Go long ol haf insaed long hem

Go long lis blong ol haf

Jeova i Save Sevem Man We i Harem Nogud

Jeova i Save Sevem Man We i Harem Nogud

Jeova i Save Sevem Man We i Harem Nogud

“Man we i stret i save kasem plante bigfala trabol, be Jeova i save sevem hem i aot long ol trabol ya.”​—OL SAM 34:​19, NW.

1, 2. ?Wan trufala Kristin i kasem wanem trabol? ?From wanem semfala trabol ya i save kasem yumi?

 WAN yangfala woman we nem blong hem Keiko, * hem i wan Witnes blong Jeova 20 yia finis. Blong sam yia, hem i wan fultaem paenia, i min se hem i wok fultaem long wok blong talemaot Kingdom. Hem i tinghae long wok ya, i olsem wan bigfala blesing long hem. I no longtaem i pas, Keiko i stat harem nogud long tingting blong hem, hem i harem se laef blong hem i nogud tumas mo i no gat wan man we i kasem save long hem. Hem i talem se: “Oltaem nomo mi stap krae.” Blong traem winim nogud tingting ya, Keiko i stadi plante, hem wan. Hem i se: “Nating se mi stadi moa, mi no save winim problem blong mi. Ol samting i kam moa nogud gogo mi mi wantem ded nomo.”

2 ?Olsem wanem? ?Tingting blong yu i bin foldaon samtaem? Sipos yu yu wan Witnes blong Jeova, yu save glad from we fasin blong yu blong onagud long God ‘i save givhan long yu long laef ya, mo long laef we bambae i kamtru biaen.’ (1 Timoti 4:8) !Naoia nomo yu stap long wan paradaes long saed blong spirit! ?Hemia i min se Jeova bambae i blokem yu blong yu no kasem wan trabol no hadtaem? !Nogat! Baebol i talem se: “Man we i stret i save kasem plante bigfala trabol.” (Ol Sam 34:​19, NW ) Yumi no sapraes se bambae yumi kasem trabol, from we Baebol i talem se “ful wol i stap aninit long paoa blong hemia we i rabis,” Setan. (1 Jon 5:​19, NW ) From samting ya, yumi evriwan i mas kasem trabol samtaem.​—Efesas 6:12.

?Trabol i Save Mekem Wanem Long Yumi?

3. Tokbaot sam man blong God long Baebol we oli harem nogud tumas from trabol long laef blong olgeta.

3 Sipos trabol i gohed longtaem, i save mekem se yumi tingting nogud long laef blong yumi. (Ol Proveb 15:​15, NW ) Tingbaot gudfala man ya Job. Hem i harem nogud tumas from wan bigfala trabol, hem i se: “Mifala man we i bon long wol ya, . . . Laef blong mifala i sotfala nomo, mo i fulap long trabol.” (Job 14:1) Job i lusum glad blong hem. Blong smoltaem, Job i ting se Jeova i lego hem. (Job 29:​1-5) I gat plante narafala man blong God tu we oli harem nogud tumas from sam trabol. Baebol i tokbaot Hana, se hem i “stap harem nogud” from we hem i no gat pikinini. (1 Samuel 1:​9-11) Rebeka i harem nogud from wan trabol insaed long famle blong hem, ale hem i talem se: “!Mi mi taed gud long laef blong mi!” (Jenesis 27:​46, NW ) Deved i tingbaot ol mastik we hem i bin mekem, nao hem i talem se: “Mi stap krae evri dei nomo, i stat long moning, gogo kasem tudak.” (Ol Sam 38:6) Laef blong ol man mo woman ya we oli onagud long God bifo long taem blong Kraes, i soemaot klia se sam samtaem oli kasem bigfala trabol.

4. ?From wanem yumi no sapraes se sam Kristin tede “tingting blong olgeta i foldaon”?

4 ?Olsem wanem long ol Kristin? Aposol Pol i luk se i gat nid blong talem long ol Kristin long Tesalonaeka se oli mas “toktok gud blong leftemap tingting blong olgeta we oli harem nogud oltaem from we tingting blong olgeta i foldaon.” (1 Tesalonaeka 5:​14, NW ) Wan buk i talem mining blong Grik tok ya we oli tanem i kam ‘olgeta we tingting blong olgeta i foldaon,’ se i minim olgeta “we oli harem nogud from we ol wari blong laef oli winim olgeta blong smoltaem.” Ol tok blong Pol oli soemaot se samfala long kongregesen blong Tesalonaeka we tabu spirit i makemaot olgeta, tingting blong olgeta i foldaon. Sem samting i save hapen long sam Kristin tede tu. ?Be from wanem oli harem nogud? Bambae yumi tokbaot tri risen.

