Taem Baebol i tokbaot we ‘Jisas Kraes i pem rod blong ol man oli go fri,’ hem i se: “[God] i mekem olsem blong soemaot . . . we fasin blong hem i stret.” (Rom 3:​24-​26) Wan narafala Baebol i talem long Rom 3:​25 se: “Samting ya i soemaot se oltaem God i stap mekem i stret.” (New Century Version) Yes, ol bigfala samting we Jeova i mekem blong wokem rod blong Jisas i pemaot yumi, oli soem se hem i tinghae tumas long ‘fasin we i stret.’

7 Taswe, taem yu ridim wan stori long Baebol, nao yu ting se maet God i no bin mekem i stret, i gud yu rimemba samting ya: Jeova hem wan i stap folem ol stret rul blong hem bakegen, mo from samting ya nao, hem i no bin holemtaet stret Pikinini blong hem, be i letem hem blong i harem nogud gogo i ded. ?Yu ting se hem i save agensem ol stret rul blong hem long sam narafala samting bakegen? Nogat, Jeova i neva save brekem ol stret rul blong hem. From samting ya, yumi save trastem Jeova fulwan se oltaem hem i mekem i stret mo oltaem hem i jajem man long stret fasin.​—Job 37:23.

8. ?From wanem i krangke nomo blong ting se Jeova i save mekem i no stret samtaem?

8 Namba fo risen from wanem yumi mas agri long disisen blong Jeova taem hem i jajem man, hemia: Jeova i mekem man blong i tekem fasin blong Hem. (Jenesis 1:​27) Yes, yumi ol man yumi gat ol semfala fasin we God i gat, wetem tingting blong hem long saed blong samting we i stret mo stret fasin blong jajem man. Nao sipos yumi ting se Jeova i no bin jajem wan man long stret fasin, yumi stap soemaot se yumi no tekem fasin mo tingting blong God yet. Sipos yumi ridim wan stori long Baebol nao tingting blong yumi i fasfas, yumi mas rimemba se yumi sinman nomo, mo plante taem yumi no gat stret tingting long saed blong samting we i stret mo stret fasin blong jajem man. Be Jeova God we i mekem yumi blong yumi tekem fasin blong Hem, Hem i stret gud olgeta mo hem i jajem man oltaem long stret fasin. (Dutronome 32:4) !I krangke nomo blong ting se ol man oli save mekem i stret moa i winim God!​—Rom 3:​4, 5; 9:​14.

9, 10. ?From wanem Jeova i no nid blong eksplenem long ol man risen blong hem blong mekem samting mo i no nid blong mekem eskius from aksin we hem i tekem?

9 Namba faef risen from wanem yumi mas agri long disisen blong Jeova taem hem i jajem man, hemia: Jeova i “hae King blong olgeta ples long wol.” (Ol Sam 83:18) From samting ya, hem i no nid blong eksplenem long yumi from wanem hem i mekem wan samting, mo hem i no nid blong mekem eskius from aksin we hem i tekem. Hem i Bigfala Man blong Wokem Graonpot, mo yumi, yumi olsem graon nomo we hem i yusum blong wokem graonpot. Hem i save mekem long yumi olsem we hem i wantem. (Rom 9:​19-​21) ?Yumi, we yumi olsem graonpot nomo long han blong Jeova, yumi gat raet blong tok agens long disisen no aksin blong hem? Nogat. Long taem bifo, Job i gat rong tingting long saed blong fasin we God i stap mekem long ol man, nao Jeova i stretem hem, i askem long hem se: “?Olsem wanem? ?Yu yu stap traem blong soemaot we fasin blong mi i no stret? ?Yu yu wantem talem se mi mi stap mekem i no stret, blong yu save traem soemaot we yu yu stap mekem i stret?” Nao Job i luksave se samting we hem i talem i krangke nomo, ale hem i tanem tingting blong hem. (Job 40:8; 42:6) !Yumi no mas mekem semfala mastik ya mo traem talem se God i save mekem i no stret!

10 I klia se yumi save trastem Jeova fulwan se hem i mekem i stret oltaem. Naoia, we yumi kasem save long fasin ya blong Jeova, bambae yumi tokbaot tu stori blong Baebol we tufala i mekem tingting blong sam man i fasfas. Faswan stori, hem i long saed blong wan samting we wan man blong God i mekem. Mo narafala stori, hem i long saed blong panis we God i givim long wan man.

?From Wanem Lot i Wantem Givim Tufala Gel Blong Hem Long Ol Man Sodom?

11, 12. (a) Talem samting we i hapen taem God i sanem tu enjel i go long Sodom. (b) ?Wanem ol kwestin we samfala oli askem long saed blong stori ya?

