Mwet ngeni masouan

Mwet ngeni tettelin menlapen masouan

LESEN 27

Pwata Sipwe Niwokkusiti Jiowa?

Pwata Sipwe Niwokkusiti Jiowa?

“Ewe Samol mi Lapalap a chiechifengen me chokewe mi niuokusiti i.”—KÖLF. 25:14.

KÉL 8 Jiowa Ach Leenien Op

MINNE SIPWELE KÁÉ a

1-2. Me ren Kölfel 25:14, met a lamot sipwe féri iká sia mochen chiechiéch ngeni Jiowa?

 IKÁ ka mochen oupwe chék chiechiéchfengen me emén, óm lúkú ikkefa ekkewe napanap mi aúchea kopwe eáni? Eli kopwe erá pwe ekkewe mi chiechiéchfengen repwe tongfengen me álillisfengen. Eli kese ekieki pwe niwokkus ina pwal eú napanap mi lamot fán iten chiechi. Iwe nge, ewe wokisin ei lesen a lóngólóng wóón a erá pwe a lamot án chókkewe mi mochen chiechiéch ngeni Jiowa repwe “niuokusiti i.”—Álleani Kölfel 25:14.

2 Ese lifilifil ifa úkúúkún ttamen ach sia angang ngeni Jiowa, nge mi lamot kich meinisin sipwe sópweeló le niwokkusiti i. Nge met weween ach sipwe niwokkusiti Jiowa? Ifa ussun sipwe káé le niwokkusiti i? Me, met sia tongeni káé seni Opataia, Souasor mi Lap Jehoiata, me King Joas ussun ach sipwe niwokkusiti Kot?

MET WEWEEN ACH SIPWE NIWOKKUSITI KOT?

3. Áweweei ifa ussun niwokkus a tongeni túmúnúkich.

3 Eli sipwe meefi niwokkus iká sia silei pwe sipwe kúna riáfféú ren och sókkun feiengaw. Ei sókkun niwokkus a tongeni múrinné pún a álisikich le eáni kefil mi múrinné. Ach niwokkus iká sipwe turutiw, a tongeni túmúnúkich ach sisap pwer lepékún eú chuuk. Ach niwokkusiti feiengaw, a amwékútúkich ach sipwe ló seni eú watteen osukosuk. Ach niwokkus iká epwe ta ach ririin chiechi ngeni emén kich mi tongei, epwe eppetikich le apasa are féri och mettóch ese múrinné.

4. Ifa ewe esin memmeef Setan a mochen ach sipwe meefi fán iten Jiowa?

4 Setan a mochen án aramas repwe fókkun niweiti Jiowa. A mochen ach sipwe lúkú pwe Jiowa i emén Kot mi chék sossong, mochen liwini ngenikich liwinin ach féffér, me sise tongeni apwapwaai letipan. (Hiop 4:18, 19) Setan a mochen ach sipwe fókkun niweiti Jiowa pwe sipwe úkútiw le angang ngeni. Ren ach sipwe túmúnúkich seni ena esin ssár, mi lamot sipwe alapaaló ach súféliti Jiowa me niwokkus le eletipengawa i.

5. Met weween án emén niwokkusiti Kot?

5 Emén mi menniniiti are niwokkusiti Kot, a tongei i me ese mochen féri och mettóch epwe angawaló an riri ngeni. Jises a eáni ena esin niwokkus. (Ipru 5:7) Pokiten ena, a péchékkúl an tongei Jiowa me mochen álleasochisi, nge esap weween nge a niweiti fiti rúké. (Ais. 11:2, 3; Joh. 14:21, 31) Sia pwal ussun Jises, sia fókkun súféliti Jiowa me mwaar pokiten i mi tong, tipáchem, pwúng, me manaman. Sia pwal silei pwe Jiowa a fókkun tongekich me a áfánni ifa ussun sia etiwa an emmwen. Iká sia álleasolapa Jiowa, epwe letipengaw, nge iká sia álleasochisi i, epwe pwapwa.—Kölf. 78:41; SalF. 27:11.

