Mwet ngeni masouan

Mwet ngeni tettelin menlapen masouan

TV—Eü Minen Nikinik Semirit Mi Murinnö?

TV—Eü Minen Nikinik Semirit Mi Murinnö?

TVEü Minen Nikinik Semirit Mi Murinnö?

FÄN ekkoch a mürinnö me reom om kopwe mut ngeni nöüm kewe ar repwe katol TV chök atun ka föfföri om kewe angang? Iwe, ifa ussun katol TV a kkü nöüm kewe?

Eü simpung, The New York Times, a apasa: “TV a pwal mwo nge etipetipa mönükol.” Kanoto chök, a fis eü käeö ussun semirit, eü ierir. Ra katol emön actress mi pwomweni mefian ussun emön ningio. Ewe simpung a apasa pwe lupwen ewe actress a pwäri pwe a niueiti ewe ningio, ekkewe semirit rese mochen urumot ren ewe ningio. Iwe, fän chommong ra osukosuk, ra otumwotum are ra kechiu. Nge lupwen ewe actress a pwäri an pwapwa ren ewe ningio, ekkewe semirit ra kan urumot ren ewe ningio.”

A ffat pwe TV a tongeni kkü mefien mönükol. Ifa ussun a kku manauer ren fansoun langattam? Dr. Naoki Kataoka, emön tokterin mönükol lon Kawasaki Medical College lon Kurashiki, Japan, a küna chommong semirit mi fanafanelo chök me rese pwäri mefier me won meser. Ir meinisin ra fen katol TV are cassette ren fansoun langattam. Emön ät, ruu ierin, ese silei chommong kapas me ese tongeni pworaus ngeni aramas. A kakkatol cassette seni lesossor tori le pwin ren eü ier. A lapelo an silei kapas lupwen inan we a apwönüetä alon ewe tokter pwe epwe kukkunou ren ewe ät me esap mut ngeni an kakkatol cassette. Ewer, a lamot pwe ekkewe sam me in repwe kukkunou me pwoppworausfengen me nöür kewe.

Jiowa Kot, ewe Chon Poputäni kokkotun famili a menlapei ewe sokkun pworausfengen mi mürinnö. A ereni nöün kewe aramas: “Iwe, kopwe achocho le aiti ngeni noum kewe ekei kapas, kopwe pwal fos usur lupwen kopwe mot lon imwom pwal lupwen kopwe fetal won al, lupwen kopwe konola pwal lupwen kopwe pwätä.” (Tuteronomi 6:7) Ekkewe sam me in, esap TV, ra tongeni asukula ekkewe semirit ren ar kewe kapas me föfför, ussun ‘mine repwe föri lon manauer.’—An Salomon Fos 22:6.