Go long ol haf insaed long hem

Go long lis blong ol haf

Samting We Bambae i Lidim Yumi Blong Kasem Glad

Samting We Bambae i Lidim Yumi Blong Kasem Glad

Samting We Bambae i Lidim Yumi Blong Kasem Glad

“FASIN blong wantem Kasem Glad” i wan samting we olgeta man oli gat raet blong kasem. Hemia nao tingting blong ol man we oli stanemap Dekleresen blong Independens blong Yunaeted Stet blong Amerika. Be fasin blong wantem kasem wan samting i defren olgeta long fasin blong kasem samting ya. Plante yangfala oli wantem kam antap long saed blong pleplei mo spot. ?Be, yu yu save hamas long ol yangfala ya we oli rili kasem ol mak ya we oli wantem tumas blong kasem? Wan man blong singsing we i bin wokhad blong kam wan top singa mo we plante man i save hem, i talem se, “Maet bambae yu no save kasem mak blong yu.”

Sipos yu harem olsem se neva bambae yu save faenem glad, i nogud yu letem tingting blong yu i foldaon. Sipos yu lukaot fasin blong haremgud long wan rod we i stret, bambae yu kasem. ?From wanem yumi talem olsem? Yumi bin tokbaot finis se Jeova i wan ‘God we i stap haremgud oltaem.’ (1 Timoti 1:11) Long Baebol, God i givim advaes we i save lidim yu blong bambae yu mas kasem glad mo ol advaes ya oli no save giaman long yu no trikim yu. Jeova i save halpem yu blong winim ol samting we oli stap mekem plante man tede oli harem nogud. Eksampol, tingbaot samting we hem i mekem blong leftemap tingting blong yu taem wan we yu laekem tumas i ded.

Taem Wan We Yu Laekem Tumas i Ded

Ded long wan famle i seraotem ol papa mama long ol pikinini, i seraotem ol fren mo i mekem laef blong ol man long wan komuniti i harem nogud. Taem i gat wan ded long wan famle we i hapi, famle ya i save harem nogud bigwan.

I no nid blong wan man i talem long yu se ded i wan samting we i nogud. Sam man oli no wantem tingbaot ded olsem wan samting we i nogud be oli talem se ded i wan blesing. Traem tingbaot taem hariken Katrina i kilim Galf blong Meksiko long Ogis 2005. Long taem blong berem wan man we i bin ded long hariken ya, pasta we i givim tok i talem se: “I no Katrina we i kilim man ya i ded. God ya i tekem hem i go long heven.” Long wan narafala taem, wan nes long hospital i talem long wan yangfala gel we i stap harem nogud from mama blong hem i ded, blong i no wari tumas from we God ya i tekem mama blong hem i go long heven. Gel ya i krae i talem se: “?From wanem? ?From wanem hem i tekemaot mama blong mi?”

I klia we ol tingting ya long saed blong ded oli no leftemap tingting blong man we i harem nogud. ?From wanem? From we ol tingting ya oli no laenap wetem trutok long saed blong ded. Mo tu samting we i moa nogud hemia se, ol tingting ya oli soemaot God olsem we hem i wan man blong stilimaot ol fren no famle long wan fasin we i mekem olgeta i harem nogud tumas. Ol tingting ya oli no soemaot se God i stamba blong fasin ya blong leftemap tingting blong man. Defren olgeta, oli soemaot se God i wan rabis man blong kilim man i ded. Be Baebol i talemaot trutok long saed blong ded.

Baebol i talem se ded i olsem wan enemi. Baebol i tokbaot ded tu se hem i olsem wan king we i rulum ol man long wol. (Rom 5:17; 1 Korin 15:26) I no gat wan man we i gat paoa blong winim ded. Ol fren mo famle blong yumi we oli ded, oli stap ademap namba blong olgeta we ded i tekemaot olgeta finis mo we yumi no naf blong kaontem. Trutok ya blong Baebol i laenap stret wetem sore mo filing blong harem nogud we yumi kasem taem wan we yumi lavem tumas i ded. Hem i soemaot we ol filing olsem oli stret nomo. ?Yu ting se God i yusum enemi ya ded blong tekemaot olgeta we yumi lavem tumas oli go long heven? I gud yumi letem Baebol i givim ansa long kwestin ya.

Prija 9:​5, 10 (NW ) i talem se: “Ol dedman oli no save wan samting nating. . . . I no gat wok no plan no save no waes long Seol, ples ya we bambae yu yu go long hem.” ?Wanem ya Seol? Hemia beregraon, ples we olgeta man oli go long hem taem oli ded. Long beregraon, ol dedman oli no moa save mekem wan samting, oli no save mufmuv, oli no save filim wan samting, oli no moa gat tingting. I olsem we oli slip ded. * Taswe Baebol i soemaot klia se God i no stap tekem ol famle no fren blong yumi we oli ded i go stap wetem hem long heven. Taem oli ded, be oli stap nomo long beregraon.

