Go long ol haf insaed long hem

Go long lis blong ol haf

‘Ded, God i Spolem Finis’

‘Ded, God i Spolem Finis’

‘Ded, God i Spolem Finis’

TINGBAOT sipos yu lukluk wan niuspepa, nao yu ridim tok ya we i stap antap, we i defren olgeta long stori blong smol gel ya we i kilim hem wan i ded bakegen. I tru, i no gat wan niuspepa we i karem tok olsem. Ol tok ya i kamaot long wan buk we oli raetem plante taosen yia finis​—Baebol.

Baebol i eksplenem gud ded. Mo tu, hem i no jes talemaot from wanem yumi ded, be hem i eksplenem tu se ol dedman oli stap olsem wanem, mo hem i givim wan hop long olgeta ya we yumi laekem olgeta tumas we oli ded. Mo Baebol i tokbaot impoten taem ya we bambae yumi save kasem nius ya se: ‘Ded, God i spolem finis.’​—1 Korin 15:54.

Baebol i no yusum ol tok haed blong eksplenem ded, be hem i tok long fasin we i isi blong yumi kasem save. Olsem nao, plante taem hem i soemaot se ded i sem mak long ‘slip,’ mo hem i tokbaot man we i ded se hem i “stap slip.” (Ol Sam 13:​3, NW; 1 Tesalonaeka 4:​13, NW; Jon 11:​11-14) Mo tu, Baebol i soemaot se ded i olsem wan “enemi.” (1 Korin 15:26) Samting we i moa impoten, hemia se Baebol i givhan long yumi blong kasem save from wanem ded i sem mak long slip, from wanem ded i spolem ol man, mo olsem wanem bambae enemi ya i lus.

?From Wanem Yumi Ded?

Faswan buk blong Baebol i tokbaot olsem wanem God i wokem faswan man, Adam, mo i putum hem long paradaes. (Jenesis 2:​7, 15) Afta we Adam i laef, God i givim wok long hem, mo i putum wan strong loa long hem. God i toktok long hem long saed blong wan tri long garen blong Iden, i se: “I tabu blong yu kakae frut blong hem. . . . Sipos yu kakae frut blong hem, be long sem dei nomo, bambae yu ded.” * (Jenesis 2:17) Taswe, Adam i kasem save se hem i no nid blong ded. Ded bambae i kasem hem nomo sipos hem i brekem loa blong God.

Sore tumas, Adam mo waef blong hem, Iv, tufala i no obei long God. God i wokem tufala, be tufala i jusum blong no mekem samting we God i wantem, ale tufala i kasem nogud frut blong samting ya. God i talem samting we bambae i kamaot from sin blong tufala, i se: “Mi mi wokem yu long graon fastaem, mo bambae yu yu kam graon bakegen.” (Jenesis 3:19) Bodi blong tufala i kam nogud​—tufala i no moa stret gud olgeta. Bodi blong tufala we i no moa stret gud olgeta, mo we i fulap long sin, bambae i pulum ded i kam long tufala.

Rabis samting ya​—sin—​i kasem ol pikinini blong Adam mo Iv tu, hemia olgeta man long wol. Hem i olsem wan rabis sik we i pas i go long evri man long wan laen no famle. Taswe, Adam i lusum janis ya blong gat wan laef we i fri long ded, mo antap long samting ya, hem i pasem sin i go long ol pikinini blong hem. Olgeta man oli kam olsem we oli kalabus long sin. Baebol i talem se: “Bifo olgeta, wan man nomo i statem fasin blong sin long wol ya. Mo from we hem i mekem sin, hem i ded. Be frut blong samting ya, hemia we ol man oli stap ded, from we olgeta oli mekem sin.”​—Rom 5:12.

“Statem Fasin Blong Sin Long Wol Ya”

Rabis samting ya, sin, we yumi kasem long Adam, yumi no save luk wetem prapa ae blong yumi. “Sin” we faswan papa mama blong yumi tufala i pasem long yumi, i wan samting we i mekem se yumi no naf blong folem fulwan ol gudfala fasin, mo yumi sot long sam samting long saed blong spirit, mo sin ya i spolem bodi blong yumi tu. Be Baebol i talemaot se God i mekem wan samting blong stretem problem ya. Aposol Pol i eksplenem se: “Ol man we oli stap mekem sin, pei blong olgeta, bambae oli ded from, be ol man we oli joen long Jisas Kraes, Masta blong yumi, presen we God i stap givim i go nomo long olgeta, hemia laef ya we i no save finis.” (Rom 6:23) Long faswan leta we Pol i raetem long ol Kristin long Korin, hem i talem wan moa samting we i impoten tumas long tingting blong hem: “Olgeta man we oli joen long Adam oli save ded, mo long sem fasin, olgeta man we oli joen long Kraes oli save laef bakegen long ded.”​—1 Korin 15:22.

