Go long ol haf insaed long hem

Go long lis blong ol haf

STADI 2

SINGSING 132 Yumitu Kam Wan Nomo

Ol Hasban, Yufala i Mas Ona Long Waef Blong Yufala

Ol Hasban, Yufala i Mas Ona Long Waef Blong Yufala

“Yufala ol hasban, . . . yufala i mas ona long olgeta.”1 PITA 3:7.

BIGFALA TINGTING

Bambae yumi luk olsem wanem wan hasban i save ona long waef blong hem, tru long ol toktok mo aksen blong hem.

1. ?From wanem Jehova i stanemap mared?

 JEHOVA i wan “hapi God,” mo hem i wantem se yumi tu yumi hapi. (1 Tim. 1:11) Hem i givim plante presen blong yumi save harem gud long laef. (Jem. 1:17) Wan long ol presen ya, hemia mared. Taem wan man mo woman i mared, tufala i promes blong lavlavem tufala, mo respektem tufala. Sipos tufala i gohed blong lavlavem tufala, bambae tufala i glad oltaem.—Prov. 5:18.

2. ?Wanem i stap hapen long plante mared man mo woman tede?

2 Sore tumas, plante mared man mo woman tede oli fogetem promes we oli mekem taem oli mared. Taswe, oli no hapi. Wan ripot we i kamaot i no longtaem long Wol Helt Oganaesesen i soemaot se plante hasban oli stap tritim nogud, tok nogud, o spolem filing blong waef blong olgeta. Wan hasban we i gat ol fasin ya, maet i tritim gud waef blong hem long pablik, be i tritim nogud hem long haos. Mo tu, plante waef oli harem nogud taem hasban blong olgeta i stap lukluk ol rabis pija blong seks o ponografi.

3. ?Wanem i mekem se plante hasban oli stap tritim nogud waef blong olgeta?

3 ?Wanem i save mekem se sam hasban oli tritim nogud waef blong olgeta? Maet oli gruap long wan famle we papa i gat raf fasin, taswe oli ting se fasin ya i oraet nomo. Samfala oli gruap long wan kalja we ol man oli ting se “sipos yu yu wan man,” yu mas mekem i strong long waef blong yu blong soemaot se yu nao yu bos. Sam narafala oli no save kontrolem filing blong olgeta taem oli kros. Mo sam, oli gat nogud tingting long ol woman mo seks, from we oltaem oli stap lukluk ol rabis pija. Sam ripot oli soemaot se problem ya i kam antap moa long taem blong COVID-19 pandemik. Be wan hasban i no mas tritim nogud waef blong hem.

4. ?Ol Kristin hasban oli mas blokem wanem tingting, mo from wanem?

4 Ol Kristin hasban oli mas blokem nogud tingting we wol i gat long saed blong ol woman. a ?From wanem? Wan risen hemia se ol tingting blong man oli save pulum hem blong mekem wan samting. Taswe aposol Pol i wonem ol tabu Kristin long Rom, blong oli ‘stop blong letem sistem blong wol ya i jenisim fasin blong olgeta.’ (Rom 12:​1, 2) Taem Pol i raetem leta ya i go long kongregesen blong Rom, kongregesen ya i stap blong sam yia finis. Be ol tok blong Pol oli soemaot se samfala long kongregesen ya, oli stap folem yet ol kastom mo tingting blong wol. Hemia nao from wanem hem i talem long olgeta blong oli jenisim tingting mo fasin blong olgeta. Mo advaes ya i stret tu long ol Kristin hasban tede. Sore tumas, sam Kristin hasban tede oli letem ol tingting blong wol i gat paoa long olgeta, taswe oli stap tritim nogud waef blong olgeta. b ?Be Jehova i wantem se ol hasban oli tritim waef blong olgeta olsem wanem? Bambae yumi faenem ansa long stamba vas blong stadi ya.

5. Folem 1 Pita 3:​7, ?wan hasban i mas tritim waef blong hem olsem wanem?

5 Ridim 1 Pita 3:7. Jehova i talem se ol hasban oli mas ona long waef blong olgeta. Tok ya ona, oli yusum blong tokbaot fasin we yu mekem long wan man we yu respektem hem. Wan hasban we i ona long waef blong hem, bambae i tritim hem long wan fasin we i kaen mo i soemaot lav. Long stadi ya, bambae yumi tokbaot olsem wanem hasban i save soemaot se hem i ona long waef blong hem. Be fastaem, bambae yumi tokbaot ol fasin we i save pulum ol hasban blong no ona long ol waef blong olgeta.

