Mwet ngeni masouan

Mwet ngeni tettelin menlapen masouan

Atowauokolo Seni Fel Mi Chofona!

Atowauokolo Seni Fel Mi Chofona!

Atowauokolo Seni Fel Mi Chofona!

“Ewe Samol a apasa, oupwe tou senir, o oupwe aimu senir, ousap attapa mettoch mi limengau.”​—2 KORINT 6:17.

1. A fokkun lamot pwe chommong aramas mi wenewen repwe silei ussun met?

 CHOMMONG aramas mi letipöch rese mwo silei poraus mi enlet ussun Kot me ussun met epwe fis lon mwach kkan. Ra fitikoko me tipemwaramwar pokiten ese mwo pölü ar kewe kapas eis ussun ekkeei poraus mi riri ngeni manauer lon pekin ngün. Sokkopaten lükü mi chofona ra nemeni manauen fite milion aramas me ra achocho ngeni chommong föfförün lamalam me ränin apwapwa mi asonga ewe Chon Förikich. Ese mwäal mei wor märärum me chon orum kewe ra lükü pwe a wor ekkeiin ell, ülümön lon emön Kot, eü ngünüch ese tongeni mälo, are pwal ekkoch afalafal rese pwüng.

2. Met nöüwisin lamalam ra fen föri, iwe, met mwiriloon?

2 Ifa ewe popun a wor ei kiroch lon pekin ngün mi fokkun watte? Lamalam. Äkkäewin ekkewe lamalam me nöüwisin lamalam mi eäni afalafal mi ü ngeni än Kot afalafal ra efisatä ei kiroch. (Mark 7:7, 8) Ina popun chommong aramas ra fen tupulo. Ra lükü pwe ra fel ngeni ewe Kot mi enlet nge, ren enletin, ra asonga ena Kot. Lamalam chofona a efisatä ei osukosuk.

3. Iö mi akkom le älisatä lamalam chofona, iwe, ifa ussun ewe Paipel a awewe won i?

3 Mei wor emön ngün mi monomon a älisatä lamalam chofona. Iei met Paul a erenikich ussun ena ngün: “Pun ewe koten ei fonufan a fen achunalo letipen ekkewe chon lukulukumang, pwe resap chuen tongeni kuna saramen ewe kapas allim usun ewe lingen Kraist, atewe mi lapalapeni lapalapen Kot.” (2 Korint 4:4) Setan “ewe koten ei fonufan.” Setan ewe nampa eü sou älisatä lamalam chofona. Paul a makkei ei poraus: “Satan a pwisin awilielo lapalapan usun emon ekkewe chonlang saram. Iei minne, esap minen aweitifengen are noun kewe chon angang repwe pwal awilielo lapalaper usun chok chon angang mi pung.” (2 Korint 11:14, 15) Pokiten angangen Setan, minne mi ngaü a nikinikin öch me aramas ra lükü poraus mi chofona.

4. Ifa än Kot allük ngeni Israel loom ussun soufos chofona?

4 Iwe, ina popun lamalam chofona a fokkun ngaü me ren ewe Paipel. Ren chök awewe, ewe Allükün Moses a öüröüra nöün Kot kewe aramas pwe repwe tümünü seni ekkewe soufos chofona. Emön mi älisatä afalafal mi mwakel are fel ngeni kot chofona ‘epwe ninnila, pun a aiti ngenikemi pwe oupwe ü ngeni ewe Samol mi Lapalap.’ Mei wor allük pwe repwe ‘atowu ewe mi ngau seni lefiler.’ (Tuteronomi 13:1-5) Me ren Jiowa, lamalam chofona a fokkun ngaü.​—Isikiel 13:3.