I klia se, Jisas Kraes nao i mekem bigfala wok ya blong tekemaot sin mo ded. Hem i talem se hem i kamdaon long wol blong “givim laef blong [hem] blong pem rod blong plante man oli go fri.” (Matiu 20:28) Samting ya i sem mak olsem taem wan man i stilim mo i holemtaet wan narafala man. Narafala man ya i save kam fri nomo sipos oli givim stret mane we man blong stil i askem. Long saed blong yumi, ransom we i save mekem yumi kam fri long sin mo ded, hemia laef blong Jisas we i stret gud olgeta. *​—Ol Wok 10:​39-43.

Blong givim ransom ya, God i sanem Jisas i kam long wol blong i givim laef blong hem olsem sakrefaes. “God i lavem tumas ol man long wol, nao hem i givim mi, mi stret Pikinini blong hem, mi wan nomo we hem i gat, blong olgeta man we oli bilif long mi bambae oli . . . gat laef we i no save finis.” (Jon 3:16) Bifo we Jisas i ded olsem wan sakrefaes, hem i “talemaot ol tok we i tru.” (Jon 18:37) Mo taem hem i stap prij, sam samting we oli hapen oli givim janis long hem blong talemaot trutok long saed blong ded.

“Gel Ya i . . . Stap Slip Nomo”

Taem Jisas i stap long wol, hem i save long saed blong ded. Hem i sore long ol man raonabaot long hem we oli stap ded, mo hem i save gud se hem tu bambae i mas ded bifo we hem i kam olfala. (Matiu 17:​22, 23) I luk olsem se, sam manis bifo we oli kilim Jisas i ded, gudfala fren blong hem Lasaros i ded. Stori blong hem i givim janis long yumi blong kasem save long tingting blong Jisas long saed blong ded.

Kwiktaem afta we Jisas i harem se Lasaros i ded, hem i talem se: “Gudfala fren ya blong yumi Lasaros hem i stap slip. Be bambae mi mi go blong wekemap hem.” Ol disaepol blong hem oli ting se sipos Lasaros i stap slip nomo, bambae hem i kamgud bakegen. Taswe Jisas i talemaot klia long olgeta se: “Lasaros i ded finis.” (Jon 11:​11-14) I klia se Jisas i kasem save se ded i sem mak olsem slip. I hadwok long yumi blong kasem save long ded, be yumi kasem save se slip i olsem wanem. Taem yumi slip gud long naet, yumi no moa save wan samting long saed blong taem we i pas mo ol samting we i hapen raonabaot long yumi, from we long taem ya tingting blong yumi i finis olgeta. Baebol i eksplenem se ded i olsem. Prija 9:5 i talem se: “Ol man we oli ded finis oli no moa save wan samting.”

Jisas tu i talem se ded i sem mak olsem slip, from we, tru long paoa blong God, ol dedman oli save girap bakegen. Wan dei, Jisas i go long haos blong wan man mo woman we tufala i harem nogud from we smol gel blong tufala i jes ded. Jisas i talem se: “Gel ya i no ded ya. Hem i stap slip nomo.” Nao hem i go klosap long gel ya, i holem han blong hem, mo gel ya “i stanap.” Blong talem stret, gel ya i girap bakegen long ded.​—Matiu 9:​24, 25.

Long sem fasin, Jisas i mekem fren blong hem Lasaros i girap bakegen long ded. Be bifo we hem i mekem merikel ya, hem i leftemap tingting blong Mata, hemia sista blong Lasaros, i se: “Brata blong yu bambae i laef bakegen.” Mata i ansa wetem strong bilif, se: “Mi mi save we bambae long Lasdei, hem i save laef bakegen long taem ya we olgeta man bambae oli laef bakegen.” (Jon 11:​23, 24) I klia we Mata i save se samtaem long fiuja, olgeta man blong wok blong God bambae oli laef bakegen.

?Wanem ya laef bakegen? Grik tok ya we oli tanem i kam “laef bakegen” (a·naʹsta·sis) i rili minim “stanap.” Hem i tokbaot wan man we i bin ded, nao i stanap bakegen. Ating samfala oli no save bilivim samting ya, be afta we Jisas i tokbaot se ol dedman bambae oli harem voes blong hem, hem i talem se: “I nogud yufala i sapraes long samting ya.” (Jon 5:28) Ol dedman we Jisas i bin girapem taem hem i stap long wol, oli mekem se yumi trastem promes blong Baebol se ol dedman we God i tingbaot olgeta, bambae oli wekap long longfala “slip” blong olgeta. Revelesen 20:13 i talem profet tok ya: “Olgeta man we oli ded long solwota, oli aot long solwota oli kam. Mo olgeta narafala dedman tu oli kam. Ded wetem [“Hades,” NW ] [beregraon] tufala i no moa save holem olgeta, olgeta evriwan oli aot long tufala, oli kam.”

?Olsem wanem? ?Ol dedman ya oli laef bakegen blong bambae oli kam olfala mo ded bakegen, olsem we i bin hapen long Lasaros bifo? Hemia i no samting we God i wantem. Baebol i talem se bambae i gat wan taem we ‘i no moa gat ded,’ taswe bambae i no moa gat man i kam olfala mo i ded.​—Revelesen 21:4.