SAKEMAOT OL FASIN WE I SOEMAOT SE YU NO ONA LONG WAEF BLONG YU

6. ?Wanem tingting blong Jehova long ol hasban we oli stap tritim nogud waef blong olgeta? (Kolosi 3:19)

6 Tritim nogud waef. Jehova i no laekem nating eni man we i laekem faet. (Sam 11:5) Antap long hemia, hem i no laekem ol hasban we oli stap spolem waef blong olgeta. (Mal. 2:16; ridim Kolosi 3:19.) Folem stamba vas blong stadi ya, hemia 1 Pita 3:​7, sipos wan hasban i tritim nogud waef blong hem, hemia i save spolem frensip blong hem wetem God. Mo i save mekem se Jehova i no lesin long ol prea blong hem tu.

7. Folem Efesas 4:​31, 32, ?wan hasban i mas blokem wanem kaen tok? (Mo tu, yu luk “Mining Blong Toktok.”

7 Tok nogud long waef. Sam hasban oli mekem i nogud long waef blong olgeta, taem oli tok strong mo talem ol rabis tok we i mekem oli harem nogud. Be Jehova i no laekem nating “fasin blong kros, boel long kros, singaot bigwan, mo ol rabis tok.” c (Ridim Efesas 4:​31, 32.) Hem i lesin long evri samting, nating se hasban i stap toktok long waef blong hem we tufala nomo i stap long haos. Wan hasban we i tok strong long waef blong hem, i no spolem mared blong hem nomo, be i spolem frensip blong hem tu wetem God.—Jem. 1:26.

8. ?Wanem tingting blong Jehova long ol rabis pija, mo from wanem?

8 Lukluk ol rabis pija. ?Wanem tingting blong Jehova long saed blong ol rabis pija? Hem i no laekem nating. Taswe, wan hasban we i stap lukluk ol doti pija, hem i spolem frensip blong hem wetem Jehova mo i no respektem waef blong hem. d Jehova i wantem se wan hasban i soemaot tru long ol aksen mo tingting blong hem, se hem i stap tru long waef blong hem. Jisas i talem se wan man we i stap lukluk wan narafala woman wetem wan tingting we i no stret, i olsem we hem i mekem adaltri finis wetem woman ya “long hat blong hem.” eMat. 5:​28, 29.

9. ?From wanem Jehova i no laekem taem wan hasban i fosem waef blong hem blong mekem seks long wan fasin we i no stret?

9 Fosem waef blong mekem seks long fasin we hem i no wantem. Sam hasban oli fosem waef blong olgeta blong mekem seks long wan fasin we waef i no agri long hem. Mo hemia i mekem waef i harem se hem i no klin, o se hasban i no lavem hem. Jehova i no laekem nating fasin ya we man i tingbaot hem wan nomo, mo i no kea. Hem i wantem se hasban i lavem waef blong hem, i respektem hem mo ol filing blong hem. (Efes. 5:​28, 29) ?Be olsem wanem sipos wan hasban i stap mekem fasin ya finis, o i stap tok nogud long waef blong hem, o i stap lukluk ol rabis pija? ?Hem i save jenisim ol tingting mo fasin blong hem?

?OLSEM WANEM BLONG SAKEMAOT OL NOGUD FASIN YA?

10. ?Olsem wanem eksampol blong Jisas i save givhan long ol hasban?

10 ?Wanem i save givhan long wan hasban blong i lego fasin ya blong tritim nogud waef, mo fosem waef blong i mekem samting we hem i no wantem? Hem i mas traehad blong folem eksampol blong Jisas. Nating se Jisas i neva mared, be fasin blong hem blong tritim ol disaepol blong hem, i wan gudfala eksampol we ol hasban oli save folem blong tritim waef blong olgeta. (Efes. 5:25) Eksampol, tingbaot samting we ol hasban oli save lanem long fasin blong Jisas blong tritim mo toktok long ol aposol blong hem.

11. ?Olsem wanem Jisas i tritim ol aposol blong hem?

11 Jisas i toktok kaen mo i respektem ol aposol blong hem. Hem i neva mekem i strong long olgeta. Nating se Jisas i gat bigfala paoa, be hem i neva yusum paoa blong hem blong mekem ol aposol oli fraet, o oli harem se oli nating nomo. Defren olgeta, hem i gat tingting daon mo i givhan long olgeta. (Jon 13:​12-17) Hem i talem long olgeta se: “Yufala i lan long mi, from we mi mi wan kwaet man mo tingting blong mi i stap daon, nao bambae yufala i save harem gud long laef blong yufala.” (Mat. 11:​28-30) Makem se Jisas i wan kwaet man. Wan man we i gat kwaet fasin, hem i no wan slak man. Be hem i naf blong bos long tingting blong hem, taem ol man oli mekem hem i kros, hem i stap kwaet, mo i kontrolem ol filing blong hem.