SIA TONGENI KÁÉ ACH SIPWE NIWOKKUSITI KOT

6. Ifa eú alen ach sipwe káé le niwokkusiti Kot? (Kölfel 34:11)

6 Ese pwúkún nóm rech ewe mettóch menniniiti are niwokkusiti Jiowa, a lamot ach sipwe ámááraatá. (Álleani Kölfel 34:11.) Eú alen ach sipwe féri ena, ina ach etittina férien Kot kewe. Lapólóón ach silei an tipáchem, an manaman, me alóllóólun an tongekich mi pwááló lón “ekewe mettoch i a föri,” epwe pwal ina lapólóón ach súféliti me tongei i. (Rom 1:20) Emén Chón Kraist fefin itan Adrienne, a apasa, “Úa mmen mwaar ren ái kúna án Jiowa tipáchem mi pwá lón férian kewe me a álisiei le mirititi pwe a silei met mi fókkun múrinné fán itei.” Pokiten a kan soun ekkekieki ena, iwe iei met a erá, “Pwata úpwe mochen féri och mettóch epwe angawaló ái riri ngeni Jiowa, ewe mi fang ngeniei manawei?” Ka tongeni awora óm fansoun lón ei wiik le ekieki ussun eú mettóch Jiowa a féraatá? Óm féri ena, epwe alapaaló óm súféliti Jiowa me tongei i.—Kölf. 111:2, 3.

7. Ifa ussun iótek a tongeni álisikich le ámááraatá ach niwokkusiti Jiowa?

7 Pwal eú alen ach sipwe ámááraatá ach niwokkusiti Kot, ina ach ikkiótek iteitan. Lapólóón ach ikkiótek, pwal ina lapólóón ach mirititi pwe Jiowa i wesewesen emén. Iteiten ach tingorei an epwe apéchékkúlakich pwe sipwe likiitú fán eú sóssót, a áchchema ngenikich amwararen an manaman. Atun sia kilisou ngeni ren an fang Néún we, a áchchema ngenikich an tongekich. Me atun sia tingormaw ngeni an epwe álisikich lón eú ach osukosuk, a chúng letipach ren úkúúkún watteen an tipáchem. Ekkena esin iótek ra alapaaló ach sipwe súféliti Jiowa, me ra etipeppósakich ach sisap féri ese lifilifil met mi tongeni atai ach chiechi ngeni i.

8. Met sia tongeni féri pwe epwe chék sópwósópwoló ach niwokkusiti Kot?

8 Sia tongeni sópwósópwoló lón ach niwokkusiti Kot ren ach kákkáé ewe Paipel pwe sipwe káé lesen seni pwóróusen ekkewe aramas mi isettiw leenien áppirú mi múrinné me leenien áppirú mi ngaw. Iei sipwele káé pwóróusen rúúemén néún Jiowa chón angang mi túppwél, Opataia ewe mi angang lón imwen King Ahap we me ewe Souasor mi Lap Jehoiata. Mwirin, sipwe pwal ppii met sia tongeni káé seni King Joas seni Juta, ewe mi angang ngeni Jiowa nge mwirin a likitaaló.

SIPWE TIPEPWORA USSUN OPATAIA

9. Ifa ussun án Opataia niwokkusiti Jiowa a álisi? (1 King 18:3, 12)

9 Lón ewe áeúin atun Paipel a fósun Opataia, b a apasa: “Opatia a fokun meniniti ewe Samol mi Lapalap.” (Álleani 1 King 18:3, 12.) Ifa ussun ena esin mennin are niwokkus a álisi Opataia? A álisi an epwe emén mi wenechar me alúkúlúk, ina minne ewe king a ewisa ngeni an epwe wisen emmweni angangen lón ewe imwen king. (Apépé ngeni Nehemia 7:2.) Án Opataia niwokkusiti Kot a pwal álisi an epwe fókkun tipepwora, ina ewe napanap a fókkun lamot ngeni. I a manaw lemwúún ewe king mi ngaw, King Ahap, ewe mi “föri mine a ngau me fän mesen ewe Samol mi Lapalap lap seni chokewe meinisin ra akom mwan.” (1 King 16:30) Pwal och, pwúlúwen Ahap we itan Jesepel mi fel ngeni Paal, a fókkun oputa Jiowa, ina minne a sótun amóeló fel mi enlet seni lón ewe mwúún Israel mi nóm ennefen. A pwal mwo nge nieló chómmóng néún Kot kewe soufós. (1 King 18:4) Ese wor tipemwaramwar pwe Opataia a fel ngeni Jiowa lón eú fansoun mi fókkun áweires.