Jisas i soemaot klia trutok ya taem fren blong hem Lasaros i ded. Jisas i talem se, man we i ded i olsem wan man we i slip ded. Sipos Lasaros i bin go long heven blong stap wetem God, mo biaen Jisas i mekem hem i kambak blong laef long wol ya blong biaen i ded bakegen, hemia i no soemaot kaen fasin nating. Baebol i talem se, long beregraon, Jisas i singaot bigwan i talem se: “!Lasaros! !Yu kamaot!” Baebol i gohed i talem se: “Nao hem i kamaot.” Lasaros i laef bakegen. Jisas i save se taem Lasaros i ded, hem i no aot long wol i go laef samples. Hem i stap ledaon nomo insaed long beregraon, hem i no gat laef long hem nating.​—Jon 11:​11-14, 34, 38-44.

Stori ya blong Baebol i save halpem yumi blong kasem save se ded i no wan rod we God i yusum blong tekem wan man long wol i go stap long heven. Taswe, yumi save prea long God from we yumi save se i no hem we i mekem yumi harem nogud. Yumi save trastem hem tu se hem nomo i naf blong finisim ol sore mo soa we enemi ya ded i mekem long yumi. Mo trutok ya se wanem i hapen taem man i ded, i pruvum se ol dedman oli no stap safa long wan helfaea no pegatri. Defren olgeta, man we i ded, i stap long beregraon mo hem i no gat laef long hem nating. Taswe, taem wan famle no fren blong yumi i ded, i no nid blong gat tingting ya se God i tekemaot hem no blong fraet se hem i stap weples. Antap long ol samting ya, Jeova, tru long Baebol, i givim ol promes blong leftemap tingting blong yumi.

Hop i Mekem Yumi Glad

Ol vas we yumi tokbaot finis oli soemaot we hop i wan samting we i givim trufala glad long man. Long Baebol, tok ya we oli tanem i kam “hop” i minim se “wantem kasem samting we i gud.” Blong luk olsem wanem hop i save mekem man i glad naoia, i gud yumi lukluk bakegen stori blong Jisas taem hem i mekem Lasaros i laef bakegen long ded.

I gat tu risen from wanem Jisas i mekem merikel ya. Wan risen hemia blong tekemaot fasin sore blong Mata, Meri mo ol fren we oli stap harem nogud. Nao, oli save joen bakegen wetem hemia we oli lavem hem tumas. Be Jisas i talem long Mata namba tu risen we i moa impoten se: “?Olsem wanem? ?Yu yu fogetem we mi talem long yu, se sipos yu bilif long mi, bambae yu save luk bigfala paoa blong God?” (Jon 11:40) Baebol ya The New Testament in Modern English, we J. B. Phillips i tanem las haf blong vas ya se, “ol nambawan wok we God i save mekem.” Taem Jisas i mekem Lasaros i laef bakegen long ded, hem i soemaot wan long ol wok we Jeova i save mekem mo bambae i mekem long fiuja. Hemia sam moa save long saed blong “ol nambawan wok we God i save mekem.”

Long Jon 5:​28, 29, Jisas i talem se: “I nogud yufala i sapraes long samting ya, from we i gat taem i stap kam we ol dedman bambae oli harem voes blong mi, nao bambae oli aot long beregraon blong olgeta.” Hemia i minim se olgeta man we oli stap long Seol, no beregraon, we hemia i minim tu ol famle no fren blong yumi, bambae oli laef bakegen. Ol Wok 24:15 i tokbaot moa bigfala wok ya taem i talem se: “God bambae i mekem olgeta man we oli ded oli laef bakegen, ol man we oli stret, wetem ol man we oli no stret.” Taswe, “ol man we oli no stret,” hemia ol man we oli no save Jeova mo we oli no mekem wok blong hem, bambae oli gat janis blong kasem laef bakegen tu.

?Laef bakegen long ded bambae i hapen weples? Ol Sam 37:29 i talem se: “Ol stret man ya bambae oli tekem graon ya i blong olgeta, mo bambae oli stap long hem gogo i no save finis.” !Traem tingbaot mining blong vas ya! Ol famle mo fren we oli seraot from wan i ded bambae oli save joen bakegen long wol. Taem yu stap tingbaot blong gat wan gudfala taem wetem olgeta we yu laekem olgeta, i gud yu mekem we hat blong yu i glad.

Jeova i Wantem We Yu Glad

I gat tu rod we Jeova i yusum blong mekem yu glad nating se yu kasem ol problem. Faswan rod hemia tru long Baebol. Long Baebol, Jeova i givim save mo advaes blong givhan long yumi blong winim ol problem we yumi stap fesem. Baebol i givhan long yumi blong no harem nogud tumas taem wan we yumi lavem tumas i ded. Be i no hemia nomo. Ol advaes blong Baebol oli save givhan long yumi blong dil wetem ol problem long saed blong ekonomi mo helt. Baebol i save givim paoa long yumi blong stanap strong taem ol man oli mekem i no stret long yumi no taem kantri i fulap long ol trabol from ol raorao blong politik. Mo sipos yu letem ol advaes ya oli lidim yu, samting ya bambae i halpem yu blong dil wetem ol narafala problem long laef tu.