12. ?Olsem wanem Jisas i toktok long ol narafala?

12 Jisas i yusum ol toktok blong hem blong leftemap tingting blong ol narafala mo mekem oli harem gud. Hem i no tok strong long ol man we oli folem hem. (Luk 8:​47, 48) Taem ol man we oli agensem hem oli traem blong mekem hem i kros, o oli talem ol nogud tok agensem hem, “hem i no tok nogud bakegen long olgeta.” (1 Pita 2:​21-23) Samtaem, Jisas i jusum blong stap kwaet nomo. (Mat. 27:​12-14) Hemia wan gudfala eksampol we ol Kristin hasban oli save folem.

13. Folem Matiu 19:​4-6, ?olsem wanem wan hasban i “joen wetem waef blong hem”? (Mo tu, yu luk pija.)

13 Jisas i talem long ol hasban se oli mas stap tru long waef blong olgeta. Hem i talem bakegen ol tok blong Papa blong hem we i se, wan hasban i mas “joen wetem waef blong hem.” (Ridim Matiu 19:​4-6.) Grik tok we oli tanem i kam “joen wetem,” prapa mining blong hem hemia “glu.” Taswe lav we wan hasban i gat long waef blong hem, i mas strong gud olsem we oli putum glu long hem. Sipos wan long tufala i mekem wan samting we i spolem filing blong narawan, tufala tugeta bambae i harem nogud. Taswe, wan hasban we i lavem waef blong hem, bambae i traehad blong no lukluk eni rabis pija. Bambae hem i tekem aksen kwiktaem blong no “luk ol samting we oli nating nomo.” (Sam 119:37) Blong mekem olsem, hem i save mekem wan kontrak wetem ae blong hem, blong i no lukluk wan woman wetem wan tingting we i no stret.—Job 31:1.

Wan hasban we i stap tru long waef blong hem, bambae i no wantem lukluk ol rabis pija (Haf 13) g


14. ?Wan hasban we i stap tritim nogud waef blong hem, i save mekem wanem blong fren gud bakegen wetem waef blong hem mo Jehova?

14 Wan hasban we i stap tritim nogud o tok nogud long waef blong hem, i mas traehad blong fren gud bakegen wetem Jehova mo waef blong hem. ?Olsem wanem hem i save mekem samting ya? Fastaem, hem i mas luksave se hem i gat wan bigfala problem. I no gat wan samting we i save haed long fes blong Jehova. (Sam 44:21; Pri. 12:14; Hib. 4:13) Nambatu, hem i mas stop blong tritim nogud waef blong hem mo jenisim ol fasin blong hem. (Prov. 28:13) Nambatri, hem i mas talem sore long waef blong hem mo long Jehova, mo askem blong oli fogivim hem. (Wok 3:19) Mo tu, hem i mas plis long Jehova blong i halpem hem blong i wantem jenisim ol fasin blong hem, kontrolem ol tingting, ol toktok, mo ol aksen blong hem. (Sam 51:​10-12; 2 Kor. 10:5; Fil. 2:13) Namba fo, hem i mas wok folem prea blong hem, taem hem i lanem blong no laekem nating enikaen fasin blong faet mo ol nogud toktok. (Sam 97:10) Namba faef, hem i mas askem long ol elda kwiktaem blong oli givhan long hem. (Jem. 5:​14-16) Namba sikis, hem i mas mekem wan plan blong blokem fulwan ol nogud fasin ya long fiuja. Wan hasban we i stap lukluk ol rabis pija, hem tu i mas folem ol sikis samting ya. Sipos hem i traehad blong jenisim ol fasin blong hem, Jehova bambae i blesem hem. (Sam 37:5) Be i no naf nomo we hasban i lego ol nogud fasin ya. Hem i mas lanem tu blong ona long waef blong hem. ?Olsem wanem blong mekem samting ya?

?OLSEM WANEM BLONG ONA LONG WAEF BLONG YU?

15. ?Olsem wanem wan hasban i save soemaot lav long waef blong hem?