10. Ifa ussun Opataia a pwáári an tipepwora?

10 Ifa ussun Opataia a pwáári pwe a fókkun tipepwora? Lupwen Jesepel a poputá le kútta néún Kot kewe soufós an epwe nireló, Opataia a angei 100 me leir me aoper ‘akalime lon eu föimw, a pwal amongöniir pilawa o aünüür koluk.’ (1 King 18:13, 14) Iká epwe pwá ena, Opataia, ewe mi tipepwora epwe fókkun ninniiló. Ewer, Opataia i emén aramas, me ese mochen máló. Nge i a tongei Jiowa me chókkewe mi angang ngeni lap seni pwisin manawan.

Inaamwo iká a pinepin ach angang, nge emén Chón Kraist mwán a uwei néúch kewe puk ngeni chienan kewe Chón Pwáraatá (Ppii parakraf 11) d

11. Ifa ussun néún Jiowa aramas lón ei fansoun ra áppirú Opataia? (Pwal ppii ewe sasing.)

11 Lón ei fansoun, chómmóng me lein néún Jiowa kewe aramas ra nóm ikewe mi pinepin ach angang ie. Pwiich kana mi áchengicheng ra sópweeló le súféliti chókkewe mi wor ar nemenem, nge ra áppirú Opataia, rese fókkun úkútiw le fel ngeni Jiowa. (Mat. 22:21) Ra pwáári ar niwokkusiti I ren ar álleasochisi lap seni aramas. (Föf. 5:29) Ra féri ena ren ar sópweeló le afalafalafeili ewe kapas allim me achocho le mwichfengen lemonomon. (Mat. 10:16, 28) Ra achocho le túmúnú an epwe chék wokkor minne mi lamot ngeni pwiir kewe chón lúkú pwe repwe ririéch ngeni Jiowa. Sipwe ppii pwóróusen Henri, i a nóm lón eú fénú lón Afrika, lón eú leeni mi pinepin ach angang ie ren och fansoun. Lón ena atun, Henri a pwisin filaatá an epwe uwei ngeni chienan kewe Chón Pwáraatá ener mwéngé lón pekin lúkú. Iei met a apasa: “Ngang emén mi nisássáw. Ina minne úa lúkúlúk pwe ái fókkun súféliti Jiowa ina met a ngeniei ewe pwora mi fókkun lamot ngeniei.” Ka ekieki iká kopwe tongeni pwora ussun chék Henri? Ka tongeni iká kopwe ámááraatá óm niwokkusiti Kot.

SIPWE TÚPPWÉL USSUN EWE SOUASOR MI LAP JEHOIATA

12. Ifa ussun ewe Souasor mi Lap Jehoiata me pwúlúwan we ra pwáári watteen túppwél ngeni Jiowa?

12 Ewe Souasor mi Lap Jehoiata a niwokkusiti Jiowa, me ena niwokkus a amwékútú an epwe chék túttúppwél me álisaatá fel mi enlet. A pwáári ena atun Atalia, néún Jesepel we fefin, a angeimwááli ewe nemenem lón Juta. A wor popun mi pwúng án aramas repwe fókkun niweiti Atalia. I emén mi kirikiringaw me tipemmóng wóón nemenem pwe iwe a sótun nieló meinisin néún néún kewe mwán pwe epwe tongeni wisen nemenem! (2 Kron. 22:10, 11) Emén me lein néún néún kewe, i Joas, a kúna manaw pokiten Jehosepa, pwúlúwen Jehoiata we, a seláni. Neminna me pwúlúwan na ra opaaló ena semirit me túmúnú. Án Jehoiata me Jehosepa féri ena, a túmúnú an epwe wor emén mwirimwirin Tafit epwe wisen king. Lón ena atun, neman a fen lap seni ipúkú ierin Jehoiata. Nge a túppwél ngeni Jiowa me ese niweiti Atalia.—SalF. 29:25.

