Mwet ngeni masouan

Mwet ngeni tettelin menlapen masouan

Chinnap Mi Riäfföü Me Osupwang

Chinnap Mi Riäfföü Me Osupwang

Chinnap Mi Riäfföü Me Osupwang

ATUN ewe chon mas a raun le pwin, ese ekiekin küna och mettoch mi ämairu. Iwe nge, a küna rüüemön somä lükün eü imw tekia mi sässär, imwen aramas mi wöüöch. Rüüemön chinnap pwüpwülü ra pwisin niirelo ren ar atururetiu seni leenier won ewe awaluen sässär. Saminne lapalapen ar mälo chök mi ämäirü nge pwal ewe popun ra pwisin niirelo. Iei met a mak lon echö taropwe lon pwokiten ewe mwän: “Äm aua pwisin niikemilo pokiten nöüm we mwän me pwülüwan we ra eriäfföükem me ra kirikiringaü ngenikem fansoun meinisin.”

Neman a kerän aewin om rongorong ei sokkun pworaus nge, ei osukosuk a chök choufetäl. Ren enletin, aramas ra kirikiringaü ngeni chinnap ekis meinisin won fönüfan. Ekieki mwo ekkeei pworaus:

• Sou käeö ra apasa pwe aramas ra eriäfföü are otupu 4 persentin ekkewe chinnap lon Canada. Fän chommong ewe chon eriäfföü emön märarir. Iwe nge, chommong chinnap rese mochen pwäri met a fis ngeniir pokiten ra säü are niuokkus. Sou silelap ra esissin pwe wesewesen choochoor a tori 10 persent.

• Iei alon ewe chassi India Today: “Ewe famili a nikinikin pöchökkül lon India, nge ei fönü a fokkun osukosuk pokiten chommongun ekkewe mwän me fefin rese mochen tümünü semer kewe me iner mi chinnap.”

• Me ren eü mwicheich lon Merika mi älisi chinnap, ewe National Center on Elder Abuse, “lefilen 1 me 2 milion chon Merika mi lap seni 65 ierir, ra fen feiengaü pokiten emön mi wisen älisiir a otupur are a kirikiringaü ngeniir. Emön kisin sou allük lon San Diego, California a apasa pwe kirikiringaü ngeni chinnap, “eü me lein ekkewe osukosuk mi watte fän iten polis me soukapwüng ikenäi.” A pwal apasa: “Me rei, ei osukosuk epwe chök lapelo.”

• Aramas lon Canterbury, New Zealand ra lolileniesini ekkewe chinnap mi küna riäfföü pun pukun aramaser ra soläni nöür moni, akkaewin ekkewe sou sakau, chon ünümi safeien opuchopuch, me chon ppet won moni. Repotun choochoon ekkewe chinnap mi küna feiengaü, 65 lon 2002, nge 107 lon 2003. Emön nöüwisin eü mwicheich mi älisi chinnap a apasa pwe eli ekkewe chinnap mi feiengaü epwe lapalap seni ena.

• A wor pworaus lon eü simpung, The Japan Times, seni ewe mwichen sou allük lon Japan, The Japan Federation of Bar Associations, pwe “chinnap mi feiengaü ra osupwangen älillis lap seni semirit are chon pwüpwülü mi feiengaü.” Iwe, met popun? Me ren ewe simpung, “kirikiringaü ngeni chinnap ese mwittir pwälo ussun kirikiringaü ngeni semirit are osukosuk lefilen mi pwüpwülü. Ekkewe chinnap ra meefi pwe pwisin tipisir lupwen nöür kewe ra eriäfföür. Pwal och, nöüwisin mwu resaamwo silei ifa ussun repwe angang won ei osukosuk.”

Ikkeei ekkoch chök pworaus ussun met a fiffis won unusen fönüfan. Iwe, sia mochen eis: Met popun a kon chommong chinnap ra küna riäfföü me tümününgaü? Epwe tongeni wes ar riäfföü? Met epwe aururu ekkewe chinnap?