Yumi Harem Nogud Long Fasin Blong Sin We i Stap Long Yumi

5, 6. ?Olsem wanem ol tok blong Rom 7:​22-25 i save leftemap tingting blong yumi?

5 Ol trufala Kristin oli harem nogud long fasin blong sin we i stap long olgeta. Long saed ya, oli defren long ol man we ‘oli no gat sem nating be oli stap gohed olbaot.’ (Efesas 4:19) Maet ol Kristin ya oli gat sem filing olsem Pol we i talem se: “Long tingting blong mi, mi glad tumas long Loa ya blong God. Be mi luk we rabis fasin ya, we i stap wok long laef blong mi, hem i narafala. Hem i agens long Loa ya, we long tingting blong mi, mi glad tumas long hem. Fasin ya i stap mekem mi, mi olsem slef blong fasin blong sin, we i stap wok oltaem long tingting blong mi.” Biaen, Pol i talem se: “Man. Mi mi no save harem gud nating.”​—Rom 7:​22-24.

6 ?Samtaem yu bin harem olsem Pol? I no rong blong yu harem nogud long ol mastik we yu mekem. Samting ya i save makemgud long yu se sin i wan nogud samting mo i save mekem tingting blong yu i strong moa blong agensem ol nogud fasin. Be i no nid blong yu stap oltaem we yu wari mo harem nogud long ol mastik blong yu. Afta we Pol i talem olsem wanem hem i harem nogud, hem i se: “Mi mi talem tangkiu tumas long God, we hem bambae i [pulumaot mi long laef ya]. Masta blong yumi Jisas Kraes bambae i wokem samting ya.” (Rom 7:25) Yes, Pol i bilif strong se blad blong Jisas i save tekemaot sin we i stap long hem.​—Rom 5:18.

7. ?Wanem i save givhan long yumi blong yumi no harem nogud oltaem long fasin blong sin we i stap long yumi?

7 Sipos yu harem nogud long fasin blong sin we i stap long yu, i gud yu letem ol tok blong aposol Jon i leftemap tingting blong yu. Hem i raetem se: “Sipos wan long yumi i mekem sin, i gat Jisas Kraes i stap, we fasin blong hem i stret gud, mo hem i man blong givhan long yumi, blong toktok long Papa blong yumi long saed blong yumi. Kraes ya, hem i man we i ded blong mekem rod blong God i tekemaot ol sin blong yumi. Mo i no blong yumi nomo, i blong olgeta man long wol.” (1 Jon 2:​1, 2) Sipos yu stap harem nogud long ol slak fasin blong yu, yu mas tingbaot oltaem se Jisas i ded blong sevem ol sinman, i no ol man we oli stretgud olgeta. Yes, “olgeta evriwan oli mekem nogud finis, mo oli stap afsaed olgeta long ol gudgudfala fasin blong God.”​—Rom 3:23.

8, 9. ?From wanem yumi mas sakemaot ol tingting we oli pulum yumi blong jajem yumi wan bakegen?

8 ?Be olsem wanem sipos yu bin mekem wan bigfala sin samtaem long laef blong yu? I sua se yu bin prea long Jeova blong tokbaot samting ya, maet yu bin prea plante taem long saed ya. Mo ating ol Kristin elda oli bin givhan long yu tu blong yu kam strong bakegen. (Jemes 5:​14, 15) I klia se yu bin tanem tingting blong yu from sin ya, taswe yu stap yet insaed long kongregesen. No ating yu bin stap afsaed long ogenaesesen blong God blong smoltaem. Be yu bin tanem tingting blong yu nao yu kambak olsem wan man we i klin long fes blong God. Nomata wanem samting i bin hapen, maet yu stap tingbaot yet sin ya we yu bin mekem mo yu harem nogud from. Sipos i olsem, yu mas tingbaot se man we i rili tanem tingting blong hem from sin we hem i mekem, Jeova i “fogivim hem olgeta.” (Aesea 55:​7, NW ) Mo tu, Jeova i no wantem we yu harem se yu nogud nating. Setan nao i wantem we yu harem olsemia, from we hem i save se filing ya bambae i mekem bilif blong yu i kam slak. (2 Korin 2:​7, 10, 11) Jeova bambae i spolem Setan from we jajmen ya i stret long hem. Be Setan i wantem we yu tu yu harem se jajmen ya i stret long yu. (Revelesen 20:10) Yu no mas letem Setan i winim yu. Hem i yusum trik ya blong traem spolem bilif blong yu nomo. (Efesas 6:11) Yu mas ‘stanap strong blong blokem trik ya blong Setan,’ olsem we yu stap blokem ol narafala trik blong hem.​—1 Pita 5:9.