11 Long Jenesis japta 19, yumi ridim stori blong Lot, mo samting we hem i mekem taem tu enjel i kamtru long hem long Sodom. Lot i strong long tufala strenja ya se tufala i mas kam slip long haos blong hem. Be long naet ya, olgeta man blong taon ya oli kam hivap raon long haos blong Lot, nao oli singaot long Lot blong hem i karem tufala strenja ya i kam afsaed blong oli save slip wetem tufala. Lot i traem toktokgud long ol man ya, be oli no lesin. Lot i wantem lukaotgud long tufala we tufala i stap long haos blong hem, ale hem i talem se: “!Ol fren! !Fasin ya i nogud we i nogud! Plis yufala i no mekem samting ya. !Yu luk! Tufala dota blong mi i stap, we i no gat man i go long tufala yet. Bambae mi tekem tufala i kam long yufala, blong yufala i mekem long tufala olsem we yufala i wantem. Be tufala man ya, plis yufala i no mekem wan samting long tufala. Tufala ya i strenja, mo tufala i stap finis long haos blong mi, nao mi mi mas lukaot gud long tufala.” Be ol man blong taon oli no wantem lesin, mo klosap oli brekemdaon doa blong haos blong Lot. Nao tufala enjel ya i mekem se ol krangke man ya oli kam blaen.​—Jenesis 19:​1-​11.

12 Stori ya i pulum samfala blong askem kwestin ya: ‘?Olsem wanem Lot i save givim tufala gel blong hem long ol krangke man ya, jes blong lukaotgud long tufala strenja we tufala i stap long haos blong hem? ?Olsem wanem? ?Lot i wan man blong fraet? ?Fraet nao i pulum hem blong mekem samting we i no stret?’ Taem yumi ridim stori ya, maet yumi ting se: ?From wanem God i mekem Pita i raetemdaon se “fasin blong [Lot] i stret”? ?Hemia i min se God i glad long Lot? (2 Pita 2:​7, 8) Blong yumi no gat rong tingting long saed blong stori ya, yumi mas tingting gud long hem.

13, 14. (a) ?Wanem samting we yumi mas makem long stori blong Lot? (b) ?Wanem i soemaot se Lot i no wan man blong fraet?

13 Fastaem, i gud blong makem se Baebol i storian long samting we i hapen nomo. Baebol i no tok agens long Lot mo i no agri long fasin blong Lot tu. Antap long hemia, Baebol i no talemaot tingting blong Lot, mo i no talem wanem tingting i pulum Lot blong mekem samting ya. Long fiuja, taem Lot i “laef bakegen” wetem “ol man we oli stret,” ating bambae hem i givim moa save long yumi long saed ya.​—Ol Wok 24:15.

14 Lot i no wan man blong fraet. Hem i stap long wan bigfala trabol ya. Taem hem i talem se tufala strenja ya ‘i stap finis long haos blong hem,’ hem i soemaot filing blong hem se hem i mas lukaotgud long tufala mo protektem tufala. Samting ya i no isi. Man ya Josephus we i raetem histri, hem i talem se ol man Sodom “oli no mekem fasin we i stret long ol narafala, mo oli no ona long God . . . Oli no laekem nating ol strenja, mo oli man blong slip wetem man bakegen.” Nating se i olsem, Lot i no ronwe long ol rabis man ya. Hem i go afsaed, i fesem ol man ya we oli kros bitim mak mo i traem blong toktokgud wetem olgeta. Mo Baebol i talem tu se afta we Lot i go afsaed, hem i “satem doa” biaen long hem.​—Jenesis 19:6.

15. ?From wanem yumi save talem se maet Lot i mekem samting ya from we hem i trastem Jeova?

15 Be maet samfala oli askem yet se: ‘?Olsem wanem Lot i save givim tufala gel blong hem long ol krangke man ya?’ Yumi no mas hareap blong talem se Lot i gat rabis tingting. I moagud we yumi traem tingbaot sam gudfala tingting we oli save pulum Lot blong mekem samting ya. Faswan samting se, maet Lot i rili trastem Jeova. ?From wanem yumi talem olsem? From we, Lot i savegud olsem wanem Jeova i bin protektem Sera, woman blong Ebraham, we i angkel blong Lot. Ebraham i fraet se ol man oli save kam kilim hem i ded blong tekem Sera, from we Sera i naes tumas. Taswe hem i askem long Sera blong talem long ol man se Ebraham i brata blong hem. * From samting ya, ol man oli tekem Sera i go long haos blong king blong Ijip. Be Jeova i kam insaed long bisnes ya, mo i blokem king ya blong i no slip wetem Sera. (Jenesis 12:​11-​20) Maet Lot i bilif strong se Jeova i save protektem tufala gel blong hem long sem fasin. Mo i tru se Jeova i mekem wan samting taem hem i yusum tufala enjel blong hem blong blaenem ol man blong Sodom, nao oli no spolem tufala gel blong Lot.

