Mwet ngeni masouan

Mwet ngeni tettelin menlapen masouan

Fetäl Ren Kot, Iwe, Kopwe Kini Minne Mi Mürinnö

Fetäl Ren Kot, Iwe, Kopwe Kini Minne Mi Mürinnö

Fetäl Ren Kot, Iwe, Kopwe Kini Minne Mi Mürinnö

“Iwe, ra amorafeili asepwäl, nge repwe kini eu ewiniär.”​—OSEA 8:7.

1. Ifa ussun sia tongeni fetäl ren Kot?

 EPWE fokkun älisikich ika emön sou emmwen mi silelap a emmwenikich atun sia säifetäl lon eü leeni ikewe sia tongeni feiengau ie. Aramas mi mirit resap alaemön le fetäl ikewe ie, nge repwe fetäl ren ewe sou emmwen. Ei kapas awewe a ekis weneiti nonnomun manauach iei. Jiowa a mochen emmwenikich atun sia nonnom lon ei fönüfan mi ur ren föfföringau. Sia mirit ika sipwe etiwa an emmwen. Sise mirit ika sipwe pwisin emmweni ach fetäl. Iwe, ifa ussun sia tongeni fetäl ren Kot? Ren ach etiwa ewe emmwen mi kawor lon an we Kapas.

2. Met sipwe fos ussun lon ei lesen?

2 Ewe lesen mwen ei a aporausa ngenikich met ewe sipai lon Hosea sopwun 1 tori 5 a liosuetä. Mei wor ekkewe lesen mi aüchea lon ena sipai mi älisatä ach feffetäl ren Kot. Iei, sipwe fos ussun ekkoch poraus mi lamot seni sopwun 6 tori 9. Ach ekis nengeni porausen ekkewe rüäänü sopwun epwe älisikich.

Menlapen Porausen Osea

3. Awewei mwo porausen Osea sopwun 6 ngeni 9.

3 Jiowa a äkkäewin tiinalo Osea ngeni muun ekkewe engol einangen Israel, are Efraim, iten ewe einang mi pöchökkül lon ewe fönü. Osea epwe oesini ngeniir. Ena muu a fen rikilo seni Kot. Osea sopwun 6 tori 9 a affata pwe aramasen ewe fönü rese tuppwöl pokiten ra ataielo allükün ewe ätipeeü lefiler me Jiowa, me pokiten ra föfföri minne mi ngau. (Osea 6:7) Israel a eäni lükülük won älillis seni ekkewe muu mi nom ünükkür. Ina popun rese ekiekin liwiniiti Jiowa. Pokiten ra chök amorafeili minne mi ingau, iwe, repwe kini minne mi ingau. Repwele küna eü kapwüng mi chou. Iwe nge, mei wor poraus lon än Osea oesini mi apöchökküla letipen aramas. Jiowa a alükülüküür pwe repwe küna an ümöümöch ika repwe pwäratä pwe ra fen aier lon leluker.

4. Ikkefa ekkewe minen emmwen lon än Osea oesini sipwe fos ussun?

4 Sipwe angei emmwen seni ekkeei rüäänü sopwun lon ewe puken Osea mi älisatä ach feffetäl ren Kot. Sipwe porausfengen won rüäänü minen emmwen: (1) Aier mi enlet a pwälo ren föfför, sap ren kapas chök; (2) asor chök resap apwapwai Kot; (3) Jiowa a letipechou lupwen nöün kewe aramas ra kkul seni i; pwal och, (4) sipwe kini minne mi mürinnö ika sia amorafeili minne mi mürinnö.