5. Sipwe aüseling ngeni menni kapasen öüröür?

5 Jises me nöün kewe aposel ra eäni än Jiowa ekiek ussun lamalam chofona. Jises a öüröüra ekkewe chon käeö: “Oupwe tumunukemi seni ekkewe soufos chofona. Ra chok feito remi lon lapalapen siip, nge leluker usun chok wolf mocho.” (Mattu 7:15; Mark 13:22, 23) Paul a makkei pwe “liwinin ingau seni Kot a pwa seni lang ngeni sokkun tipis are fofor ingau meinisin an ekkewe aramas mi eppeti minne mi enlet ren ar fofor ingau.” (Rom 1:18) A fokkun lamot pwe chon Kraist repwe aüselinga ekkeei kapasen öüröür me atowaueerelo seni meinisin mi aopalo ewe Kapasen Kot mi enlet are mi achoufetalei afalafal chofona!​—1 Jon 4:1.

Su Seni “Papilon mi Lapalap”

6. Lon ewe Paipel, ifa lapalapen “Papilon mi Lapalap”?

6 Ekieki mwo ussun met a mak lon ewe puken Pwäratä ussun lamalam chofona. Lon ena puken Paipel, lamalam chofona a ussun chök emön fin lisowu mi unupuch nge a wor an nemenem won chommong muu me aramas. Lon ei kapas monomon, ewe fefin a lisowu mwääl ren chommong king me a unupuch ren chchaan nöün Kot chon fel mi enlet. (Pwarata 17:1, 2, 6, 18) Itan, mi mak won chamwan, a fich ngeni an kewe föfför mi limengaü me annou. Itan, “Papilon mi lapalap, inen fin-lisou o ekkewe mettoch mi anioput won fonufan.”​—Pwarata 17:5.

7, 8. Ifa ussun lamalam chofona a ussun chök emön fin lisowu, iwe, met mwiriloon?

7 Aweween Paipel won Papilon mi Lapalap a wewe chök ren met ekkewe lamalam mi chofona lon fönüfan ra föfföri. Pwüngün pwe ekkewe fite ngeröü lamalam rese chufengen lon eü chök mwicheich nge, ra chufengen ren met ra föfföri me met ra achocho ngeni. Ussun chök ewe fin lisowu lon puken Pwarata, lamalam chofona a fokkun pöchökkül an etipetipa ekkewe muun fönüfan. Lamalam chofona a ussun chök emön fefin mi kirikiringaü ngeni pülüwan pokiten chommongun ekkewe ätipeeü a fisitä lefilen lamalam chofona me ekkewe muun fönüfan. Jemes a makkei: “Ami chon lisou kena, ouse mo sinei pwe ami mi chiechi ngeni ei fonufan, oua chon oput Kot? Iei minne, are emon epwe chiechi ngeni fonufan, iwe, a foralo pwisin i emon chon oput Kot.”​—Jemes 4:4.

8 An lamalam me muu chiechifengen a fen efisatä riafföü wachemuk fän iten aramas. Emön mwän mi käeö mwökütükütün ekkewe muu lon Africa (Dr. Xolela Mangcu) a apasa pwe “a wor porausen chommong nni manau watte lon uruwoon fönüfan mi fisitä pokiten lamalam me muu ra fen chufengen.” Iei eü poraus lon echö simpung: “Ekkewe maun mi efeiengaüa me nnielo aramas mi lapalap seni meinisin, ra fisitä pokiten lamalam.” Manauen fite milion aramas ra pöütülo lon ekkewe maun ekkewe lamalam ra älisatä. Papilon mi Lapalap a pwal eriäfföü me nnielo nöün Kot kewe chon angang tori a ussun itä unupuch pokiten chchaar.​—Pwarata 18:24.

