Go long ol haf insaed long hem

Go long lis blong ol haf

Trabol We i Kamaot From Ded

Trabol We i Kamaot From Ded

Trabol We i Kamaot From Ded

“WAN GEL WE I GAT SIKIS YIA I KILIM HEM WAN I DED.” Nius ya we i mekem plante man oli sek, i tokbaot ded blong wan smol gel, nem blong hem Jackie. I no longtaem i pas, mama blong hem i bin kasem wan strong sik, ale hem i ded. Ale Jackie i jiam i go long fored blong wan tren we i ron spid. Bifo we hem i mekem samting ya, hem i talem long brata mo sista blong hem se hem i wantem ‘kam wan enjel mo go stap wetem mama blong hem.’

Ian i gat 18 yia taem papa blong hem i ded from sik ya kansa. Ian i stap askem strong long pris blong i eksplenem from wanem samting ya i hapen. Pris ya i talem se from we papa blong Ian i wan gudfala man, ale God i wantem tekem hem i go long heven. Taem Ian i harem tok ya, hem i talem se hem i no wantem kasem save long wan rabis God olsem. Ian i ting se laef i no moa gat mining, ale hem i stat blong ronem ol lafet. Blong mekem olsem, hem i stat blong dring bitim mak, yusum drag, mo mekem ol rabis fasin long saed blong seks. Hem i no moa naf blong bos long hem wan.

“Ol Man We Oli Laef Yet Oli Save Se Bambae Oli Ded”

Tufala rabis nius ya i soemaot se taem wan man i ded, samting ya i save mekem laef blong plante narafala man i kam nogud tu, speseli taem oli no tingbaot nating se man ya bambae i ded. I tru, yumi evriwan i save long tok ya blong Baebol we i talem se: “Ol man we oli laef yet oli save se bambae oli ded.” (Prija 9:5) Be plante man oli no wantem tingbaot se samting ya bambae i rili kamtru long olgeta. ?Olsem wanem long yu? Long laef blong yumi, yumi spenem bighaf blong taem blong yumi blong mekem ol samting we oli pulum tingting blong yumi, mekem se yumi no moa tingting tumas long ded, i olsem we hem i stap longwe yet.

“Bighaf blong ol man oli fraet blong ded mo oli traem blong no tingbaot,” hemia tok we i kamaot long buk ya, The World Book Encyclopedia. Nating se i olsem, be wantaem nomo, wan bigfala aksiden no wan rabis sik i save kasem yumi, we i fosem yumi blong tingbaot ded. Sipos no, maet ded blong wan fren no famle i fosem yumi blong tingbaot samting ya we bambae i kasem olgeta man.

Nating se i olsem, be plante man we oli stap krae long wan dedman, oli talem tok ya: “Laef blong yumi i mas gohed nomo.” Samting ya i tru. Blong talem stret, laef i spid tumas mekem se i no longtaem nating, yumi fesem ol trabol blong olfala. Taem yumi laef kasem taem ya, ded i no moa wan samting we i stap longwe long fiuja. Plante we yumi save olgeta oli stap ded, mo yumi harem nogud tumas blong lusum olgeta we yumi bin fren wetem olgeta long ful laef blong yumi. Plante taem, kwestin ya i stap long tingting blong ol olfala, “?Wetaem bambae mi nao mi ded?”

Wan Bigfala Kwestin

Nating se evri man oli save se bambae oli ded, be wan bigfala kwestin i stap se wanem samting bambae i hapen afta long ded. Taem wan man we i no suagud se wanem samting i hapen long ol dedman, i harem ol defdefren toktok we ol man oli talem, hem i save tingting se i blong nating nomo we yumi tokbaot samting ya we yumi no naf blong kasem save long hem. Maet wan man we i akseptem nomo se wan dei bambae hem i mas ded, i save talem se “yumi gat wan laef nomo,” ale yumi mas mekem bes blong yumi blong harem gud long ol gudfala samting we yumi kasem long laef.

Sam narafala oli gat defren tingting. Oli no wantem bilif se ded i en blong olgeta samting. Mo tu, oli no gat wan klia save long saed blong wanem samting we bambae i kamaot afta long ded. Samfala oli ting se ol man oli gohed blong laef long wan ples we oli haremgud long hem blong olwe, mo sam narafala bakegen oli ting se samtaem long fiuja bambae oli bon bakegen, mo oli laef olsem wan defren man.

Taem wan man i ded, plante taem ol famle blong hem oli stap asaskem se: “?Ol dedman oli stap wea?” Sam yia bifo, ol memba blong wan futbol klab oli stap ron long wan smol bas blong go long wan futbol maj. Wantaem nomo, wan kameong i sperem smol bas ya, nao smol bas ya i kafsaed mo i rol gogo i go stop longwe long rod. Faef memba blong tim ya oli ded. Wan mama we i lusum boe blong hem long aksiden ya, i harem nao se laef blong hem i blong nating nomo. Hem i traehad blong faenemaot se boe blong hem i stap long weples. Hem i go oltaem long beregraon mo hem i spenem plante aoa blong toktok long boe blong hem. Mama ya i krae se: “Mi no save bilivim se i no gat wan samting afta long ded, be mi no suagud long samting ya.”

I klia se tingting blong yumi long saed blong ded, i save gat paoa long laef blong yumi tede. Plante kwestin oli kamaot from we ol man oli gat plante defren tingting taem ded i kamaot. Tingbaot olsem wanem yu save ansa long olgeta. ?I moagud we yumi fogetem se bambae yumi ded wan dei, mo yumi traem tingbaot laef blong yumi naoia nomo? ?Bambae yumi letem tingting ya se yumi no save ronwe long ded, i mekem yumi harem nogud oltaem? ?Hemia we i lusum wan famle blong hem, i mas gohed olwe blong tingbaot weples famle ya i stap long hem? ?Ded i mas stap olwe olsem wan samting we yumi no naf blong kasem save long hem?