Ifa Ussun Aier Mi Enlet A Pwäppwälo

5. Awewe won met a mak lon Osea 6:1-3.

5 Än Osea oesini a asukulakich ussun aier me ümöümöch. Iei met sia älleääni lon Osea 6:1-3: “Ou eto, ousipwe liwiniti ewe Samol mi Lapalap. I a atatakisikich, epwe pwal apöchökkülakich. I a akinasakich, epwe pwal filiti kinasach. Mürin ruu ika ülüngat rän epwe amanauakich o aliwinisefälikich pwe sipwe nom fän mesan. Ousipwe achocho ngeni ach sipwe silei ewe Samol mi Lapalap. Usun mal a tö iteiten lesosor, iei usun epwe fokun waroto. Epwe wareitikich usun püngün üt, usun ekewe ütten leres mi achöchönü fanüfan.”

6-8. Met popun än Israel aier a lamot mwääl?

6 Iö a foffos lon ekkeei wokisin? Ekkoch ra lükü pwe ekkewe chon Israel rese tuppwöl ra foffos, nge ra chök tipin aier ren ar repwe alamota än Kot ümöümöch. Iwe nge, pwal ekkoch ra apasa pwe ewe soufos Osea a foffos, ren an tingormau pwe aramas repwe liwiniiti Jiowa. Ese lifilifil iö a foffos nge, iei ewe kapas eis mi lamot, Aramasen muun ekkewe engol einangen Israel ra wesewesen liwiniiti Jiowa me pwäralo pwe ra fen enletin aier? Aapw. Iei met Jiowa a apasa ren Osea: “Met üpwe föri ngenikemi, Israel me Juta? Ämi tong a usun chök eu kuchun lesosor, usun chök ewe amurenipwin a müttir morola lesosorusich.” (Osea 6:4) Ei poraus seni Jiowa a pwäralo üküükün ngauen lapalapen nöün Kot kewe aramas lon pekin ngün. Kirökiröch mi tong, are tong mi tuppwöl, a arapakan unusen morolo seni lon ewe fönü. A morolo ussun chök ewe amurenipwin fän akkar. Inaamwo ika aramas ra tipin aier nge, Jiowa ese tongeni küna eü popun epwe pwäralo ümöümöch ngeniir. Met popun?

7 An Israel aier ese fisitä seni lon letiper. Nengeni ekiekin Jiowa ussur lon Osea 7:14: “Iwe, resap siö ngeniei seni lon leluker, nge ra chök ngüngüres won kier. Lupwen ra iotek pwe epwe wor ar föün wiich me wain, ra akinaseer usun chon lükün. Ir ra chök ü ngeniei.” Iei met wokisin 16 a apacha ngeni ewe poraus: “Ra kul ngeni ewe anü Paal.” Ekkewe aramas rese tipemecheres. Rese mochen liwinsefälliiti ewe fel ngeni Jiowa mi tekia ren ar siwili lapalapen manauer me ar fel, pwe repwe tufichin chiechisefäl ngeni i. Pwüngün pwe, rese wesewesen mochen feffetäl ren Kot.

8 Mei pwal wor och mi mwääl lon än Israel aier. Ra chüen föfföri tipis. Ra otupu aramaser, nni manau, solä, fel ngeni uluulun, iwe, ra pwal kütta ifa ussun repwe riri ngeni ekkewe muu mi nom ünükkür. Lon fosun Ipru, Osea 7:4 a eäni awewe pwe Israel a ussun chök pwichin eü uum fän iten pilawa, neman pokiten watteen are pwichikkaren an ekkewe aramas mochenia ingau lon letiper. Pokiten ngauen lapalaper lon pekin ngün, repwe fich ngeni än Kot ümöümöch? Aapwi! Osea a ereni ekkeei aramas mi lükümach pwe Jiowa epwe “chechemeni ar föföringau o ngeniir liwinin ar tipis.” (Osea 9:9) Kot esap ümöümöch ngeniir.

