Mwet ngeni masouan

Mwet ngeni tettelin menlapen masouan

Menlapen Pworaus Seni Ewe Aruuen Kinikinin Puken Kölfel

Menlapen Pworaus Seni Ewe Aruuen Kinikinin Puken Kölfel

Än Jiowa we Kapas mi Manau

Menlapen Pworaus Seni Ewe Aruuen Kinikinin Puken Kölfel

KICH nöün Jiowa kewe chon angang sia silei pwe sipwe küna sossot me weires. Ewe aposel Paul a makkei, “Iwe, ir meinisin mi mochen manaueni ewe manau mi fich ngeni Kot lon Kraist Jises repwe kuna riaffou.” (2 Timoti 3:12) Met epwe älisikich le likiitü fän sossot me riäfföü, pwe sipwe ännetatä ach tuppwöl ngeni Kot?

Ewe aruuen me lein ekkewe nimu kinikinin ekkewe kölfel epwe älisikich. Kölfel 42 tori 72 ra äiti ngenikich pwe ika sia mochen likiitü fän sossot, sipwe fakkun unusen lükülük won Jiowa me witiwiti an epwe angasakichelo. A ifa me watten aüchean ena lesen fän äsengesich! Pworausen ewe Aruuen Kinikinin ekkewe Kölfel ra ussun chök lusun än Kot we Kapas, weween, a fakkun “manau o manaman” pwal mwo nge ikenäi.​—Ipru 4:12.

JIOWA MI ACH “LEENIEN OP ME POCHOKKUL”

(Kölfel 42:1-50:23)

Emön chon Lifai a eolo. A lolilen pun esap tongeni lo fel ngeni Jiowa lon an we imwen fel, iwe, a aururu pwisin i ren an apasa: “Nguni, pwata ka letipengau, o pwata ka chok mokutukutfeil lon inisi? Kopwe chok witi Kot.” (Kölfel 42:5, 11; 43:5) Ekkeei wokisin mi chök löllö ra aririfengenni ekkewe ülüngät kinikinin Kölfel 42 me 43 lon echö chök köl. Kölfel 44, ina eü tingor fän iten Juta​—eü mwu mi nom lon riäfföü, neman pokiten chon Asiria ra mochen fiffiu ngeniir lon ränin King Hiskia.

Kolfel 45, echö köl ussun än emön king apwüpwülü, ina eü oesini ussun ewe King Messaia. Ekkewe ülüngät kölfel mwirin ra erä pwe Jiowa “ach lenien op me ach pöchökkül,” “i eman king mi lap a nemeni unusen fanüfan meinisin,” me “eu leenien op mi pöchökkül.” (Kölfel 46:1; 47:2; 48:3) A ifa me mürinnöön än Kölfel 49 pwäratä pwe “esor emon mi tongeni isetiu penmanauen pwisin i, are ngeni Kot liwinin manauan.” (Kölfel 49:7) Ekkewe wanüchö kölfel akkom lon ewe oruuen kinikin, makkeien nöün Kora kewe. Ewe ätiuachön, Kölfel 50, makkeien Asaf.

Pölüen Kapas Eis Seni Ekkeei Wokisin:

44:19—Ifa “lenien ekkewe kolak mi mwacho”? Eli ewe soumakkei Kölfel a kapas ussun eü leenien maun, ikewe ie ir kewe mi ninnilo ra wiliti anen ekkewe kolak mi mwocho.

45:13, 14a—Iö “nöün ewe king föpwül”, ewe “ra emwenala ren ewe king”? I nöün ewe “Kingen feilfeilo”, Jiowa Kot. (Pwarata 15:3) A liosuetä ewe mwichefelin 144,000 Chon Kraist mi lingöchülo, iwe, Jiowa a muutiir pwe repwe nöün kewe mi kepit ren an we ngün. (Rom 8:16) “Nöün” Jiowa we föpwül “mi moleta usun chok emon finen apupulu mi fout fan asengesin puluan,” repwe wato ngeni ewe mwän apwüpwülü—ewe Messaia King.—Pwarata 21:2.