9. Ifa ussun än Jiowa koput ngeni lamalam chofona a pwälo lon ewe puken Pwarata?

9 Met epwe fis ngeni Papilon mi Lapalap a pwäralo üküükün watten än Jiowa oputa lamalam chofona. Pwarata 17:16 a apasa: “O ekkewe engol mechan ka kuna, pwal ewe manmocho, repwe oput ewe fin-lisou; repwe awoungaualo o aselelo i; repwe ochei fitukan; o repwe kenalo ren ekkei.” Akkom emön manmwocho a aselalo ewe fefin me a ochei fitukan. A kek lusun inisin. Iwe, a ina met epwe fis ngeni lamalam chofona lon mwach kkan lupwen Kot a amwökütü ekkewe muun fönüfan ar repwe föri letipan. (Pwarata 17:17) Papilon mi Lapalap, ewe mwicheichen lamalam mi chofona won fönüfan, epwe katalo. “Aramas resap chuen kuna.”​—Pwarata 18:21.

10. Itä epwe ifa ach ekiek ussun lamalam chofona?

10 Itä ifa ekiekin chon fel mi enlet ussun Papilon mi Lapalap? Mi ffat met a mak lon ewe Paipel: “Ami nei aramas, oupwe tou seni neminewe, pwe oute chiechi ngeni i lon an kewe tipis, o oute pwal eti i lon an kewe riaffou.” (Pwarata 18:4) Aramas mi mochen manau repwe muttir towu seni lamalam chofona. Jises a apasa pwe lon ekkewe ränin le sopwoloon, chommong aramas repwe tipin angang ngeni. (Mattu 24:3-5) Jises a apasa ngeniir: “Use mo sineikemi. Oupwe chok su seniei, ami mi fori minne mi ingau!” (Mattu 7:23) Ewe King, Jises Kraist, a fen pöütalo lamalam chofona.

Ifa Ussun Kopwe Atowauokolo Seni Lamalam Chofona?

11. Ifa ussun sipwe atowauakichelo seni lamalam chofona?

11 Chon Kraist mi enlet ra atowaueerelo seni lamalam chofona. Ina ewe popun sise etiwa ekkewe afalafal mi chofona. Sise aüselinga are katol afalafal seni lamalam mi älisatä kapas chofona ussun Kot are ewe Paipel lon reitio are won TV, are älleaaniir lon eü puk. (Kol Fel 119:37) Sia pwal tümünü pwe sisap fitalong kulou me apwapwa efisien ekkewe mwicheich mi riri ngeni lamalam chofona. Sisap älisatä lamalam chofona pwal mwo nge ren mettoch mi kisikis. (1 Korint 10:21) Iei ussun emön esap ‘liapenikich ren tipatchemen fonufan are otuputup-mwan, usun chok uruwoon re lom, are ekkewe popun anuun fonufan, nge esap usun Kraist.’​—Kolose 2:8.

12. Ifa ussun emön epwe towu seni eü lamalam mi chofona?

12 Ifa ussun ika emön a mochen wiliiti Chon Pwarätä Jiowa nge itan a chüen rechister lon ofesin eü lamalam chofona? Fän chommong echö taropwe mi affata pwe a mochen towu seni ewe lamalam epwe awora pisekin annet pwe ese chüen fiti lamalam chofona. A fokkun lamot pwe epwe tümünü seni sokkun limengaü lon pekin ngün meinisin seni lamalam chofona. Föfförün emön a mochen wiliiti Chon Pwäratä Jiowa epwe unusen affata ngeni chon ewe lamalam me aramas meinisin pwe ese chüen fiti ewe lamalam a fen choni me loom.

13. Ifa ewe fön lon Paipel ussun ach atowauakichelo seni lamalam chofona?

13 Ewe aposel Paul a makkei: “Ousap iokfengen me ekkewe aramas mi lukulukumang. Pun meeta pung o mwal repwe tongeni angangfengen won? Are meeta saram epwe tongeni chiechi ngeni rochopwak? Ifa usun, Kraist epwe tongeni tipeeufengen me Piliel? Are meeta emon chon lukulukumang o emon chon luku repwe tongeni angangfengen won? Ifa ussun, felin Kot epwe tongeni tipeeufengen me anu-mwal? . . . Iei minne, ewe Samol a apasa, oupwe tou senir, o oupwe aimu senir, ousap attapa mettoch mi limengau.” (2 Korint 6:14-17) A pwälo pwe sia aüselinga ekkena kapas lupwen sia atowauakich seni lamalam chofona. Nge, weween än Paul fön pwe sipwe fokkun äimukichelo seni aramas mi fiti lamalam chofona?