9. Met sia käeo ussun aier me ümöümöch lon ewe puken Osea?

9 Met sia käeö ussun aier me ümöümöch lupwen sia älleääni ewe puken Osea? Met ekkewe chon Israel mi lükülükümmang rese föri a öüröürakich pwe sipwe pwäralo pwe ach aier a pop seni letipach, ika sipwe küna feiöch seni än Jiowa ümöümöch. Ifa ussun sipwe pwäralo pwe sia fen aier? Jiowa esap tupulo ren kechiu me kapas mi pöön. Aier mi enlet a pwälo ren met sia föri. Emön chon tipis epwe unusen likitalo an we alen tipis me atipeeüfengenni manauan ren än Jiowa kewe allük mi tekia, ika epwe feiöch seni än Kot ümöümöch.

Asor Chök Ese Apwapwai Jiowa

10, 11. Ifa ussun ewe poraus ussun Israel a aiti ngenikich pwe asor chök resap apwapwai Kot?

10 Iwe, iei sipwe fos ussun ewe oruuen lesen mi älisatä ach feffetäl ren Kot. Asor chök ese apwapwai Kot. Osea 6:6 a apasa: “Pun üa mochen ämi oupwe eäni tong ellet, nge sap ämi mönün asor. Üa mochen ämi nei aramas oupwe sileei, nge sap ämi asoren kek.” Nengeni pwe Jiowa a pwapwaiti ach käeö ussun i, me ach eäni tong enlet, are tong mi tuppwöl, ruu lapalapen letipen aramas. Iwe nge, met popun a mak lon ei wökisin pwe Jiowa ese pwapwaiti “asoren kek”? Esap pwe ewe Allükün Moses a allükü aramas pwe repwe eäni asoren kek?

11 Me ren ewe Allük, aramas repwe asor me liffang ngeni Kot, nge mei wor osukosuk ren an pilon Osea kewe asor me liffang. Ekkoch aramas ra eäni asor mi fokkun watte me ra mochen pwe meinisin repwe küna watteen ar asor. Iwe nge, ra eäni asor lupwen ir mi chüen föfföri tipis. Ra pwäralo pwe esor tong mi tuppwöl lon letiper ren ar kewe tipis. Ra pwal pwäralo pwe ra fen pöütalo sile ussun Kot, pun lapalapen manauer ese tipeeü ren ena sile. Ika letipen aramas ese pwüng, ika rese manaueni eü manau mi pwüng, iwe, epwe met lamoten ar kewe asor? Me ren Kot, ar kewe asor mi annou.

12. Ifa ewe kapasen öüröür fän iten aramas ikenai lon Osea 6:6?

12 Än Osea kewe kapas repwe öüröüra chommong aramas mi fiffiti fel. Ra asor ngeni Kot ren ar tinikken ngeni sokkopaten föfförun ar kewe lamalam, nge, ese kon lien watte nemenemen ar fel lon manauer iteiten rän. Kot epwe pwapwa ren ekkeei aramas lupwen letiper kewe rese amwökütür ar repwe käeö ussun Kot me kkul seni föfföringau pokiten minne ra käeö? Jiowa ese pwapwa ren aramas lupwen ra fiffiti fel nge rese manaueni manauer me ren an we Kapas.​—2 Timoti 3:5.

13. Met sokkun asor kich sia asor ngeni Kot, nge met sipwe chechchemeni ussun aücheaar?

13 Chon Kraist mi enlet ra silei pwe Kot esap pwapwa rer pokiten ra chök eäni asor. Iei, sise chüen eäni asoren man ngeni Jiowa. Iwe nge, sia “iseta ach asoren mwareiti Kot, . . . uwan tinauach mi mwareiti itan.” (Ipru 13:15) Amwo sisap ussun chök ekkewe chon Israel mi tipis lon ränin Osea. Sise tongeni pwölüelo ach kewe tipis are mööni omusamus fän iter ren ach kewe asor ngeni Kot lon pekin ngün. Ekieki mwo porausen emön sarafö a lisowu mwääl le monomon. Neminnewe a apasa mwirin: “Üa alapalo ai angangen afalafal ren ai üpwe pwöluelo ewe tipis.” An ekiek a ussun chök ekiekin ekkewe chon Israel mi rikilo. Iwe nge, Jiowa epwe etiwa ach kewe asor mi mwareiti i lupwen a pop seni letipach mi limöch me a fiti ekkewe sokkun föfför mi fich ngeni Kot.