16, 17. (a) ?Olsem wanem maet Lot i traem mekem ol man Sodom oli sek no oli konfius? (b) ?Nating se tingting blong Lot i olsem wanem, yumi savegud wanem samting?

16 Maet Lot i gat wan narafala tingting. Maet hem i wantem mekem ol man ya oli sek no oli konfius. From we ol man blong taon ya oli man blong slip wetem man bakegen, maet Lot i ting se bambae oli no wantem tufala gel blong hem. (Jud 7) Antap long hemia, tu man blong taon ya, tufala i blokem finis tufala gel blong Lot, se bambae tufala i mared long tufala. Taswe sam long ol man ya we oli hivap raon long haos blong Lot, ating oli famle blong tufala man ya, no sam fren blong tufala no sam bisnesman we tufala i wok wetem olgeta. (Jenesis 19:14) Maet Lot i ting se sipos i gat sam man olsem long grup ya, bambae oli tok blong blokem ol narafala man blong oli no spolem tufala gel blong hem. Sipos i gat sam we oli tekem saed blong tufala gel ya, bambae ol narafala oli no save mekem i nogud long tufala. *

17 Nating se tingting blong Lot i olsem wanem, yumi savegud se: Jeova i mekem i stret oltaem, taswe taem hem i talem se “fasin blong [Lot] i stret,” tok ya i mas tru. Mo taem yumi skelem fasin blong ol krangke man Sodom ya we oli hivap raon long haos blong Lot, yumi luksave se Jeova i mekem i stret nomo taem hem i kilim ol man blong taon ya i ded.​—Jenesis 19:​23-​25.

?From Wanem Jeova i Kilim Usaha i Ded?

18. (a) ?Wanem i hapen taem Deved i stap karem bokis blong kontrak, i go long Jerusalem? (b) ?Samfala oli askem wanem kwestin long saed blong stori ya?

18 Wan narafala stori we i mekem tingting blong samfala i fasfas, hemia long saed blong taem ya we Deved i karem bokis blong kontrak, i go long Jerusalem. Oli putum Bokis ya long wan kat we tu buluk i pulum, nao Usaha mo brata blong hem tufala i lidim tufala buluk ya. Baebol i talem se: “Nao taem olgeta oli kam long graon blong Nakon, long ples blong klinim bale blong hem, tufala buluk ya i stambol, nao Usaha i pusum han blong hem i go blong i holemtaet Bokis ya. Nao wantaem nomo, Hae God i kros long hem from we hem i no gat raet blong tajem Bokis ya [“from we hem i no onagud long God,” NW ], nao [God] i kilim hem i ded.” Sam manis biaen, oli traem bakegen blong karem Bokis ya i go. Be long taem ya oli folem stret fasin we God i talem finis, hemia se ol Livaet long laen blong Kohat oli mas karem Bokis ya long solda blong olgeta. (2 Samuel 6:​6, 7; Namba 4:​15; 7:9; 1 Kronikel 15:​1-​14) Ating samfala oli save askem se: ‘?From wanem Jeova i panisim Usaha olsem? Usaha i stap traem blong lukaotgud long Bokis ya nomo.’ Bakegen, i nogud yumi gat rong tingting long saed blong stori ya, i moagud yumi traem kasem save moa long hem fastaem.

19. ?From wanem Jeova i no save jajem man long fasin we i no stret?

19 Yumi mas rimemba se Jeova i no save jajem man long fasin we i no stret. (Job 34:10) Sipos hem i jajem man long fasin we i no stret, hem i no gat lav. Be from stadi we yumi mekem long Baebol yumi save se “God i stamba blong fasin ya blong lavem man.” (1 Jon 4:8) Mo bakegen, Baebol i talem long saed blong God se: “Yu yu King, we fasin blong yu, oltaem yu stap mekem i stret, oltaem yu stap jajem ol man long stret rod.” (Ol Sam 89:14) ?Taswe, olsem wanem Jeova i save mekem i no stret samtaem? Sipos hem i mekem i no stret, rul blong hem olsem King bambae i no moa stanap strong.

20. ?From wanem Usaha i mas save ol loa long saed blong Bokis ya?