45:14b, 15—Iö “chienan kewe föpwül” ra liosuetä? Ir chon ewe “mwich mi lapalap,” chon fel mi enlet mi fiti me äkkälisi ewe lusun mi kepit. Pokiten ra manau me “feito seni ewe riaffou mi lapalap,” repwe nonnom won fönüfan lupwen än ewe Messaia King apwüpwülü epwe fisöch lon läng. (Pwarata 7:9, 13, 14) Lon na fansoun, repwe ur ren “pwapwa me chengel.”

45:16—Ifa ussun epwe fis pwe samasamen ewe king repwe wiliti nöün kewe? Lupwen Jises a uputiu won fönüfan, mei wor samasaman kewe. Repwe wiliti nöün kewe lupwen epwe amanauasefäliiretä seni mälo le atun an Engeröü Ierin Nemenem. Ekkoch leir repwe nom lein ir kewe repwe wiseni wisen “samol won fönüfan meinisin.”

50:2—Pwata Jerusalem a iteni “ewe leeni mi unusen ling”? Esap pokiten pwisin lingöchün ewe telinimw. Lingöchün Jerusalem a popu seni än Jiowa äeä me alingalo ren an aleenia an we imwenfel me iolapen nöün kewe king mi kepit ikewe ie.

Ekkewe Lesen Fän Itach:

42:1-3. Ussun emön niefefinen chia lon fönüpwas a fakkun mochen ün konik, a ina ussun än ewe re Lifai pwositi pworausen Jiowa. Pokiten a kon lien letipechou pwe esap tongeni fel ngeni Jiowa lon An we imwenfel, ‘chönün mesan a fisiti pwe anan mongo le rän me lepwin’—ese mwon mongo. Sisap alapalo ach aücheani ach tufichin fel ngeni Jiowa fengen me chienach kewe chon fel?

42:4, 5, 11; 43:3-5. Ika ren och fansoun sia imu seni ewe mwichefelin chon Kraist, nge esap filiach, ach chechemeni pwapwaan ach chiechifengen epwe tongeni alikiitükich. Inaamwo ika epwe akkom awatteei ach ppos, nge epwe pwal ächema ngenikich pwe Kot ach leenien op me sipwe witiwiti i pwe epwe angasakich.

46:1-3. Ese lifilifil met sokkun osukosuk epwe torikich, nge a lamot ach sipwe lükülük pwe “Kot ach leenien op me ach pöchökkül.”

50:16-19. Emön mi eäni kapasen otuputup me föfföri föfföringaü esap wor an pwüüng le tupuni Kot.

50:20. Sisap mwotores le akkaffat mwäällin aramas, nge sipwe chök likitalo.​—Kolose 3:13.

“NGUNI A FANAFANELO, O A WITIWITI CHOK KOT”

(Kölfel 51:1–71:24)

Ei kinikinin puken kölfel a poputä ren än Tafit iotek seni lon letipan mwirin an we tipis me Patsipa. Kölfel 52 tori 57 ra pwäratä pwe Jiowa epwe angasalo ir kewe mi likiti ngeni i oser me witiwiti an epwe amanauer. Ussun an a mak lon Kölfel 58-64, atun an kewe osukosuk watte, Tafit a eäni Jiowa an we leenien op. A kölü: “Nguni a fanafanelo, o a witiwiti chok Kot, pun ai apilukuluk allim a feito seni i.”​—Kölfel 62:5.

Ach chiechiöch me ewe Chon Angasakich epwe itä amwökütükich pwe sipwe “kölü lingen itan o fokun mwareiti i.” (Kölfel 66:2) A mwareiti Jiowa lon Kölfel 65 pun i emön chon awora mi kisäseü, lon Kölfel 67 me 68 pun i emön chon seläni, me lon Kölfel 70 me 71 pun i emön Chon angasa.

Pölüeni Ekkoch Kapas Eis Seni Ekkeei Wokisin:

51:12—Tafit a tingor pwe epwe pöchökkületä ren än io “ngunun alleasochis”? Ese kapas ussun än Kot tipemecheres le älisi Tafit are än Jiowa we ngün mi fel nge a weneiti pwisin ngünün Tafit—lapalapen an ekiek. Tafit a tingorei Kot pwe epwe älisi i le mochen föfföri minne mi pwüng.