9 Revelesen 12:10 i talem se Setan “i agensem ol brata blong yumi” hemia ol Kristin we tabu spirit i makemaot olgeta. “Long dei mo long naet hem i stap talemaot ol poen blong hem agens long olgeta long fes blong God.” I gud yu tingting dip long vas ya. Setan we i stap talemaot ol giaman tok agensem yumi, bambae i glad we i glad sipos yu yu agensem yu wan bakegen mo yu jajem yu wan, nating se Jeova i no jajem yu. (1 Jon 3:​19-22) I nogud yu gohed blong harem nogud long ol mastik blong yu gogo yu wantem lego evri samting. Yu no mas letem Setan i spolem fasin fren blong yu wetem God. Jeova i ‘gat sore mo i stap givhan long man long gladhat blong hem, mo i no save kros kwik, mo i lavem man, mo i stap holemstrong promes blong hem.’ Yu neva mas letem Setan i twistim tingting blong yu gogo yu ting se Jeova i no gat ol fasin ya.​—Eksodas 34:6.

Harem Nogud From We Yumi No Naf Blong Mekem Evri Samting

10. ?Olsem wanem yumi save harem nogud from we yumi no naf blong mekem evri samting?

10 Sam Kristin oli harem nogud from we oli no naf blong mekem evri samting we oli wantem mekem long wok blong God. ?Yu yu olsemia? Maet yu gat wan bigfala sik, maet yu olfala, no maet wan narafala samting i blokem yu blong yu no moa save spenem plante taem long wok blong prij olsem yu bin mekem bifo. I tru, Baebol i pulum ol Kristin blong tekemaot taem long ol narafala samting blong mekem moa long wok blong God. (Efesas 5:​15, 16) ?Be olsem wanem sipos yu rili no naf blong mekem moa, nao yu harem nogud from?

11. ?Olsem wanem advaes blong Pol long Galesia 6:4 i save givhan long yumi?

11 Baebol i talem se yumi no mas les, be yumi mas “folem fasin blong olgeta ya we oli bilif strong, mo we tingting blong olgeta i longfala, nao oli save kasem ol samting we God i promes blong givim long olgeta.” (Hibrus 6:12) Blong mekem olsem, yumi mas lukluk long laef blong olgeta, mo traehad blong folem bilif we oli soemaot. Be i nogud we yumi skelem yumi wetem ol narafala nao yumi ting se oli moagud long yumi mo se evri samting we yumi mekem i no naf. I moagud we yumi folem advaes blong Pol se: “Olgeta man wanwan oli mas traem ol wok we olgeta nomo oli mekem. Nao oli save makem we oli kam man olsem wanem from ol wok blong olgeta nomo, i no from wok blong sam narafala man.”​—Galesia 6:4.

12. ?From wanem yumi save glad long wok we yumi mekem i go long Jeova?

12 I gat plante samting we ol Kristin oli save glad from, nating sipos sam problem long saed blong helt i daonem paoa blong olgeta. Baebol i promes se: “Oltaem God i stap mekem i stret nomo. Mo hem i no save fogetem ol wok ya we yufala i mekem. Hem bambae i stap tingbaot we yufala i lavem hem.” (Hibrus 6:10) Maet sam samting i kamaot long laef blong yu we yu no save jenisim, nao yu no moa save mekem plante wok olsem yu bin mekem bifo. Be maet yu yu naf, wetem help blong Jeova, blong joen moa long sam haf blong wok blong prij, olsem yusum telefon blong prij mo raetem leta. Yu save gat strong tingting se Jeova God bambae i blesem yu sipos yu wok wetem ful paoa blong yu mo yu soemaot lav long hem mo long ol narafala man.​—Matiu 22:​36-40.

‘Taem Ya We Laef i Strong’ i Save Daonem Tingting Blong Yumi

13, 14. (a) ?Olsem wanem ‘taem ya we laef i strong’ i save mekem yumi harem nogud? (b) ?Wanem samting tede i soemaot se ol man ‘oli no gat sore’?