Jiowa A Letipechou Lupwen Nöün Kewe Aramas Ra Su Seni

14. Met sia käeö ussun meefien Kot seni än Osea oesini?

14 Ewe aülüngätin lesen sia käeö seni Osea sopwun 6 tori 9 a weneiti meefien Jiowa lupwen nöün kewe aramas ra su seni i. Kot a letip-pöchökkül me letip-pwöteete. A letip-pwöteete me ur ren chengel me tong ngeni aramas mi aier. Nge lupwen rese aier, Kot epwe letip-pöchökkül lon an kewe föfför ngeniir. Pokiten watteen an lolileniesinikich, Kot a fokkun chengel lupwen sia feffetäl ren i fän tuppwöl. Kol Fel 149:4 a apasa pwe Jiowa “a pwapwa ren noun kewe aramas.” Iwe nge, ifa ussun meefien lelukan lupwen nöün kewe chon angang rese tuppwöl?

15. Me ren Osea 6:7, met ekkoch chon Israel ra föfföri?

15 Iei met Jiowa a apasa ussun ekkewe chon Israel mi rikilo: “Ir mi ussun chök chon fönüfan. Ra atai ewe pwon. Ikewe ie ra kirikiringau ngeniei.” (Osea 6:7NW) Ewe kapas lon fosun Ipru mi afou ngeni ‘kirikiringau’ a pwal wewe ngeni “otupu emön, (eäni föfför) ese wenechar.” Lon Malakai 2:10-16, ena kapas a awewei tuppwölüngauen chon Israel ngeni pülüwer. Eü puken awewe a apasa pwe ei poraus “eü kapas awewe ussun püpülü mi pwäralo letipen aramas . . . Emön lon ewe püpülü ese chüen tongei pülüwan.”

16, 17. (a) Israel a tuppwöl ngeni ewe pwon lefiler me Jiowa? (b) Met sipwe chechchemeni ussun ach kewe föfför.

16 Israel pülüwen Jiowa lon kapas awewe pokiten ewe pwon a föri lefiler. Ina popun a ussun itä pwe Israel a kirikiringau ngeni Jiowa lupwen ra ataielo ar we pwon. Kot a ussun chök emön mwän püpülü mi tuppwöl, nge nöün kewe aramas ra su seni i!

17 Nge ifa ussuch? Kot a lolileniesinikich me a lamot ngeni i ika sipwe are sisap feffetäl ren. Chemeni mwo pwe “Kot mi tong” me met sia föri a kkü letipan. (1 Jon 4:16) Ach fetäl won efoch aal mi ngau epwe asonga Jiowa me akinasa letipan. Ach chechchemeni ena poraus epwe apöchökkülakich lupwen sia nonnom fän sossot.

Ifa Ussun Sipwe Kini Minne Mi Mürinnö

18, 19. Ifa ewe kapasen alongolongun allük lon Osea 8:7, iwe, met a fis ngeni chon Israel?

18 Iwe, iei sipwe poraus ussun ewe arüäänüün lesen seni än Osea oesini, ifa ussun sipwe kini minne mi mürinnö. Osea a makkei ei poraus ussun ewe tiparochun, lamot mwäällin me tuppwölüngauen ewe aal Israel a fetäl won: “Iwe, ra amorafeili asepwäl, nge repwe kini eu ewiniär.” (Osea 8:7) Iei eü kapasen alongolongun allük mi fokkun aüchea. Met sia föfföri iei me met epwe fis ngenikich lon mwach kkan ra fokkun ririfengen. Ifa ussun met a fisitä lon Israel a annetatä pwüngün ena allük?