20 Long saed blong Usaha, hem i mas save gud Loa. Bokis ya i olsem wan saen se Jeova i stap wetem olgeta. Loa i talem klia se i tabu blong man i tajem Bokis ya sipos hem i no gat raet, mo Loa i givim woning se eniman we i mekem olsem bambae i mas ded. (Namba 4:​18-​20; 7:​89) Taswe, ol man Isrel oli mas tinghevi long wok ya blong karem tabu Bokis ya i go long narafala ples. Usaha i wan Livaet (nating se hem i no wan pris), taswe hem i mas save gud Loa ya. Mo tu, plante yia bifo, oli bin tekem Bokis ya i go long haos blong papa blong Usaha, blong hem i lukaotgud long hem. (1 Samuel 6:20–​7:1) Bokis ya i stap long ples ya blong 70 yia, nao Deved i tekem disisen blong karem i go long Jerusalem. Taswe, stat long taem we Usaha i pikinini nomo, hem i mas save ol loa long saed blong Bokis ya.

21. ?Long saed blong Usaha, from wanem i impoten blong rimemba se Jeova i save lukluk long tingting blong man?

21 Olsem yumi tokbaot finis, Jeova i save lukluk long tingting blong man. Baebol i talem se Usaha i no “onagud long God.” Maet Jeova i luk wan nogud tingting blong Usaha we Baebol i no talem, olsem, maet Usaha i stap tingbaot hem wan nomo. Ating hem i stap flas, nao hem i ting se i oraet nomo blong hem i brekem ol stret rul lelebet. (Ol Proveb 11:2) Maet hem i praod from we hem i wokbaot fored long ol man blong lidim Bokis ya we famle blong hem i bin lukaot long hem longtaem. (Ol Proveb 8:​13) Maet Usaha i sot long bilif, ale hem i ting se Jeova i no naf blong blokem tabu Bokis ya blong i no foldaon long graon. Nating se i olsem wanem, yumi save sua se Jeova i mekem i stret nomo. Ating hem i luk wan nogud fasin long hat blong Usaha, nao hem i givim strong panis ya from.​—Ol Proveb 21:2.

Strong Risen Blong Trastem Jeova

22. ?Olsem wanem Jeova i soemaot se hem i waes taem hem i no raetem long Baebol olgeta smosmol samting long saed blong evri stori?

22 Jeova i soemaot se hem i waes moa i bitim ol narafala man, taem hem i no raetem long Baebol olgeta smosmol samting long saed blong evri stori. Long fasin ya, hem i givim janis long yumi blong trastem hem. ?Olsem wanem? ?Ol save we yumi tokbaot long stadi ya oli mekem i klia long yu se yumi save trastem disisen blong Jeova taem hem i jajem man? Yes, taem yumi stadi long Baebol wetem bigfala ona long God mo wetem tingting we i open, yumi lanem fulap samting long saed blong Jeova we i mekem yumi trastem hem, se oltaem hem i mekem i stret. Taswe, sipos yumi ridim wan stori blong Baebol nao wan kwestin i kam long tingting blong yumi we yumi no save faenem ansa blong hem kwiktaem, yumi mas trastem fulwan se samting we Jeova i mekem i stret nomo.

23. ?Yumi save trastem Jeova se bambae hem i mekem wanem long fiuja?

23 Long saed blong fiuja tu, yumi save trastem Jeova. Yumi save sua se long taem blong bigfala trabol we i klosap, bambae hem i jajem ol rabis man mo i givim panis long olgeta, be bambae i no save “kilim ol man nogud wetem ol stret man tu.” (Jenesis 18:23) Hem i no save mekem olsem from we hem i laekem tumas stret fasin mo hem i jajem man oltaem long rod we i stret. Mo tu, yumi save bilif fulwan se long niufala wol we i stap kam, bambae hem i givim evri samting we yumi nidim, long rod we i beswan.​—Ol Sam 145:16.

[Ol Futnot]

^ Ebraham i no fraet blong nating nomo. Ol olfala hanraet oli tokbaot wan king blong Ijip we i sanem ol soldia blong hem blong oli kilim wan man i ded, nao oli tekem naesfala woman blong hem i go.

^ Blong kasem moa save long saed ya, ridim Wajtaoa, Disemba 1, 1979, pej 31, (Inglis).

?Yu Yu Tingbaot?

• ?From wanem yumi mas agri long disisen blong Jeova taem hem i jajem man?

• ?Olsem wanem blong no gat rong tingting long saed blong Lot we i wantem givim tufala gel blong hem long ol man Sodom?

• ?Wanem i save givhan long yumi blong kasem save disisen blong Jeova taem i kilim Usuha i ded?

• ?Yumi save trastem Jeova se bambae hem i mekem wanem long fiuja?

[Kwestin]