15 Soemaot lav. Sam brata we oli mared, oli traehad evri dei blong soemaot long waef blong olgeta se oli lavem olgeta. (1 Jon 3:18) Wan hasban i save soemaot lav long waef blong hem long ol smosmol samting, olsem i holem han blong hem, o i putum han i goraon long hem. Maet hem i save sanem wan teks mesej long hem mo talem se “Mi misim yu” o askem hem se “?Olsem wanem long dei blong yu?” Maet samtaem hem i save jusum blong raetem sam gudfala toktok long wan kad mo givim long hem. Sipos wan hasban i mekem olsem, hemia i soemaot se hem i ona long waef blong hem, mo i save mekem mared blong tufala i stap strong.

16. ?From wanem wan hasban i mas talem ol gudfala tok long waef blong hem?

16 Talemaot se yu glad long hem. Wan hasban we i ona long waef blong hem, i soemaot se i tinghae long hem mo i leftemap tingting blong hem. Wan rod blong mekem olsem, hemia blong talem tangkiu long hem from evri samting we hem i mekem blong sapotem yu. (Kol. 3:15) Taem wan hasban i talem ol gudfala toktok long waef blong hem, hemia i save mekem waef i harem gud, i haremsave se hasban blong hem i lavem hem, i ona long hem, mo i harem se hem i sef.—Prov. 31:28.

17. ?Olsem wanem wan hasban i soemaot se i respektem waef blong hem?

17 Kaen mo respektem hem. Wan hasban we i lavem waef blong hem, i tinghae long hem mo i respektem hem. Hem i luk waef blong hem olsem wan gudfala presen we i kam long Jehova. (Prov. 18:22; 31:10) Taswe, bambae hem i kaen long waef blong hem mo i respektem hem, mo hemia i minim tu long taem ya we tufala i stap mekem seks. Bambae hem i no fosem waef blong hem blong mekem seks long wan fasin we waef i no agri long hem, o i mekem se tingting blong waef i stikim hem from. f Mo tu, hasban bambae i traehad oltaem blong mekem se tingting blong hem i stap klin long fored blong Jehova.—Wok 24:16.

18. ?Hasban i mas gat strong tingting blong mekem wanem? (Mo tu, yu luk bokis ya “ Fo Rod Blong Kam Wan Gudfala Hasban We i Gat Respek.”)

18 Hasban, yu save sua se Jehova i luk mo i tinghae long yu, taem yu mekem bes blong yu blong ona long waef blong yu. Yu mas gat strong tingting blong ona long waef blong yu, taem yu sakemaot ol nogud fasin we i soemaot se yu no ona long waef blong yu, yu kaen, yu respektem hem, mo yu soemaot lav long hem. Sipos yu mekem olsem, yu soemaot long waef blong yu se yu lavem hem mo yu tinghae long hem. Sipos yu ona long waef blong yu, bambae yu protektem frensip ya we i moa impoten, hemia frensip blong yu wetem Jehova.—Sam 25:14.

SINGSING 131 “God i Joenem Tufala” Long Mared

a I gud ol hasban oli ridim atikol ya “?Yu Yu Tritim Ol Woman Olsem We Jehova i Mekem?” we i stap long Wajtaoa blong Jenuware 2024.

b Olgeta we hasban i bin tritim nogud olgeta, oli save ridim atikol ya “Givhan Long Olgeta We Oli Safa From Vaelens Long Famle” we i stap long haf ya “Sam Moa Topik” long jw.org mo Long JW Library®.

c MINING BLONG TOKTOK: “Ol rabis tok” hemia ol tok we man i yusum blong singaot narafala long ol nem we i blong daonem hem, i sakem ol strong tok blong jikim hem, mo i mekem man i harem se hem i nating nomo. Taswe eni tok we wan hasban i talem blong mekem waef blong hem i harem nogud, hemia nao ol rabis tok.

d Yu go long jw.org mo JW Library blong luk atikol ya “Ponografi i Save Spolem Mared Blong Yu.”

e Wan waef we hasban blong hem i stap lukluk ol rabis pija, i save ridim atikol ya “Taem Hasban Blong Yu i Stap Lukluk Ponografi” we i stap long Wajtaoa blong Ogis 2023.

f Baebol i no talem wanem fasin blong seks nao i stret o i no stret, blong hasban mo waef i folem taem tufala i mekem seks. Wan Kristin kapol i mas mekem ol desisen we i soemaot se tufala i wantem ona long Jehova, mekem tufala wanwan i glad, mo gat wan tingting we i klin. I klia se wan kapol bambae i no tokbaot long ol narafala, fasin blong seks we tufala i mekem insaed long mared blong tufala.

g PIJA: Sam man we oli wok wetem wan brata, oli stap traem blong pulum hem blong i lukluk ol rabis pija long wan magasin.