53:1—Pwata a “puch” emön mi apasa pwe ese mwo wor Kot? Lon ei wokisin, “puch” ese wewe ngeni tufichingaü le ekiek. Sia küna seni Kölfel 53:1-4 pwe ena esin aramas a chök föfföri minne mi ngaü pun ese mochen föfföri minne mi pwüng.

58:3-5—Pwata ekkewe mi ngaü ra ussun chök emön serepenit? Ar kewe kapas chofona ussun aramas ra ussun chök poisonün serepenit. Ra äitengaüa aramas ussun chök poisonün serepenit a efeiengaüa inisiir. “Usun eman serepenit a pineela selingan,” ir mi ingaü rese aüseling ngeni kapasen emmwen are apwüng.

58:7—Ifa ussun ir mi ingaü repwe “morola usun koluk mi pula”? Eli Tafit a ekieki ussun konikin ekkoch lemolun chuuk lon ewe Fönüen Pwon. Lupwen a pwu, a lölötä lon ekkena lemolun chuuk, nge a mwittir ächetiu me morolo ewe konik. Tafit a iotek pwe ekkewe mi ngaü repwe mwittir morolo.

68:13—Ifa ussun “uluulun lisom, pöükässir ra pwölüpwöl ngeni silifer, nge ülöüler ra molupolup ren kolt mi mürina”? Ekkoch ülöülen lisom mi araüaraü ra molupolup fän tinen akkar, ussun chök silfer me kolt. Eli Tafit a alöllöfengenni ekkewe sounfiun Israel mi pworacho lon maun me ena sokkun lisom—ra pöchökkül le äkkäs me lingöch. Ussun ekkoch sou käeö Paipel ra erä, ena kapas awewe a pwal fichiiti eü lios, winner seni ar mammaun. Ese lifilifil menni awewe Tafit a ekieki ussun, nge a kapas ussun än Jiowa awinna nöün kewe aramas seni chon koputer.

68:18—Iö “ekkewe lifang seni aramas”? Ikkena ir ekkewe mwän ra eolo atun chon Israel ra pworaiti ewe Fönüen Pwon. Mwirin och fansoun, wiser ar repwe älisatä angangen ekkewe chon Lifai.—Esra 8:20.

68:30—Met weween an tingor pwe Kot epwe “apwüngü ewe manmwacho mi nom lein ekewe wowo”? Lon än Tafit kapas monomon, a alöllöfengenni chon oputa nöün Jiowa kewe aramas me ekkewe manmwocho, iwe, a tingorei Kot an epwe apwüngüür are aüküükü ar manamanen efeiengaü.

69:23—Met weween ‘ächechecha lewon pechen’ chon oputa? Foichoon üküch kewe ra lamot ngeni angangachou, awewe chök, ren ach ekkeki me ukkuwei osach kewe mi chou. Ika lewon pechech ra chechchech, weween, a pöütülo pöchökkülach. Tafit a iotek pwe chon oputa repwe apwangapwangelo.

Ekkewe Lesen Fän Itach:

51:1-4, 17. Sap minne ach föri och tipis epwe unusen aingaüa ach chiechi ngeni Jiowa Kot. Ika sipwe aier, sipwe tongeni lükülük won an ümöümöch.

51:5, 7-10. Ika sia föri och tipis, sipwe tongeni tingor omusomus seni Jiowa pokiten ach alemwiri tipis. Sipwe pwal iotek ngeni pwe epwe älimelimakich, aliwinsefällikich, me älisikich le tölüolo tipis seni lon letipach me apposa letipach.

51:18. Tipisin Tafit kewe ra tongeni efeiengaüa unusen ewe mwu. Ina minne a tingor än Kot föfför mürinnö ngeni Saion. Lupwen sia kan föri och tipisichou, fän chommong a äitengaüa Jiowa me ewe mwichefel. A lamot ach sipwe iotek ngeni Kot pwe epwe aöchüsefälli minne a ngaüelo ren tipisich.

52:8. Sipwe tongeni “usun efoch irä olif mi märöch me lon imwen Kot”​—pacheöch ngeni Jiowa me uwaöch lon ach angang ngeni—​ren ach älleäsochisi I me ach tipemecheres le ngüüri an emiritikich.​—Ipru 12:5, 6.