Namba tu rod hemia taem yumi stadi long Baebol. Taem yumi stadi long Baebol, yumi kasem save long wan hop we i no gat wan man long wol ya we i naf blong givim. Wan haf blong hop ya we Baebol i tokbaot hemia taem wan famle no fren i laef bakegen long ded. Revelesen 21:​3, 4 i talem moa long saed ya se: “God bambae i kampani wetem olgeta, mo hem bambae i God blong olgeta. Hem bambae i ravemaot wota blong ae blong olgeta. Nao bambae i no moa gat man i ded, mo bambae man i no moa krae from man we i ded. Bambae i no moa gat man i krae, mo bambae man i no moa harem nogud long bodi blong hem. Ol samting ya blong bifo oli lus olgeta.” Hemia i minim se eni samting we i stap mekem yumi harem nogud long laef tede bambae i no longtaem oli lus blong olwe. Wanem we Baebol i promes long hem bambae oli kamtru mo bambae yu glad taem ol promes ya oli kamtru. Taem yumi tingbaot se wan nambawan taem i stap long fiuja blong yumi, samting ya i mekem yumi glad. Mo tu taem yumi tingbaot se yumi no stap safa afta we yumi ded, samting ya i mekem yumi glad tu.

Eksampol: Sam yia bifo, Maria i harem nogud tumas from we hasban blong hem i safa mo i ded from sik ya kansa. Smoltaem afta we hasban blong hem i ded, taem Maria i stap sore yet, be hem i kasem sam problem long saed blong mane we i mekem se hem wetem trifala gel blong hem oli mas muvaot long haos blong olgeta. Tu yia biaen, Maria i faenemaot we hem i gat kansa. Hem i kasem tu bigfala operesen mo evri dei hem i stap harem i soa. Nating se hem i kasem ol problem ya, hem i gat gudfala tingting oltaem. Mo from samting ya, hem i go leftemap tingting blong ol man. ?Olsem wanem hem i holem glad blong hem?

Maria i talem se: “Taem mi gat ol problem, mi no traem blong tingbaot ol problem ya tumas. Mi blokem olkaen kwestin olsem se: ‘?From wanem samting ya i hapen long mi? ?From wanem mi mas safa olsemia? ?From wanem mi sik?’ Ol nogud tingting olsem oli save karemaot paoa blong mi. Defren olgeta, mi yusum paoa blong mi blong mekem wok blong Jeova mo halpem ol narafala man. Samting ya i mekem mi mi glad.”

?Hop i halpem Maria olsem wanem? Hem i putum tingting no hat blong hem long hop ya long fiuja taem Jeova bambae i finisim olgeta sik mo ol narafala problem we ol man oli stap kasem tede. Taem Maria i go long hospital blong karem ol tritmen blong hem, hem i talemaot hop ya long ol narafala man we oli gat sik ya kansa, we maet olgeta ya oli no gat wan hop nating. ?Hop ya i impoten long Maria olsem wanem? Maria i talem se: “Oltaem mi stap tingbaot wanem we Baebol i talem long Hibrus 6:​19, we Pol i tokbaot hop olsem wan angka blong laef blong yumi. Sipos i no gat angka ya, laef blong yumi bambae i olbaot nomo olsem wan sip we win i sakem hem i go olbaot long taem blong bigfala win. Be sipos yumi holemstrong long angka ya, bambae yumi stap sef nomo nomata se problem i strong no i bigwan olsem wanem.” ‘Hop blong laef we i no save finis we God we i no save giaman, i promes blong givim’ i halpem Maria blong stap glad. Hop ya i save givhan long yumi tu olsem we i givhan long Maria.​—Taetas 1:​2NW.

Taem yu stadi Baebol, yu save faenem trufala glad nating se yu gat ol problem long laef. Maet yu gat sam kwestin blong save olsem wanem blong mekem stadi ya. Ol Witnes blong Jeova oli glad blong soemaot long yu ansa blong Baebol we yu nidim blong save sipos yu wantem kasem trufala glad. Taem yu stap wet long ol samting ya we Jeova i promes long hem blong oli kamtru, yu save stap long medel blong ol man ya we Baebol i tokbaot olgeta se: “Oli hapi tumas. Long ples ya, bambae oli no moa save krae, bambae oli no moa save harem nogud, bambae oli stap harem gud olwe, oli glad we i glad, gogo i no save finis.”​—Aesea 35:10.

[Futnot]

^ Encyclopædia Britannica (2003) i tokbaot Seol olsem “wan ples we i no gat filing blong harem nogud no harem gud, i no gat panis mo i no gat pei tu.”

[Tok blong pija long pej 5]

Trutok blong Baebol nomo i save mekem man i no harem nogud tumas

[Tok blong pija long pej 7]

Hop blong Baebol long saed blong laef bakegen long ded i save mekem man i glad