13. Lupwen a fisu ierin Joas, ifa ussun Jehoiata a pwal pwáári an túppwél ngeni Jiowa?

13 Lupwen a fisu ierin Joas, Jehoiata a pwal pwáári an túppwél ngeni Jiowa. A féri eú kókkót. Iká epwe sópwéch, Joas epwe wiliiti king, emén mwirimwirin Tafit mi fich ngeni ena wis. Nge iká epwe sópwongaw ena kókkót, Jehoiata epwe ninniiló. Ena kókkót a sópwéch pokiten Jiowa a efeiéchú. Ekkewe souemmwen me chón Lifai ra álisaatá Jehoiata, ra atolonga Joas lón ewe wis king me nieló Atalia. (2 Kron. 23:1-5, 11, 12, 15; 24:1) Mwirin, Jehoiata “a föri eu pwon lefilen ewe Samol mi Lapalap me ewe king pwal ekewe aramas, pwe repwe nöün ewe Samol mi Lapalap aramas.” (2 King 11:17) Jehoiata “a pwal anomu chon masen asam arun asamalapen ewe imwenfel, pwe esap wor eman epwe tongeni tolong lon, are esap limöch.”—2 Kron. 23:19.

14. Ifa ussun Jehoiata a kúna feiéchún an asamolu Jiowa?

14 Iei met Jiowa a apasa me mwan: “Chokewe mi asamoluei üpwe asamoluur.” Ina minne, a efeiéchú Jehoiata. (1 Sam. 2:30) Áwewe chék, a apachaalong pwóróusen Jehoiata lón ewe Paipel pwe sipwe tongeni káé seni. (Rom 15:4) Nge atun Jehoiata a máló, a mut ngeni an epwe peiás lón “telinimwen Tafit lein ekewe king, pun a föri föför mi mürina ngeni chon Israel, ngeni Kot me ewe imwenfel,” ina eú mettóch mi kkóló aúchean.—2 Kron. 24:15, 16.

Ussun chék ewe Souasor mi Lap Jehoiata, amwo ach niwokkusiti Kot epwe amwékútúkich ach sipwe túppwél le álisi chienach kewe (Ppii parakraf 15) e

15. Met sia tongeni káé seni pwóróusen Jehoiata? (Pwal ppii ewe sasing.)

15 Pwóróusen Jehoiata a tongeni álisikich meinisin ach sipwe ámááraatá ach niwokkusiti Kot. Ekkewe mwán mi ásimaw ra tongeni áppirú Jehoiata ren ar kúkkútta alen ar repwe túmúnú ewe mwichefel. (Föf. 20:28) Ekkewe chinnap ra tongeni káé seni Jehoiata pwe iká ra niwokkusiti Jiowa me túttúppwél ngeni, I a tongeni néúnéú iir le apwénúetá minne a tipeni. Jiowa ese tunereló. Ekkewe sáráfé ra tongeni etittina féfférún Jiowa ngeni Jehoiata me áppirú ren ar súféliti chiener kewe Chón Kraist mi watte seniir, ákkáeúin chókkewe mi fen angang ngeni Jiowa ren langattam fansoun. (SalF. 16:31) Sáingolóón, kich meinisin sia tongeni káé seni ekkewe souemmwen me ekkewe re Lifai mi álisi Jehoiata. Sipwe túppwél le álisaatá ‘chókkewe mi wisen emmwenikich’ ren ach álleasochis ngeniir.—Ipru 13:17, NW.

SISAP USSUN KING JOAS

16. Met a pwáári pwe King Joas emén mi apwangapwang?

16 Jehoiata a álisi King Joas an epwe wiliiti emén mi múrinné. (2 King 12:2) Ina minne, ena kúkkún king a mochen apwapwaai Jiowa. Nge mwirin málóón Jehoiata, Joas a aúseling ngeni ekkewe samolun Juta mi riki seni fel mi enlet. Met mwirilóón? Joas me néún kewe aramas ra poputá le “fel ngeni ekewe uluulun ewe anüfefin Asera me ekewe uluulun anümwäl.” (2 Kron. 24:4, 17, 18) Inaamwo iká Jiowa a fókkun letipengaw, nge a kan “tinala soufos leir, pwe repwe fönöör o aliwinisefäliir ngeni i, nge ekewe aramas resap mochen aüselingeer.” Rese pwal mwo nge aúseling ngeni néún Jehoiata we itan Sekaraia, c esap chék i néún Jiowa soufós me souasor nge pwal i tettelin pwiin Joas. King Joas a pwal mwo nge akkóta ninniilóón Sekaraia inaamwo iká chón án Sekaraia we famili ra fókkun álilliséch ngeni.—2 Kron. 22:11; 24:19-22.