“Manaueni Ewe Manauen Tipatchem”

14. Sipwe unusen äimukichelo seni aramas mi fiti lamalam chofona? Awewei mwo.

14 Chon fel mi enlet resap fos ngeni aramas mi fiti ekkewe lamalam chofona? Sipwe atowauakichelo seniir meinisin ika rese fiti ach lükü? Aapwi. Iei ewe oruuen lein ekkewe ruu allük mi lapalap seni meinisin: “Kopwe tongei chon orum usun chok pwisin en.” (Mattu 22:39) Sia tongei chon oruch kewe lupwen sia aporausa ngeniir ewe kapas allim ussun ewe Muu. Sia pwal tongeer lupwen sia käeö ngeniir lon ewe Paipel me affata ngeniir pwe repwe atowaueerelo seni lamalam chofona.

15. Ifa weween ‘sise mwo chon fönüfan’?

15 Inaamwo ika sia afalafala ewe kapas allim ngeni chon oruch kewe nge, ‘sise mwo chon fönüfan.’ (Jon 15:19) Ewe kapas ‘fönüfan’ lon ei wökisin a wewe ngeni aramas mi käimulo seni Kot. (Efisus 4:17-19; 1 Jon 5:19) Sia käimulo seni fönüfan ren ach likitalo ekkewe sokkun ekiek, kapas, me föfför mi asonga Jiowa. (1 Jon 2:15-17) Pwal och, me ren ewe kapasen emmwen pwe “chienach mi ingau repwe alimengaualo ach kewe fofor murinno,” sise chiechiöch ngeni aramas ir rese manaueni ewe sokkun manau mi fich ngeni chon Kraist. (1 Korint 15:33) Weween ach äimukichelo seni fönüfan pwe ‘esap wor ach tikitikipwul ren manauen fonufan.’ (Jemes 1:27) Ina popun, ach ‘sise mwo chon fönüfan’ esap wewe ngeni ach su seni aramas meinisin.​—Jon 17:15, 16; 1 Korint 5:9, 10.

16, 17. Epwe ifa ussun föfförün chon Kraist ngeni chokkewe rese silei ekkewe poraus mi enlet lon Paipel?

16 Iwe, epwe ifa ussun ach kewe föfför ngeni aramas ika rese silei ekkewe poraus mi enlet lon Paipel? Paul a makkei ei poraus ngeni ewe mwichefel lon Kolose: “Oupwe manaueni ewe manauen tipatchem fan mesen chon lukun, oupwe achocho ngeni ei fansoun. Fansoun meinisin ami kapas epwe umoumoch, o epwe anno ren salt, pwe oupwe sinei meeta oupwe polueni ngeni emon me emon. (Kolose 4:5, 6) Ewe aposel Piter a makkei: “Oupwe asamolu Kraist ach Samol lon letipemi. Oupwe ammolata fansoun meinisin pwe oupwe polueni emon are epwe eis usun popun ewe apilukuluk allim mi nonnom lon ami, nge oupwe fori ei sokkun fan mosonoson o mennin.” (1 Piter 3:15) Paul a fönöü chon Kraist meinisin pwe “resap esiita emon, resap aninifengen, repwe umoumoch, o repwe pwarata mosonoson mi unusoch ngeni aramas meinisin.”​—Taitos 3:2.

17 Pokiten kich Chon Pwäratä Jiowa, sisap kirikiringaü are lamalam tekia ngeni aramas. Sisap eäni ekkewe sokkun kapas are it mi esiita aramas lon ekkewe ekkoch lamalam. Sia fäiro ren chon imw, chon oruch, are chienach chon angang, pwal mwo nge lupwen ra kirikiringaü ngenikich are ra ottekikich.​—Kolose 4:6; 2 Timoti 2:24.