19 Ekkewe chon Israel ra amorafeili minne mi ingau ren ar föfföri tipis. Repwe chök feffetäl lon ena aal nge resap kini minne mi ingau? Aapwi. Osea 8:13 a apasa pwe Jiowa epwe “chechemeni ar kewe föföringau o apwüngüür fän iten ar tipis.” Iwe, iei met Osea a apasa lon Osea 9:17: “Ai Kot, ewe üa angang ngeni, epwe pöütirela, pokiten resap aleasochis ngeni, repwe choisäfeil lemenen ekewe mwü.” Jiowa epwe apwüngü ekkewe chon Israel pokiten ar kewe tipis. Pokiten ra amorafeili minne mi ngau, repwe kini minne mi ngau. An Kot kapwüng a fisitä lon 740 B.C.E., lupwen Asiria a akkufu ekkewe engol einangen Israel me chon ewe fönü ra eolo.

20. Met sia käeö seni porausen Israel?

20 Ei porausen Israel a aiti ngenikich pwe sipwe kini minne sia amorafeili. Ewe Paipel a öüröürakich: “Ami oute mwalilo! Sise tongeni otupu Kot. Pun minne emon epwe fotukatiu, iei chok epwe pwal kini.” (Kalesia 6:7) Lupwen sia amorafeili minne mi mwääl, sipwe kini minne mi mwääl. Ren chök awewe, ekieki mwo ewe riäfföü a tori aramas pokiten ra lisowu mwääl. Chon tipis resap feiöch ika rese aier.

21. Ifa ussun sipwe kini minne mi mürinnö?

21 Ifa ussun sipwe kini minne mi mürinnö? Ena kapas eis epwe pölü ren eü kapas awewe. Lupwen emön chon atake a mochen kini mango, epwe fotuki eföü föün sasaf? Aapwi! Epwe fotuki minne a mochen kini. Iwe, ika sia mochen kini minne mi mürinnö, sipwe fotuki minne mi mürinnö. En ka mochen kikkini minne mi mürinnö, eü sokkun manau mi pwapwa me menemenöch iei, me manau esemuch lon an Kot fönüfan sefö lon mwach kkan? Iwe, kopwe fotuki are amorafeili minne mi mürinnö ren om feffetäl ren Kot me ren om atipeeüfengenni manauom ngeni an kewe allük mi pwüng.

22. Ikkefa ekkewe lesen sia käeö seni Osea sopwun 6 tori 9?

22 Sia fen käeö rüäänü lesen mi älisatä ach feffetäl ren Kot seni Osea sopwun 6 tori 9: (1) Aier a pwälo ren ach kewe föfför; (2) asor chök esap apwapwai Kot; (3) Jiowa a letipechou lupwen nöün kewe aramas ra su seni i; (4) ren ach sipwe kini minne mi mürinnö, sipwe fotuki minne mi mürinnö. Iwe, ifa ussun ekkewe limu saingoon sopwun lon ei puk epwe älisatä ach feffetäl ren Kot.

Ifa Ussun Kopwe Pölüeni?

• Ifa ussun aier mi enlet a pwäppwälo?

• Met popun asor chök esap apwapwai Semach lon läng?

• Ifa ussun letipen Kot lupwen nöün kewe aramas ra su seni i?

• Met sipwe fotuki ika sipwe kini minne mi mürinnö?

[Ekkewe kapas eis fan iten ewe lesen]

[Sasing lon pekin taropwe 13]

Än Israel tong mi tuppwöl, a morolo ussun chök ekkewe kuchuun lesossor

[Sasing lon pekin taropwe 13]

An Israel mocheniangau a ngetenget ussun chök eü uum

[Sasing lon pekin taropwe 14]

Met popun Jiowa ese etiwa an nöün kewe aramas asor?

[Sasing lon pekin taropwe 15]

Ren ach sipwe kini minne mi mürinnö, sipwe fotuki minne mi mürinnö