13 Yumi wantem tumas blong luk niufala wol we bambae i fulap long stret fasin. Be naoia, yumi stap yet long ‘taem ya we laef i strong tumas.’ (2 Timoti 3:1) Samting we i leftemap tingting blong yumi, hemia se ol trabol we yumi luk i wan saen se yumi stap klosap long taem we bambae yumi kam fri. Nating se i olsem, ol samting we i stap hapen raonabaot long yumi oli gat paoa long yumi. Maet yu no gat wan wok. Ating i had blong faenem wok long ples blong yu. Ale plante manis i pas, nao maet yu ting se Jeova i no stap luk trabol blong yu mo i no stap harem ol prea blong yu. Maet sam narafala oli agensem yu from we yu yu defren long olgeta, no maet oli mekem i no stret long yu from narafala risen. Taem yu ridim niuspepa, maet yu gat sem filing olsem stret man ya Lot, we hem i “harem nogud tumas” long rabis fasin blong ol man raonabaot long hem (Young’s Literal Translation of the Holy Bible i talem se ol samting ya i “daonem tingting blong hem”).​—2 Pita 2:7.

14 I gat wan saen blong ol las dei we yumi luk klia tede. Baebol i talem se ol man bambae ‘oli no gat sore long ol narafala.’ (2 Timoti 3:3) Tru ya, tede i no gat sore nating insaed long plante famle. Wan buk (Family Violence) i talem se: “Plante samting we i hapen i soemaot se olgeta insaed long famle nomo, oli stap kilkilim olgeta i ded, faetfaetem olgeta, spolem filing blong olgeta, no fosem olgeta blong mekem rabis fasin long saed blong seks, i no ol man afsaed long famle we oli mekem olsem. Ol memba blong famle oli sud harem se oli stap sef insaed long famle blong olgeta mo se oli lavlavem olgeta, be sam man mo woman mo sam pikinini tu, oli faenem se famle blong olgeta i mekem nogud long olgeta i bitim ol narafala.” Olgeta we famle blong olgeta i mekem i nogud long olgeta, plante yia biaen oli save harem nogud yet, mo tingting blong olgeta i save foldaon. ?Olsem wanem sipos samting ya i hapen long yu?

15. ?Olsem wanem lav blong Jeova i bigwan moa i bitim lav blong ol man?

15 Deved i singsing se: “Papa mo mama blong mi, maet tufala i save lego mi, be yu [Jeova], oltaem nomo bambae yu stap lukaot gud long mi.” (Ol Sam 27:10) !Yumi haremgud tumas blong save se Jeova i lavem yumi moa i winim we papa mama blong yumi i lavem yumi! I tru, sipos papa mama blong yumi i no wantem yumi, no tufala i mekem nogud long yumi, no tufala i lego yumi, yumi harem nogud tumas. Be yumi no mas ting se fasin blong tufala blong no tingbaot yumi i min se Jeova i no tingbaot yumi, nogat. (Rom 8:​38, 39) Yumi no mas fogetem se olgeta we God i lavem, hemia nao olgeta we hem i stap pulum oli kam long hem. (Jon 3:16; 6:44) !Nating se ol man oli mekem nogud tumas long yu, be Papa blong yu long heven i lavem yu!

Samting We Yu Save Mekem Blong Winim Tingting We i Foldaon

16, 17. ?Taem tingting blong yu i foldaon, yu save mekem wanem blong kasem paoa mo stap strong?

16 Yu save mekem sam samting blong winim tingting we i foldaon. Wan samting se, yu save joen oltaem long ol Kristin wok. Yu save tingting dip long Tok blong God, speseli long taem we yu harem nogud bitim mak. Man blong raetem Ol Sam i singsing se: “Taem mi talem se, ‘!Mi glis, mi foldaon!’ be yu [Jeova] yu holem mi mi stap gud, from we oltaem yu yu lavem mi tumas. Taem we mi mi wari, mo mi stap tingting tumas, oltaem yu mekem tingting blong mi i kam gud bakegen, yu stap mekem mi mi glad.” (Ol Sam 94:​18, 19) Sipos yu ridim Baebol evri dei, samting ya bambae i fulumap tingting blong yu wetem ol gudfala tok we i givim paoa long yu.

17 Prea tu i impoten. Maet yu faenem i had blong talemaot ol dip filing blong yu long prea, be yu no mas wari. Jeova i save evri samting we yu stap traem blong talem. (Rom 8:​26, 27) Man blong raetem Ol Sam i mekem promes ya se: “Yufala i mas putum ol trabol blong yufala long Hae God, nao hem bambae i blokem yufala, i sevem yufala. Hem i no save letem stret man i lus.”​—Ol Sam 55:22.

18. ?Man we tingting blong hem i foldaon from we hem i sik long tingting blong hem, i save mekem wanem?