Ded i wan enemi. Ol man oli gat plante narafala enemi we olgeta tu oli mekem olgeta oli safa, olsem sik mo fasin blong kam olfala. God i promes blong winim olgeta evriwan, mo bambae hem i mekem jajmen blong hem i kamtru long bigfala enemi ya blong ol man, hemia ded. “Mo laswan blong ol enemi ya we God bambae i winim olgeta, hemia ded.”​—1 Korin 15:26.

Taem promes ya bambae i kamtru, ol man oli save harem gud blong gat wan laef we i nambawan, we i no moa gat sin mo ded long hem. Taem yumi stap wet long samting ya, yumi save haremgud blong save se olgeta ya we yumi laekem olgeta tumas we oli ded, oli stap spel nomo, mo sipos God i tingbaot olgeta, bambae oli girap bakegen long stret taem we hem i talem.

Kasem Save Long Ded i Givim Mining Long Laef

Taem yumi kasem save gud long saed blong ded mo long hop we ol dedman oli gat, hemia i save jenisim tingting we yumi gat long saed blong laef. Ian, we yumi tokbaot long faswan haf, i lanem samting we Baebol i talem long saed blong ded, taem hem i gat bitim 20 yia blong hem. Hem i talem se: “Oltaem mi bin tingting se papa blong mi i stap samples. Taswe taem mi lanem se hem i stap slip nomo long ded, fastaem mi harem nogud.” Be taem Ian i ridim promes we God i talem se bambae hem i girapem ol dedman, hem i glad tumas blong save se bambae hem i save luk papa blong hem bakegen. Hem i tingtingbak, i se: “Hemia faswan taem long laef blong mi we mi filim pis.” Hem i kasem stret save long saed blong ded, mo hemia i givim pis mo kwaet tingting long hem.

Clive mo Brenda tufala i lusum boe blong tufala, Steven, we i gat 21 yia, long bigfala aksiden we fas haf blong stori ya i tokbaot. Nating se tufala i save wanem samting Baebol i talem long saed blong ded, be hat blong tufala i soa bitim mak from tufala i lusum boe ya. Yes, ded i wan enemi, mo hem i givim bigfala soa long ol man. Sloslo, save we Baebol i givim long saed blong ded i mekem soa blong tufala i godaon. Brenda i talem se: “Save we mitufala i gat long saed blong ded, i mekem se mitufala i naf blong stretem laef blong mitufala bakegen mo gohed blong laef wetem pis long tingting. I tru, evri dei mitufala i tingbaot taem ya we bambae Steven i wekap long longfala slip blong hem.”

‘?E, Ded, Wehem Bigfala Soa We Yu Yu Save Givim?’

I klia se, taem yumi kasem save gud long saed blong ol dedman, hemia i halpem yumi blong gat stret tingting long saed blong laef. Ded i no nid blong stap olsem wan samting we yumi no kasem save long hem. Yumi save harem gud long laef, we yumi no fraet long enemi ya we i save spolem yumi. Mo taem yumi kasem save se ded i no tekemaot laef blong yumi blong olwe, hemia i mekem se yumi no moa tingbaot we “laef i sot tumas,” ale yumi no ronem lafet nomo. Taem yumi save se olgeta we yumi laekem tumas we oli ded, mo we God i stap tingbaot olgeta, oli stap slip long ded mo oli wet blong girap bakegen, yumi harem gud mo yumi wantem gohed blong laef.

Yes, yumi save lukluk i go long fiuja wetem strong tingting, go kasem taem ya we Jeova God, God ya we i Givim laef, bambae i spolem ded blong olwe. Bambae i wan blesing taem yumi save askem se: “?E, ded, wehem paoa blong yu blong winim mifala? ?Wehem bigfala soa we yu yu save givim?”​—1 Korin 15:​55NW.

[Ol Futnot]

^ Hemia faswan taem we Baebol i tokbaot ded.

^ Ransom praes, hem i wan laef we i stret gud olgeta, from we samting ya nao Adam i bin lusum. Sin i spolem olgeta man, taswe God i no save yusum laef blong wan man we i no stret gud olgeta olsem ransom praes. From samting ya, God i sanem Pikinini blong hem long heven i kamdaon long wol blong hem i givim ransom ya. (Ol Sam 49:​7-9) Blong save moa long saed ya, lukluk japta 7 blong buk ya Save Blong Lidim Yu Long Laef We i No Save Finis, we ol Witnes blong Jeova oli wokem.

[Tok blong pija long pej 5]

Taem Adam mo Iv tufala i no moa obei long God, ded i kasem tufala

[Tok blong pija long pej 6]

Jisas i holem han blong smol gel we i ded, nao hem i stanap

[Tok blong pija long pej 7]

Plante oli wet long taem ya we ol fren mo famle blong olgeta we oli ded, bambae oli girap long slip ya, olsem Lasaros