Go long ol haf insaed long hem

Go long lis blong ol haf

?Wetaem i Stret Blong Kam Kros?

?Wetaem i Stret Blong Kam Kros?

?Wetaem i Stret Blong Kam Kros?

LONG Prija 7:​9, Baebol i talem se: “I nogud yu holem kros blong yu i stap longtaem, from we hemia i fasin blong man we i no gat hed.” Vas ya i soem se yumi no mas kwik blong harem nogud taem narafala i mekem i nogud long yumi be yumi mas fogivim hem.

?Be olsem wanem? ?Prija 7:9 i wantem minim se yumi neva mas harem nogud from eni samting mo se yumi mas fogivim olgeta mastik blong narafala nating se oli spolem yumi bigwan? ?Vas ya i minim se nating se narafala i mekem i nogud long yumi, yumi jes fogetem nomo, yumi no stretem? ?Yumi no mas luksave rong we narafala i mekem long yumi from we yumi save se yumi mas fogivim hem? Nogat, i no minim olsem.

Jeova God i nambawan eksampol blong fasin lav, fasin sore, fasin fogif mo longfala tingting. Nating se i olsem, Baebol i tokbaot plante taem we God i kam kros from fasin blong man. Taem man i mekem bigfala sin, God i tekem aksin agensem man ya. Tingbaot sam eksampol.

Ol Man We Oli Sin Agensem Jeova

Stori long 1 King 15:30 i tokbaot olsem wanem ‘Hae God i kros tumas long King Jeroboam from ol sin ya we hem i mekem, mo from we hem i lidim ol man blong hem tu [ol man Isrel] oli mekem sin.’ Long 2 Kronikel 28:​25, Baebol i tokbaot man Juda ya Ahas i se: “Hem i wokem ol ples blong mekem wosip long ol god ya, blong ol man oli save bonem insens long olgeta. Hae God i God blong ol bubu blong hem, be long fasin ya, hem i mekem hem i kros tumas long hem.” Wan narafala eksampol i stap long Jajes 2:​11-14 we i talem se: “Ol laen blong Isrel oli stat mekem ol samting nogud long fes blong Hae God, mo oli stat mekem wosip long ol pija blong god ya Bal. . . . Nao from samting ya, Hae God i kros tumas long olgeta. . . . Mo from samting ya, Hae God i kros we i kros tumas long olgeta, nao hem i putum olgeta long han blong ol enemi blong olgeta we oli stap raonabaot long olgeta.”

I gat ol narafala samting we oli mekem Jeova i harem nogud ale Jeova i mas tekem strong aksin. Eksampol Eksodas 22:​18-20 i talem se: “Sipos wan woman i stap wokem posen, bambae yufala i mas kilim hem i ded. Sipos wan man i go long anamol, bambae yufala i mas kilim hem i ded. Sipos wan man i mekem sakrefaes long narafala god, bambae yufala i mas kilim hem i ded.”

Jeova i no fogivim oltaem ol bigfala mastik blong ol man Isrel taem oli gohed nomo blong mekem i no stret long hem mo oli no soemaot we oli rili tanem tingting blong olgeta. Taem man i no rili tanem tingting blong hem mo i no soemaot long ol aksin blong hem se hem i tanem tingting blong hem blong i obei long Jeova, Jeova i save kilim hem i ded. Samting ya i hapen long ful nesen blong Isrel taem ol man Babilon i spolem olgeta long yia 607 B.K.T. mo bakegen taem ol man Rom i spolem olgeta long yia 70 K.T.

Yes, Jeova i kam kros long ol nogud samting we ol man oli talem no oli mekem, mo tu hem i kilim i ded olgeta we oli mekem bigfala sin mo oli no wantem tanem tingting blong olgeta. ?Be folem Prija 7:​9, hemia i min se Jeova i mekem i no stret ya taem hem i no holem kros blong hem? Nogat. I stret nomo we Jeova i kros from ol bigfala sin we man i mekem mo oltaem Jeova i jajem man long stret fasin. Baebol i tokbaot Jeova i se: “Fasin blong hem i gud tumas, mo hem i stret olwe nomo. Hem bambae i God blong olgeta, mo hem i tru. Oltaem, tingting blong hem bambae i stap strong long olgeta. Oltaem hem i stap mekem ol samting we i stret, mo i stap mekem i sem mak nomo long olgeta man.”​—Dutronome 32:4.

Man We i Mekem i Nogud Tumas Agensem Narafala Man

Long Loa we God i givim long ol man Isrel bifo, nogud frut i save kamaot long ol man we oli mekem i nogud long narafala man. Eksampol, sipos wan stilman i kam insaed long wan haos long naet mo man blong haos i kilim hem, blad blong stilman ya i no stap long han blong man blong haos. Trabol ya i kamaot from fol blong stilman we hem nao i brekem loa, i no fol blong man blong haos. Taswe yumi ridim se: “Sipos man blong stil i kam long naet, i go insaed long haos blong wan man, nao man ya i faenem hem, i kilim hem i ded, [man blong haos] ya i no mekem wan samting we i mas ded from.”​—Eksodas 22:​2-4.