17. Met a fis ngeni Joas?

17 Joas ese sópweeló le niwokkusiti Jiowa, iwe, a sópwongaw. Iei met Jiowa a fen apasa: “Chokewe mi turunufaseei repwe küna turunufas.” (1 Sam. 2:30) Eú kúkkún mwichen soufiun Siria a okkufu án Joas we ‘mwichen sounfiu mi chomong’ me a “fokun watte” feiengawen Joas. Mwirin án ekkewe chón Siria ra ló, néún Joas kewe chón angang ra pwisin nieló pokiten an nieló Sekaraia. Ese mwo nge fich ngeni ena king mi fókkun ngaw an epwe peiás “lon peiasen ekewe king.”—2 Kron. 24:23-25.

18. Me ren Jeremaia 17:7, 8, met sipwe féri pwe sisap ussun Joas?

18 Met sia tongeni káé seni pwóróusen Joas? Joas a ussun efóch irá ese alóllóóletiw waaran, a chék lóngólóng wóón efóch émwúch mi úreni. Mwirin málóón Jehoiata ewe mi wisen álisi, me atun a poputá le aúseling ngeni ekkewe chón rikiló, iwe ese chúen túppwél ngeni Jiowa. Ei pwóróus a áiti ngenikich pwe ach álleasochisi Kot, esap chék lóngólóng wóón án chienach kewe Chón Kraist leenien áppirú, kapachelong chón ach famili. Ren ach sipwe ririéch ngeni Jiowa, a lamot sipwe apéchékkúla ach tong ngeni me súféliti ren ach kákkáé iteitan, ekilon, me iótek.—Álleani Jeremaia 17:7, 8; Kol. 2:6, 7.

19. Met Jiowa a mochen ach sipwe féri?

19 Jiowa ese menei senikich ach sipwe féri watteen mettóch fán itan. Minne a mochen ach sipwe féri, iei a mak lón Än Salomon Afalafal 12:13, a apasa: “Oupwe niueiti Kot o alesochisi an kewe allük, pun iei a fichiti aramas meinisin.” Iká sia niwokkusiti Kot, sia tongeni akkamwéchú ach túppwél ngeni I ussun chék Opataia me Jehoiata ese lifilifil met epwe fis ngenikich lón mwachkkan. Iwe, esap fókkun wor met epwe atai ach riri ngeni Jiowa.

KÉL 3 Ám Ápilúkéch, Ám Péchékkúl, Ám Lúkúlúk

a Lón ewe Paipel, a watte weween ewe kapas “niuokus.” A tongeni wewe ngeni niw, mennin, are mwaar, alóngólóng wóón weween me lón ewe pwóróus. Ei lesen epwe álisikich le ámááraatá ewe esin niwokkus mi tongeni amwékútúkich le pwora me túppwél lón ach angang ngeni Semach we lón láng.

b Ei mwán Opataia, esap i ewe soufós Opataia mi manaw fitepúkú ier mwirin, me makkeei ewe puk lón Paipel mi iteit seni itan.

c Mateus 23:35 a apasa pwe Sekaraia i néún Perekia. Ussun a wor ruu iten Jehoiata, ussun chék ekkewe pwal ekkóch lón Paipel (apépééi Mateus 9:9 ngeni Markus 2:14), are Perekia i semen Sekaraia chinnap are i semen semen semelapan we.

d PICTURE DESCRIPTION: Lón ei sasing, emén mwán a eineti néúch kewe puk atun mi pinepin ach angang.

e PICTURE DESCRIPTION: Emén fépwúl a káé seni emén fefin chinnap ifa ussun epwe afalafal wóón phone; emén chinnap mwán a pwáári an tipepwora ren an afalafal lein chómmóng aramas; emén mwán mi lipwákéch a áiti ngeni ekkewe ekkóch ifa ussun repwe túmúnú ewe Leenien Mwiich.