“Kopwe Amwochu Ekkewe Sokkun Kapas Murinno”

18. Ifa lapalapen emön lon pekin ngün ika a liwinsefäl ngeni fel mi chofona?

18 A mmen solap ika emön a fen käeö ewe poraus mi enlet lon Paipel nge a liwinsefäl ngeni fel mi chofona! A iei ussun ewe Paipel a awewe won feiengaüen mwiriloon ena aal: “Pun are ra fen su seni limengauen fonufan ren ar sinei ach Samol o Chon Amanau, Jises Kraist, o mwirin ra eolosefal ren ekkewe sokkun limengau o kuf rer, iwe, le sopolon ar kewe ran a ingau ngeni ir lap seni ekkewe ran lom. . . . Iwe, a fis rer usun ewe kapasen lefos mi enlet: Ewe kolak a ani pwisin musan, o ewe pik a fen tutu, nge a pwal chok liwiniti iwello lon ewe pwokak.”​—2 Piter 2:20-22.

19. Met popun a fokkun lamot ach mammasa pwe esap wor feiengaü ngeni ach pöchökkül lon pekin ngün?

19 Sipwe mammasa me tümünükich seni mettoch meinisin mi tongeni efeiengaüakich lon pekin ngün. Kich meinisin mi tongeni feiengaü! Ewe aposel Paul a öüröürakich: “Iwe, ewe Ngun a affata an kapas pwe lon ekkena fansoun mwirin, ekkoch aramas repwe liwin seni ach we luku ren ar amwochu ekkewe ngunun likotuputup o afalafal usun ekkewe timon.” (1 Timoti 4:1) Iei “ekkena fansoun mwirin.” Ika sise atowauakich seni fel mi chofona, sia tongeni “fitifetalei ekkewe asapwalin kapasen afalafal ren angochun aramas le afalafal, me angochun aramas le fori minen otuputup.”​—Efisus 4:13, 14.

20. Ifa ussun sipwe tümünükich seni feiengaüen fel mi chofona?

20 Ifa ussun sia tongeni tümünükich seni etipetipaen lamalam chofona? Ekieki mwo ekkewe mettoch meinisin Jiowa a awora. Mei nom rech an we Kapas, ewe Paipel. (2 Timoti 3:16, 17) Jiowa a pwal awora möngö lon pekin ngün mi watte ren “ewe chon angang mi tuppwel o tipatchem.” (Mattu 24:45) Ren ach feffeitä lon ach lükü, sipwe pwal alapalo ach mwoneiti ewe “mongo pochokkul a och ngeni aramas asimau.” Sipwe pwal alapalo ach mochen le mwichfengen ren ach sipwe käeö ekkewe poraus mi enlet lon pekin ngün. (Ipru 5:13, 14; Kol Fel 26:8) Amwo sipwe alamota kaworen Jiowa kewe meinisin pwe sipwe “amwochu ekkewe sokkun kapas murinno” sia fen rongorong. (2 Timoti 1:13) Iei ussun sipwe atowauakichelo seni fel mi chofona.

Met Ka Fen Käeö?

• Met weween “Papilon mi Lapalap”?

• Met sipwe föri ren ach sipwe atowauakichelo seni lamalam chofona?

• Ikkefa ekkewe mettoch mi tongeni efeiengaüa ach pöchökkül lon pekin ngün sipwe tümünü seniir?

[Ekkewe kapas eis fan iten ewe lesen]

[Sasing lon pekin taropwe 4]

En mi silei ewe popun emön fin lisowu a liosuetä “Papilon mi Lapalap”?

[Sasing lon pekin taropwe 5]

“Papilon mi Lapalap” epwe katalo

[Sasing lon pekin taropwe 7]

Sia “mosonoson o mennin” ngeni chokkewe rese eäni ach lükü