55:4, 5, 12-14, 16-18. Tafit a fakkun letipechou ren raüangaüen pwisin nöün we itan Apsalom, me än Ahitofel afangemä Tafit, nge i ewe sou fön Tafit a lükülük won. Iwe nge, ese akükkünalo än Tafit lükülük won Jiowa. Sisap mut ngeni osukosuken letipach an epwe apwangapwangaalo ach lükülük won Kot.

55:22. Ifa ussun sipwe likiti ngeni Jiowa osach kewe? Sipwe (1) iotek ngeni ussun ach kewe osukosuk, (2) kütta emmwen me pöchökkül seni an we Kapas me an we mwicheich, me (3) föri minne epwe ataweei ewe osukosuk ükükün ach tufich.​—An Salomon Fos 3:5, 6; 11:14; 15:22; Filipai 4:6, 7.

56:8. Jiowa ese chök silei ussun ach osukosuk nge a pwal silei ükükün watten ach letipechou.

62:11. Esor lamoten ngeni Kot och manaman me lükün an manaman. I popun manaman. ‘Manaman a nonnom chök ren Kot.’

63:3. Än Kot “we tong enlet mi mürinnö seni manau” pun ika esor, ese wor lamoten me popun manau. Epwe tipatchem ach sipwe ämäraatä ach chiechiöch me Jiowa.

63:6. Lepwin, ina atun a mürinnö ach sipwe ekkekiekifichi​—lupwen a kinamwe me esor osukosukach.

64:2-4. Ngününgününgaü a tongeni aitengaüa emön esor tipisin. Sisap aüseling ngeni ngününgününgaü, me sisap pwal achöüfetälei.

69:4. Ren ach sipwe amwöchü kinamwe, fän ekkoch epwe tipatchem ach sipwe “aliwinalo” ren ach omusomus, inaamwo ika sise kon lien lükü pwe sia mwääl.

70:1-5. Jiowa a rongorong ach siöngaü fän iten älillis. (1 Tesalonika 5:17; Jemes 1:13; 2 Piter 2:9) Eli Kot epwe mut ngeni och sossot an epwe afaün, nge epwe aworato tipatchem pwe sipwe tongeni ataweei ewe osukosuk me pöchökkül pwe sipwe likiitü fan. Esap mut ngenikich sokkun sossot mi lap seni ach tufichin likiitü fan.​—1 Korint 10:13; Ipru 10:36; Jemes 1:5-8.

71:5, 17. Tafit a ämäraatä pwora me pöchökkül ren an lükülük won Jiowa seni le kükkünün—pwal mwo nge me mwen an a lo ü ngeni ewe atewatteen re Filistia itan Koliat. (1 Samuel 17:34-37) Epwe mürinnö ika ekkewe kükkün repwe pwal lükülük won Jiowa lon mettoch meinisin minne repwe föri.

“An Ling Epwe Aurala Unusen Fanüfan”

Ewe amüchüloon köl lon ewe oruuen kinikinin ekkewe kölfel a itelapei än Salomon nemenem, nge a liosuetä ekkewe lapalap epwe kawor fän ewe mwuun Messaia. A ifa me mürinnöön ekkewe feiöch a kapas ussun—watten kinamwe, sopwoloon pworongau me föfförün akkachofesä, chommong wit won fönüfan! Sipwe nonnom lein ir kewe repwe pwapwaesini feiöchün ewe Mwu? Epwe tufich ika sipwe menemenöch le witiwit won Jiowa me föralo pwe i ach leenien op me ach pöchökkül, ussun chök ewe chon makkei köl fel.

“Iei müchülan ekewe iotek än Tafit,” a erä, “Sipwe mwareiti Jiowa Kot, ewe Koten Israel, i chök a föri mettoch mi amwarar. Sipwe mwareiti itan mi ling tori feilfeilo chök. An ling epwe aüralo unusen fönüfan. Amen, amen.” (Kölfel 72:18-20NW) Sipwe pwal mwareiti Jiowa ren unusen letipach me mwareiti itan we mi ling.

[Sasing lon pekin taropwe 29]

En mi silei iö a liosutiu ren “nöün ewe king föpwül”?

[Sasing lon pekin taropwe 30]

Jerusalem a iteni “ewe leeni mi unusen ling.” En mi silei pwata?