Wan woman we wan man i repem hem, hem i gat raet blong kros bigwan from fasin we man ya i mekem long hem we long ae blong God i brekem loa bigwan. Long Loa blong Moses, taem wan man i repem wan woman, man ya i mas ded “i olsem bisnes ya we man i girap hem wan, i go kilim narafala man i ded.” (Dutronome 22:​25, 26) Nating se yumi no moa stap aninit long Loa blong Moses, samting ya i halpem yumi blong save filing blong Jeova long saed blong fasin ya blong repem woman, se hem i rabis we i rabis tumas.

Long taem blong yumi, fasin blong repem woman i wan fasin we i brekem loa bigwan mo panis we man i save kasem taem hem i mekem rabis fasin ya, i strong tumas. Wan woman we narafala i repem hem, i gat raet fulwan blong ripotem long polis. Long rod ya, ol polis nao oli save panisim man ya we i mekem rabis fasin ya. Mo sipos hemia we man i repem hem i wan pikinini, papa mo mama blong hem oli save ripotem man ya long polis.

Ol Smol Mastik We Man i Mekem Long Narafala

Be i no evri mastik we man i mas go ripotem long ol polis. From samting ya, yumi no mas harem nogud long ol smosmol mastik we narafala i mekem long yumi be yumi mas fogivim hem. ?Yumi mas fogivim hem hamas taem? Aposol Pita i askem kwestin ya long Jisas i se: “?Masta, sipos wan brata blong mi i stap mekem i no stret long mi, mi mi mas fogivim hem hamas taem? ?Seven taem?” Jisas i talem se: “Yu no save fogivim hem seven taem nomo. Yu mas fogivim hem olwe gogo i no save finis.”​—Matiu 18:​21, 22.

Be yumi mas traehad tu blong kamgud moa long ol Kristin fasin blong yumi. Yumi mas gohed blong wokem ol Kristin fasin blong no pulum narafala blong i kros long yumi. Tingbaot: ?Taem yu stretem wan bisnes wetem narafala, yu yu talem ol tok we oli no soem kaen fasin, i mekem narafala i harem nogud, mo maet yu daonem hem? Olkaen fasin olsem nao oli mekem man i kros. Bitim we yumi blemem man we i agensem yumi mo talem se hem nao i mas fogivim yumi, yumi mas luksave se maet yumi nao yumi stamba blong bisnes ya we i mekem narafala i kros long yumi. Yumi we yumi mekem narafala i kros, yumi mas wokhad blong bos long ol aksin mo toktok blong yumi blong i no mekem narafala i harem nogud. Traehad we yumi mekem blong no mekem narafala i harem nogud bambae i mekem se yumi no stap spolem filing blong narafala. Baebol i talem long yumi se: “Ol tok nogud we man i sakem we i no tingbaot i save mekem narafala man i harem nogud, olsem we naef blong faet i stikim hem, be tok we i waes i save mekem man i harem gud bakegen.” (Ol Proveb 12:18) Taem yumi mekem narafala i harem nogud, nating sipos yumi no minim blong mekem olsem, yumi mas talem sore, ale, smol tok ya nomo i save givhan blong stretem problem ya.

Tok blong God i soemaot se yumi mas “strong blong folem ol fasin we i save mekem pis, mo we i save givhan long yumi, blong leftemap yumi.” (Rom 14:19) Taem yumi skelemgud ol tok blong yumi mo yumi soem kaen fasin, yumi stap folem tok long vas ya se: “Tok we wan man i talem long prapa taem blong hem, i olsem sam gol apol long wan plet silva.” (Ol Proveb 25:​11, NW ) !Ol toktok olsem oli rili mekem man i harem gud! Taem yumi tingting gud bifo we yumi toktok mo yumi tok kaen, samting ya i save jenisim strong fasin blong narafala: “Wan man we i kwaet long toktok blong hem, i save brekem wan bun.”​—Ol Proveb 25:​15NW.

Taswe Tok blong God i givim advaes long yumi se: ‘Oltaem yufala i mas toktok gud long ol man wetem kaen fasin, olsem kakae we i gat sol long hem, blong yufala i save tok we yufala i save givim stret ansa long evri man.’ (Kolosi 4:6) Tok ya se ‘olsem kakae we i gat sol long hem’ i minim se yumi talem ol tok we oli mekem i gud long narafala, nao long rod ya yumi givhan blong no mekem narafala i kros. Long ol toktok mo aksin, ol Kristin oli traehad oltaem blong mekem advaes ya blong Baebol i wok long laef blong olgeta, hemia se: ‘Lukaot pis mo traehad blong kasem.’​—1 Pita 3:11.

From samting ya, Prija 7:9 i minim se yumi no mas kam kros mo harem nogud long ol smosmol mastik we narafala i mekem long yumi. Man i mekem ol smosmol mastik ya from we hem i sinman mo nating sipos maet hem i minim blong mekem i nogud, be stil, mastik ya i no wan bigfala sin long ae blong Jeova. Be taem wan man i mekem wan bigfala sin agensem narafala, i stret nomo we hemia we i kasem trabol i harem nogud mo i stret tu blong hemia we i mekem i no stret i kasem panis from rabis fasin blong hem.​—Matiu 18:​15-17.

[Tok blong pija long pej 14]

Jeova i mekem se ol man Rom oli spolem gud ol man Isrel long yia 70 K.T. from we oli no wantem tanem tingting blong olgeta long ol rabis fasin blong olgeta.

[Tok blong pija long pej 15]

“Tok we wan man i talem long prapa taem blong hem, i olsem sam gol apol”