Go long ol haf insaed long hem

Go long lis blong ol haf

Kwestin

Kwestin

?From wanem ‘man ya we Baebol i no talem nem blong hem,’ i talem se sipos hem i maredem Rut, olgeta samting we hem i gat “bambae oli no moa stap long nem blong hem”? (Rut 4:1, 6, fut.)

Long Isrel bifo, sipos wan mared man i ded be hem i no gat pikinini, maet ol man bambae oli stap tingting se: ?Wanem bambae i hapen long graon blong hem? ?Bambae nem blong hem i lus blong olwe? I gat ansa blong ol kwestin ya long Loa Blong Moses.

?Wanem bambae i hapen long graon blong wan man we i ded, o we i kam pua nao i salemaot graon blong hem? Wan brata o famle blong man ya i save pemaot graon ya. Olsem nao, graon ya bambae i stap nomo long famle blong olgeta.—Lev. 25:23-28; Nam. 27:8-11.

?Olsem wanem blong meksua se famle nem blong man we i ded i no lus? Loa i talem se brata blong man ya i mas maredem wido ya, mo hemia nao loa we oli folem long saed blong Rut. Wan man i mas maredem wido blong brata blong hem, blong woman ya i save gat pikinini. Be bambae pikinini ya i tekem nem blong man ya we i ded mo olgeta samting we i blong hem. Nambawan arenjmen ya i givhan tu blong lukaot gud long ol wido.—Dut. 25:5-7; Mat. 22:23-28.

Traem tingbaot eksampol blong Naomi. Hem i maredem wan man we nem blong hem Elimelek. Taem Elimelek mo tufala boe blong hem oli ded, i no gat wan man long famle blong hem i stap blong lukaot long Naomi. (Rut 1:1-5) Taem Naomi i gobak long Juda, hem i talem long Rut, we i wido blong boe blong hem, blong i askem Boas we i wan famle blong Elimelek, blong i pemaot graon blong olgeta. (Rut 2:1, 19, 20; 3:1-4) Be Boas i tingbaot se i gat wan narafala man we i klosap moa long famle blong olgeta. Man ya nao i faswan we i gat raet blong pemaot Rut.—Rut 3:9, 12, 13.

Long stat, man ya i glad blong givhan. (Rut 4:1-4) Nating se hem i mas spenem sam mane blong pemaot graon ya, be hem i save se Naomi i no moa save bonem wan pikinini blong tekem graon blong Elimelek. Taswe sipos man ya i pemaot, graon ya bambae i kam propeti blong hem.

Be taem man ya i faenemaot se hem i mas maredem Rut, hem i no moa wantem pemaot graon ya. Hem i talem se: “Mi mi no save pem graon ya, from we sipos mi mekem olsem, olgeta samting we mi mi gat bambae oli no moa stap long nem blong mi.” (Rut 4:5, 6) ?From wanem man ya i jenisim tingting blong hem?

Sipos man ya o wan narafala man i maredem Rut, mo Rut i bonem wan boe, bambae boe ya i tekem graon blong Elimelek. ?Olsem wanem samting ya bambae i mekem se graon ya i “no moa stap” long nem blong man ya? Baebol i no talem, be hemia sam risen.

  • Faswan, man ya bambae i westem mane ya nomo we hem i spenem, from we graon blong Elimelek bambae i no blong hem. Be bambae i go long boe blong Rut.

  • Sekenwan, bambae hem i gat responsabiliti ya blong fidim mo lukaot gud long Rut mo long Naomi tu.

  • Nambatri, sipos Rut i gat sam pikinini wetem man ya, ol pikinini ya bambae oli mas serem graon ya wetem eni narafala pikinini we man ya i gat finis.

  • Namba fo, sipos man ya i no bin gat sam pikinini, boe we Rut i bonem bambae i gat raet blong holem graon blong Elimelek mo graon blong man ya tu. Hemia i min se graon blong man ya bambae i go long pikinini we i karem nem blong Elimelek, i no nem blong hem. Man ya i no wantem lusum olgeta samting blong hem, blong halpem Naomi. Taswe hem i letem Boas i tekem responsabiliti ya. Boas i glad nomo, from we hem i wantem “se nem blong man ya we i ded, i stap yet long graon mo olting blong hem.”—Rut 4:10.

Man ya we Baebol i no talem nem blong hem, i wantem moa blong holemtaet nem blong hem mo olting we hem i gat. Hem i tingbaot hem wan nomo. Nating se man ya i traehad blong holemtaet nem blong hem, be tede yumi no moa save se hem i hu. Mo tu, hem i no kasem nambawan blesing ya we Boas i kasem, hemia se Mesaea, Jisas Kraes, i kamaot long laen blong Boas. !Sore tumas long man ya we i tingbaot hem wan nomo, mo i no wantem halpem man we i gat nid!—Mat. 1:5; Luk 3:23, 32.