18 Tingting blong samfala i foldaon from we oli sik long tingting blong olgeta. * Sipos yu yu olsem, traem putum tingting blong yu long niufala wol we God bambae i mekem. Long taem ya bambae ‘i no moa gat man we i save talem se hem i sik.’ (Aesea 33:24) Sipos tingting blong yu i foldaon bigwan mo yu stap harem nogud oltaem nomo, ating i gud yu go luk wan dokta. (Matiu 9:12) I impoten tu blong lukaotgud long bodi blong yu. Yu mas kakae gud mo wokbaot plante. Meksua se yu spel smol mo yu slipgud long naet. Yu no mas wekap go kasem let naet blong lukluk televisin, mo yu no mas joen long ol pleplei we oli mekem se yu taed tumas mo yu harem nogud long filing blong yu. !Moa impoten i bitim olgeta samting ya, hemia blong gohed oltaem blong mekem ol wok we God i glad long hem! I no stret taem yet blong Jeova i “ravemaot wota blong ae” blong yumi, be hem i glad blong givhan long yumi blong stanap strong.​—Revelesen 21:4; 1 Korin 10:13.

Laef ‘Aninit Long Han Blong God Ya We i Gat Paoa’

19. ?Jeova i mekem wanem promes long olgeta we oli harem nogud long wan trabol?

19 Baebol i talem se nating we stret man i kasem plante trabol, “be Jeova i save sevem hem i aot long ol trabol ya.” (Ol Sam 34:​19, NW ) ?Olsem wanem God i mekem samting ya? Taem aposol Pol i prea bakegen mo bakegen blong Jeova i tekemaot wan trabol we i olsem ‘nil blong aranis we i stap stikim hem,’ Jeova i talem long hem se: “Taem we yu yu no gat paoa, paoa blong mi i save kam strong moa long yu.” (2 Korin 12:​7-9) ?Jeova i mekem wanem promes long Pol? ?Mo hem i stap mekem wanem promes long yu? Hem i no talem se bambae hem i tekemaot trabol blong yu naoia, be hem i mekem promes se bambae hem i givim paoa long yu blong yu save stanap strong.

20. ?Nomata wanem trabol i kasem yumi, wanem promes i stap long 1 Pita 5:​6, 7?

20 Aposol Pita i raetem se: “God i gat paoa, mo yufala i mas putum yufala i stap daon, aninit long han blong hem. Nao long taem we hem i luk se i stret, hem bambae i leftemap yufala. Yufala we i stap wari tumas, yufala i mas putum ol trabol blong yufala long han blong hem, from we oltaem hem i stap tingbaot yufala.” (1 Pita 5:​6, 7) Jeova i stap tingbaot yu, taswe hem i no save lego yu. Bambae hem i givhan long yu nomata wanem trabol i kasem yu. Tingbaot oltaem se ol trufala Kristin oli stap ‘aninit long han blong God ya we i gat paoa.’ Taem yumi mekem wok blong Jeova, hem i givim paoa long yumi blong yumi save stanap strong. Sipos yumi holemstrong long hem, i no gat wan samting we i save kam spolem yumi blong olwe. Taswe, yumi mas holemstrong long Jeova, nao bambae yumi save haremgud long laef we i no save finis long niufala wol we Hem i promes blong mekem. !Yes, bambae yu save luk taem ya we Jeova i sevem ol man oli aot long trabol blong olgeta blong olwe!

[Ol Futnot]

^ Hemia i no stret nem blong hem.

^ Taem tingting blong wan man i foldaon from we hem i sik long tingting blong hem, oltaem nomo hem i no glad mo i harem nogud bitim mak, mo maet dokta i mas givim meresin long hem blong halpem hem. Blong kasem moa save long saed ya, ridim Wajtaoa, Oktoba 15, 1988, pej 25-29, (Franis mo Inglis); Novemba 15, 1988, pej 21-24, (Franis mo Inglis); mo Septemba 1, 1996, pej 30-31.

?Yu Yu Tingbaot?

• ?From wanem trabol i save kasem ol man blong Jeova olsem ol narafala man?

• ?Wanem sam samting we oli save mekem tingting blong ol man blong God i foldaon?

• ?Olsem wanem Jeova i stap givhan long yumi taem yumi wari mo harem nogud?

• ?Olsem wanem yumi ‘stap aninit long han blong God ya we i gat paoa’?

[Kwestin]

[Tok blong pija long pej 14]

Wan rod blong mekem bes blong yu long wok blong Jeova, se yu save yusum telefon blong prij